Digital konkurrens om ingenjörsjobben

Vad sägs om att köpa en egen maskiningenjör på nätet? Välj hårfärg och programmeringsspråk i steg två (och glöm inte att kryssa i att ni godkänner villkoren). Nej, riktigt så är det inte men du kan köpa en maskiningenjörs arbete, eller en datautvecklares. Från Kina, Libanon eller Tyskland. På nätet. De är bara ett klick bort och deras kunder är 90 procent nöjda. Priset varierar från 15 till 340 dollar i timmen – och helt utan arbetsgivaravgifter, fruktkorgar och friskvårdsbidrag. Vilken företagsledare klämd mellan utdelningssugna pensionsfonder och slimmade organisationer känner inte suget?

Frågan om vad digitalisering – och den turboeffekt som den ger globaliseringen – gör med arbetsmarknaden står högt på dagordningen hos alla fackföreningar, i synnerhet i internationella sammanhang. Företagen är internationella och med digitaliseringen blir det alltmer komplicerat att upprätthålla regelverk som bara gäller i ett land. Härom kvällen visade SVT ett inslag om att Airbnb, som ju för övrigt har fler rum till uthyrning är Sheraton, inte betalar någon bolagsskatt eller moms i Sverige trots att miljoner från uthyrning här trillar in i bolagets kassa. Globala företag behöver globala regelverk. Samma sak gäller arbetsmarknaden. Och samma sak gäller ingenjörer. För kanske första gången i historien kommer även ingenjörer och andra högutbildade att utsättas för samma lågpriskonkurrens som fabriksarbetare. Skillnaden är att företagen inte behöver outsourca arbetet fysiskt. Det sker digitalt.

När jag talar om det internationella fackliga arbetet brukar jag börja med en kombination av två bilder. Halva visar det raserade Rana Plaza, där 1100 personer dog 2013 när byggnaden, som rymde flera textilfabriker, föll ihop. Den andra halvan av bilden är tagen i Astra Zenecas toppmoderna fabrik i Södertälje. Världar kan tyckas skilja dem åt men i båda fallen handlar bilderna om arbetsvillkor och om hur vi skapar ett uthålligt och säkert arbetsliv. Vi som har bra arbetsvillkor måste vara aktiva på det internationella planet och se till att sprida kunskap om att kombinationen bra villkor och lönsamhet fungerar. Vi måste arbeta för att arbetslivet ska vara just uthålligt och sunt. Ju bättre vi lyckas desto längre åt ”södertäljehållet” kommer reglerna att hamna den dag de globala arbetsmarknadsreglerna slutgiltigt sätts. Och vi ska komma ihåg att de flesta människor i världen bara kan drömma om att ha de villkor som finns här. Om inte vi är beredda att arbeta för att säkra arbetsvillkoren på en globaliserad arbetsmarknad – vem gör det då?

Jenny Grensman, Internationell sekreterare/utredare

Jenny Grensman

"Internationell sekreterare hos Sveriges Ingenjörer"

Relaterade inlägg
Kommentarer ( 3 )
  1. Joakim S
    2017-11-08 at 23:51

    ”För kanske första gången i historien kommer även ingenjörer och andra högutbildade att utsättas för samma lågpriskonkurrens som fabriksarbetare.”

    Det är inte nytt. Ingenjörsjobb har outsourcats till låglöneländer sedan många år tillbaka, vilket har bidragit till att ingenjörerna tillhör de som fått sämst löneökning på arbetsmarknaden de senaste ~20 åren. Men det här kommer naturligtvis göra saken ännu värre.

    Så då infinner sig ju frågan: Varför ska vi utbilda ingenjörer i Sverige, när de går att köpa till lågpris på nätet? Varför driver företagen i Sverige ändå på för att öka antalet utbildningsplatser på ingenjörsutbildningarna?

    Med den här trenden så kommer vi ju bara behöva ett väldigt litet antal ingenjörer som utbildas i Sverige, som utför de jobb som inte kan inhandlas på den digitala låglönemarknaden. Det handlar om ingenjörsjobb som kräver kunskap om förhållanden som är unikt svenska, vad det nu kan vara (UI:n som ska vara anpassade till svenska förhållanden, mekaniska konstruktioner som ska uppfylla specifikt svenska regler, osv?).

    Men det handlar ju om en försvinnande liten del av ingenjörsjobben. Kanske 10-20%? Den rimliga slutsatsen vore ju då att minska antalet utbildningsplatser i motsvarande grad. Så antalet kanske borde ner till kanske 10-20% av idag.

    Eller drar företagen och/eller Sveriges Ingenjörer en annan slutsats? I så fall varför?

  2. Jenny Grensman
    Jenny Grensman
    2017-11-09 at 10:52

    Hej Joakim! Jag håller helt med om att outsourcingen är en del av samma trend men det vi väntar oss nu är att det ska ta en ännu större omfattning och att vi kanske kommer att se att företag har färre fast anställda för att i stället spela med tillfälligt engagerade projektgrupper mm. Kruxet är att vi inte riktigt vet hur det kommer att se ut. Just nu uppger många företag att de har brist på arbetskraft och att det är svårt att hitta rätt kompetens. Det företagen också måste fundera över är vad som är deras kärnkompetens. Det är redan i dag ett problem då konsulter ibland sitter på livsnödvändig kunskap och kompetens som företagen inte har råd att förlora. En annan fråga är hur det går med innovation och förbättringsarbete om man slimmar organisationerna för mycket?
    Varför ska vi då utbilda ingenjörer i Sverige? För att vi behöver dem. Även om det är billigare att köpa en ingenjör på nätet kommer vi inte kunna förlita oss på nätingenjörer vare sig för viktiga samhällsfunktioner eller för kreativa och lönsamma företag. När vi ser på de omställningar som globalisering, digitalisering och klimatförändringar ställer samhället inför ser vi inte att vi behöver dra ner på antalet ingenjörer i Sverige. Välutbildade svenska ingenjörer kommer vi nog alltid att behöva och Sveriges Ingenjörers uppgift är snarast att vaka över och utveckla ingenjörernas villkor och möjligheter på arbetsmarknaden.
    Med vänlig hälsning
    Jenny Grensman

  3. Joakim S
    2017-11-10 at 21:44

    Hej Jenny,

    ”Just nu uppger många företag att de har brist på arbetskraft och att det är svårt att hitta rätt kompetens.”

    Ja, företagen påstår naturligtvis det som alltid. Men var har de för hård fakta eller statistik som stödjer det? Inget vad jag sett hittills. Det troligaste är istället att de som vanligt bara hävdar detta för att öka antalet utbildningsplatser på ingenjörsutbildningarna, och därmed utbudet på ingenjörer, så lönerna kan pressas ner via principen om tillgång och efterfrågan.

    ”Varför ska vi då utbilda ingenjörer i Sverige? För att vi behöver dem”

    Varför behöver vi dem? Om det går att inhandla samma ingenjörstjänster på den digitala låglönemarknaden, så är det mer kostnadseffektivt att göra så istället.

    ”Även om det är billigare att köpa en ingenjör på nätet kommer vi inte kunna förlita oss på nätingenjörer vare sig för viktiga samhällsfunktioner eller för kreativa och lönsamma företag.”

    Det köper jag. Men som jag också skrev – hur stor andel av ingenjörsjobben i Sverige är av den typen? 10-20% kanske? I så fall borde ju antalet utbildningsplatser minskas till 10-20% av vad som utbildas idag. Resten av ingenjörsjobben i Sverige är det nämligen mer kostnadseffektivt att köpa in på på den digitala låglönemarknaden, eller outsourca.

Lämna ett svar