Slumrande potential i anställdas idéer

Av de medarbetare som bidrar till företagets intraprenörskap, det vill säga interna entreprenörskap, är det en mindre del som har som uttalad ambition att den nya produkten eller tjänsten ska bidra till en bättre miljö. Det är ett av resultaten från årets intraprenörskapskompass, som fokuserar på miljö och klimat, och vars resultat sammantaget indikerar en ganska ljummen syn på grönt intraprenörskap från såväl medarbetare, chefer som styrelse.

17 procent av de anställda i privata företag och 9 procent i offentlig verksamhet ser sig själva som intraprenörer. Något som förvånar mig, men som är linje med tidigare rapporter, är att mellanchefer och högre chefer står för en stor del av intraprenörskapet. Det kan till en del bero på att ansvaret för idén tas över av en chef, men undersökningen visar att merparten av de projekt som drivs av chefer också baseras på idéer från dem.

Detta är en delvis annan bild än den som vi på Sveriges Ingenjörer brukar förmedla och som även måste betraktas som den gängse, nämligen att det är medarbetarna som i första hand står för intraprenörskapet och att det är den informella svenska synen på hierarkier i organisationen vi har att tacka för alla de idéer som kommer fram. Personligen är jag dock inte beredd att överge tanken på att vissa kategorier av medarbetare, som inte är chefer, står för en stor del av alla nya idéer. Intraprenörskapskompassen baseras på frågor ställda till 4000 anställda i privat och offentlig tjänst, men den redovisar inte utbildningsbakgrund hos medarbetarna.

Min tro är därför att vi skulle se ett annat mönster om vi betraktade ingenjörer specifikt, där enskilda medarbetare faktiskt visar sig stå för en stor del av intraprenörskapet. Jag baserar det på lokala förtroendevalda vilka i hög grad vittnar om att deras företags samarbetsparter i andra länder häpnar över alla de nya tekniska lösningar som kommer från svenska företag i förhållande till antal anställda. Samma reaktion får svenska företag som ingår i en utländsk koncern när anläggningar i Sverige jämförs med dem i exempelvis USA. Att ge duktiga och kreativa ingenjörer stor frihet inom ramen för en intern struktur för att hantera innovationer är därför sannolikt en stor del i förklaringen av Sveriges industriella framgångar.

En annan sak som talar för att mönstret ser annorlunda ut för ingenjörer än anställda generellt är att vi vet att många av våra medlemmar har en idé till en ny produkt eller tjänst. Forskarnas resultat, att chefer står för en stor del av intraprenörskapet, kan då samtidigt tolkas som att det finns en stor outnyttjad potential att faktiskt realisera fler av de många idéer som finns bland inte minst anställda ingenjörer.

I vilken utsträckning ingenjörers idéer syftar till att antingen minska arbetsplatsens interna miljöbelastning eller avtrycket från sålda produkter och tjänster är förstås svårt att säga. Klart är dock att det finns ett stort intresse bland ingenjörer att använda sitt tekniska kunnande inte bara för att lösa konkreta uppgifter utan också för att bidra till ett hållbart samhälle. Men också de mest innovativa ingenjörerna behöver verka i en av ledning och styrelse bejakande miljö för att släppa fritt sitt intraprenörskap.

(Rapporten är skriven av Katarina Blomkvist, Philip Kappen och Ivo Zander vid företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet)

Johan Sittenfeld

"Jag drömmer om vandringar i ödsliga berg och kajakfärder i stilla vatten"

Relaterade inlägg
Lämna ett svar