Ingenjörerna i Almedalen I

Vad gör egentligen Sveriges Ingenjörer i Almedalen? Under veckan kommer vi att blogga om insikter, nyheter och reflektioner från några av de aktiviteter som vi deltar i.

Nyckel till framtida kompetens och tillväxt för små och medelstora företag

Måndagsmorgonen för förbundet i Almedalen sparkades igång med ett seminarium hos mötesarenan Industrin tar matchen som Industriutvecklingscentrum arrangerade med Unionen.

Tema var behoven hos de små och medelstora industriföretagen för att växa och stärkas med utveckling av ny teknik och stimulera nya svenska företagsframgångar.

Två starka påverkansfaktorer pekades ut:

1. det komplexa industrisystemet som utgörs av storföretag och SME:s i symbios

2. den snabba teknikförändringen med digitalisering och automatisering som sker.

Panelen reflekterade kring att kompetensförsörjning handlar om långsiktigt satsningar genom medvetenhet och mod – från företagen men även från individerna hos dem och stödsystem. B.la. nämndes Teknikcolleges betydelsefulla arbete.

Från förbundet poängterade Peter Larsson att kompetens för många arbetsgivare inte stannar vid teoretisk bildning utan är kunnande definierat som erfarenhet. Någon perfekt matchning finns inte. För att stärka SME:s inom industrin behövs breddad kompetensdefinition i form av: idékraft, erfarenhet från utländsk arbetsmarknad tillsammans med bättre genomströmning på landets ingenjörsutbildningar. Han tog även upp acceleration av regionalt tillväxtarbete, med Den första ingenjören som ett spännande exempel.

Kunskap och innovation – nycklar till framtidens skafferi

Hos Västsvenska Arenan deltog Peter Larsson i ett seminarium hos Västra Götalandsregionen om livsmedelssektorn som inriktade sig på kompetensförsörjning och innovation. Bland andra gymnasieministern Anna Ekström och ledande representanter för besöksnäringen och livsmedelsföretagen deltog.

Med utgångspunkt ifrån en rapport som han nyligen författat till regeringen, pekade han ut möten mellan ingenjörer och andra kompetenser samt skapandet av gemensam plattform för branschens forskning och utveckling. Varav det sistnämnda redan håller på att bli verklighet.

Fyra perspektiv på avtalsrörelsen

Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius debatterade med Teknikföretagen, Unionen, IF Metall och Industriarbetsgivarna om avtalsrörelsen och industriavtalets betydelse. Här kommer några brottstycken av deras tankar.

Industriarbetsgivarna menade att de är alltför svaga i förhandlingarna. Där de utgår från industrins konkurrenskraft uppfattar de att förhandlingarna utgår från reallöneökningar. ”Det borde vara tvärtom” kommenterade Per Widolf, förhandlingschef Industriarbetsgivarna.

Camilla Frankelius kontrade med att förhandlingarna och samarbetet parterna emellan i frågor som energi, miljö, arbetsmiljö och jämställdhet för att nämna några är det som stärker industrin.

Hon fortsatte med att kommentera den internationella konkurrensen med att ”vi behöver fundera på hur lönebildningen fungerar”. Men det är inte bara löner som spelar in – ”Ingenjörerna bidrar till stark konkurrenskraft och ökad produktivitet.”

Marcus Dahlsten, biträdande förhandlingschef på Teknikföretagens tankar kring märket: ”Om bolaget ligger dikt på märket är det ett bevis för att vi ligger för högt. Och då ges inget utrymme för lokal lönebildning”.

Marie Nilsson, förbundsordförande på IF Metall fick frågan om Industriavtalet kommer att finnas kvar om 20 år. Hon reflekterade över att det är ett problem om allmänheten inte förstår det vi håller på med och gav följande uppmaning: ”Historielösheten är ett hot. Nu ligger ansvaret hos oss alla att folkbilda om industriavtalets betydelse.”

Frankelius spann vidare på detta och menade att ”för att förstå hur lönebildningen går till behöver vi börja på arbetsplatserna”. Och avslutade med ”Om det är någon som kan påverka industriavtalet är det vi tillsammans”.

Om mindre än tre år har vi återigen avtalsrörelse och industriavtalet är uppe för förhandling. Då får vi se om den svenska modellen fortfarande håller.

Det är innovationer som driver hållbar tillväxt

– Politiken har gjort det den kan göra. Det är näringslivet som kommer att driva detta framåt.

Så inledde Johan Hassel, vd på tankesmedjan Global Utmaning Vinnovas seminarium Visby på måndagen. Han syftade på FN:s globala mål för hållbar utveckling.

Han pekade särskilt ut några områden där innovationer behövs för att vi ska nå målen: stadsplanering och hälsa t ex.

Johan Hassels ingång bekräftades av Martin Anderlind, chef för affärsutveckling på Northvolt, som vill bygga en batterifabrik för tiotals miljarder kronor Sverige eller Finland.

– Allting som i dag har en bensinmotor eller dieselmotor kommer att bli elektriskt, sade Martin Anderlind och pekade ut fördelarna med att samla alla leden av batteritillverkning på ett enda ställe.

Anders Lago, förbundsordförande på HSB instämde i kraven på byggandet framöver, särskilt vad gäller det redan befintliga beståndet.

– Nyproduktionen är bra ur hållbarhetssynpunkt. Men vi har ett gigantiskt problem vad gäller de befintliga husen. Där har kommunerna en nyckelroll, eftersom de styr över planering och byggande, sade Anders Lago.

Trade and Export in a Reversed World

Diskussionen handlade om möjligheter kring svensk handel och export i belysningen av Trumps intentioner kring att öka USA:s handelshinder och tullar för import och Storbritanniens utträde ur EU. Bägge länderna är stora mottagare av svensk export. Lösningen för Sverige är fortsatt utveckling av nya tjänster och digitalisering av svensk industri. Där ligger vi i framkant.

Vårt nya näringsliv – vem tänker på medarbetaren?

Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand deltog idag i Almegas panelsamtal på temat Vårt nya näringsliv – vem tänker på medarbetaren? Samtalet tog sin utgångspunkt i en undersökning som Almega gjort tillsammans med Novus. Undersökningen visar framför allt att det finns ett högt förtroende mellan chefer och medarbetare i svenska tjänsteföretag, en hög tilltro till den egna kompetensen och möjligheten att hitta ett nytt jobb.

Medan Almega och Ledarna argumenterade för att kollektivavtalen är stelbenta och hämmande pekade Ulrika Lindstrand på att det förtroende som kommer fram i undersökningen är ett kvitto på att parterna och den svenska modellen med förhandlade avtal tjänat den svenska arbetsmarknaden väl och är något att slå vakt om – kollektivavtalen ska utvecklas, inte avvecklas slog Ulrika fast.

– Vi ska inte flyttas tillbaka till 1800-talet. Det är inte definitionen av att modernisera avtalen, det vore att backa in i framtiden.

När diskussionen hamnade i om vi ska gå mot ytterligare individualisering frågade Ulrika retoriskt vilket företag som skulle mäkta med den administrationen som det skulle kräva.

Sist och soligast delar vi en bild på vår förbundsordförande när hon satt i Samtalssoffan tillsammans med Fysioterapeuternas förbundsordförande Stefan Jutterdal och Läkarförbundets ordförande Heidi Stesnmyren. Det var allt för idag.

Välkomnar dig tillbaka i morgon gör Sveriges Ingenjörer.

Ingenjörsbloggen
Relaterade inlägg
Lämna ett svar