Smart industri består av smarta människor

Bildtext: Några av deltagarna på Industridagen den 5 februari.

Smart industri, industri 4.0, den fjärde industriella revolutionen, teknikskifte, digitalisering, disruptiva tekniker osv. Alla dessa begrepp rymmer en kärna som lovar stora tekniska framsteg till gagn för företagen, deras medarbetare och hela samhället.

Det orden beskriver är ”vad”. Det begreppen skymmer är ”vem” och ”hur”. Det är lätt att föreställa sig att tekniken bara händer som en del i en förutbestämd utveckling som inte går att stoppa. Så är det förstås inte. ”Vem” är ofta ingenjör och ”hur” är ingenjörens innovationer.

När jag deltar i Industridagen den 5 februari (se bilden) tänker jag särskilt poängtera ingenjörernas villkor och roll för framtiden med den smarta industrin. Branschens företrädare behöver höra mer om hur arbetssituationen förändras för våra medlemmar.

En tydlig utveckling är att våra medlemmar nu behöver lära sig nya saker i en allt snabbare takt. Orsaken till brådskan sägs vara digitaliseringen. Men ingenjörer har varit med om digitalisering förut. NMT till 4G rymmer miljontals ingenjörstimmar som förändrat och fortfarande förändrar vårt samhälle. Nyheten ligger i att digitaliseringen nu sprider sig till alla sektorer i samhället, vilket fordrar ännu högre och bredare kompetens bland ingenjörerna.

Ge tid för kompetenshöjande utveckling

I en stor enkät till våra medlemmar fanns en fråga om kompetensutveckling. Glädjande är att två tredjedelar säger att de deltagit i kompetensutveckling på eget eller arbetsgivarens initiativ.

Men – med reservation för att enkätanalysen inte är helt färdig – ingenjörernas tusentals kommentarer ger även en annan bild: alldeles för många får ”kompetensutveckling” av sina arbetsgivare som inte alls är kompetenshöjande enligt dem själva. Det kan handla om ”regelbunden intern uppdateringskurs” eller annan utbildning i stödsystem på jobbet.

De som inte fått någon utbildning skriver ofta att de inte haft tid, eller att all kompetensutveckling måste ske utanför veckans 40 debiterbara timmar.

Enligt arbetsgivaren utvecklas de, men experterna själva menar att de inte lär sig mycket nytt.

Är det så den fjärde industriella revolutionen skapas? Sveriges Ingenjörer tillåter sig att tvivla. Av detta drar vi slutsatsen att vår roll i den smarta industrins tidevarv blir att lyfta fram de smarta, kompetenta människorna. Vi måste fokusera på kompetenshöjning och nya kunskaper. Både på jobbet och utanför.

Vi tror att framtidens ingenjör i den smarta industrin är mer jämställd, mer uppdaterad, mer kompetent, mer effektiv och bättre betald än i dag. Möjligen också mer utsövd eftersom kompetenshöjningen sker under arbetstid.

 

Ulrika Lindstrand, ordförande Sveriges Ingenjörer

Ulrika Lindstrand

"Förbundsordförande. Hjärtefrågor: medlemmen i centrum, utbildningskvalitet och företagsklimat."

Relaterade inlägg
Kommentar ( 1 )
  1. Marina
    2018-02-14 at 11:43

    Hej! Hur sker utvecklingen av Industri 4.0 i samarbete med EU och världen? Det är lätt att tänka att teknikutveckling är något som naturligt sker över nationsgränser och är oberoende av rådande kulturella normer. I Tyskland exempelvis talas det mycket om Industri 4.0, men på grund av vissa strukturer i samhället går det väldigt långsamt. Exempelvis är utbildningsgraden hos befolkningen inte alls lika hög som i Sverige vilket betyder att man vill ha kvar flera av de jobb som automatiseringen annars skulle göra redundanta. Ska Sverige själva leda revolutionen eller kan man samarbeta trots viss tröghet i övriga EU? mvh Marina

Lämna ett svar