Ingenjörerna i Almedalen III

Vad gör egentligen Sveriges Ingenjörer i Almedalen? Under veckan bloggar om insikter, nyheter och reflektioner från några av de aktiviteter som vi deltar i.

Sverige bäst i test – men varför & vad är universitetens roll för fortsatt framgång?

På tisdagsmorgonen var förbundet medarrangör till ett samtal om framgångsfaktorerna bakom Sveriges internationella topposition (t.ex. rankingar kopplat till innovation, hälsa, utbildning, miljö, korruption, m.). De som diskuterade detta var Magnus Wikström, Teknisk direktör BillerudKorsnäs; Charlotte Brogren, GD Vinnova; Ulf Lindberg VD Enhancer samt Eva Hamilton, styrelseproffs och journalist. Samtalet leddes av Peter Larsson, Sveriges ingenjörer.

Panelen kom fram till att det framförallt fyra olika delar som samverkan med varandra och lett till Sveriges historiska framgång

1. Mjuka värden – platta strukturer och beslutsfattande genom diskussion samt tilliten som finns bland medborgare

2. Institutioner – bl.a. järnväg, välutvecklat bankväsende, utbildningssystem och bredbandsutbyggnad

3. Idéer – den kreativa förmåga som finns och de innovativa lösningar som skapats genom åren av drivna individer i landet

4. Industrin – den konkurrenskraft och starka förädlingsförmåga som landets exportföretag har utvecklat och etablerat

Samtidigt skickade man med en passning om att bättre integration mellan det ekosystem av människor, aktörer och kunskaper är den stora uppgiften för Sveriges framtida framgång.

På eftermiddagen samma dag, följdes förmiddagens seminarium upp med ett nytt samtal med rubrik med Sverige bäst i test – universitetens roll i framtiden.

Panellister var Johan Schnürer, rektor Örebro universitet; Mikael Dahlgren, forskningschef ABB Sverige; Amelie von Zweigbergk, chef industriell utveckling Teknikföretagen; Karin Markides, f.d. rektor Chalmers; Lars Hultman, vd Stiftelsen för strategisk forskning. Peter Larsson modererade.

Denna gång pratade panelen bl.a. om:
– att utbildning tillsammans med forskning är ett önskvärt mantra
– att hela utbildningskedjan måste hålla ihop – både gällande teknikintresse i skolan och kompetensförsörjningen för storföretag såväl som för tillväxten hos små och medelstora företag,
– att lärosätena måste vara produktiva i sin samverkan – där individers kunskapspåfyllnad är en central uppgift.

En viktig avvägningsfråga som panelen tog upp gäller ansvaret för livslångt lärande, ifall det ska ligga på högskolan och hur en sådan uppgift ska formuleras.

Förståelsen för innovativa företags villkor måste öka i offentlig sektor

Mälardalsrådet presenterade en rapport med analys av och exempel från innovation i offentlig sektor. På ett seminarium diskuterades hur offentlig sektor skulle kunna bli mer innovativ och vilka förändringar som behövs.

Rapporten som diskuterades på seminariet

Flera i panelen var överens om att det är svårt för innovatörer och företag med ny teknik att komma i kontakt med regioner och landsting som har stort behov av teknik och nya innovationer.

– Stockholms läns landsting har 45 000 anställda. Vilken dörr ska du knacka på när du har en bra idé? Vi försöker därför skapa en snitslad bana inom organisationen så att det ska bli lättare, sade Daniel Forslund, innovationslandstingsråd i Stockholms läns landsting.

Panelen var också överens om att förståelsen för särskilt de innovativa företagens villkor måste bli bättre på upphandlingssidan i kommuner och landsting.

Rektorn för Örebro universitet, Johan Schnürer, menade att utbildningarna måste förändras.

– Vi har mest fokus på innovation i utbildningar som riktar sig till privat sektor. Det är ju självklart att lära ut innovation i ingenjörsutbildningarna. Vi har inte lyft det i utbildningar av sjuksköterskor. Utbildningarna skulle kunna lära av varandra.

Den svenska ingenjörskonsten för ett smartare Sverige

Arlanda är en mycket viktig Hub för svensk export och svensk industri. Ett gediget arbete med att mobilisera kring flygplatsen och flygplatsens betydelse gör Connect Sweden och Handelskammaren i Stockholm tillsammans med Swedavia och regeringen som genom infrastrukturminister Anna Johansson antagit en nationell flygstrategi 2017.

Om flygplatsen ska bli världens smartaste flygplats som Sveriges Ingenjörer genom vår näringslivsexpert Staffan Bjurulf föreslog vid seminariet krävs satsning på innovation och teknisk utveckling. Detta kan ske genom att hela flygplatsen blir en testbädd för nya innovationer och metodiken från Idelandet Sverige appliceras och ingenjörskompetens används. Här erbjuder sig Sveriges Ingenjörer att bistå.

En stor hemsko och utmaning för flyget är beroendet av fossilt flygbränsle. Där föreslog Sveriges Ingenjörer att ett samarbete med skogsindustrin skapas och att en testanläggning för biobaserat bränsle etableras nära Arlanda. Det skapar då förutsättning för att snabbare nå ambitionerna med Parisavtalet. Ett viktigt steg har tagits av Swedavia som anslutit sig till 2030 sekretariatet under 2017.

Bättre samhällsbyggnad genom digital samverkan?

Peter Larsson var även med på Lantmäteriets s.k. Society Hack  – en interaktiv workshop kring myndighetens uppdrag om en digital samhällsbyggnadsprocess. Indelade i grupper fick företrädare för fastighetsbranschen, kommuner och samhällsplanerare under en dryg timma identifiera en utmaning kopplat till uppdragets sakområde och lista olika lösningar som man bör titta vidare på. Även digitaliserings- och bostadsminister Peter Eriksson var på plats. Hela sessionen finnas sammanfattad i filmen nedan.

De problem som grupperna satte fokus på handlade om bristande förståelse och samverkan, hämmande stuprörsstrukturer och brist i medborgarengagemang.
Behoven som kom upp i diskussionerna var bl.a:

Digitaliserings- och bostadsminister Peter Eriksson var med under workshopen, där Sveriges Ingenjörer deltog.

– bättre förståelse och kommunikation mellan samhällsbyggnadsparterna
– tydligare samordningsansvar
– öka medborgarnas kunskap om definitionerna i processen

Och många av de lösningsförslag som dök upp var, på ett eller annat sätt, ingenjörsanknutna:
– utbildningsuppläggen på högskolorna behöver bli mer tvärvetenskapliga
– nyttja mer av den digitala tekniken (öppna data) för visualiseringar av byggen
– mer av standardiseringar så att det blir likadana krav och utföranden i alla kommuner
– åstadkomma mer testverksamhet
– pröva helt nya grepp för teknikutveckling, såsom: gamification, digitalt samråd med chattfunktioner;  bättre informationsspridning till medborgare genom digitala brevlådor och bonussystem för digitala byggkommuner.

Materialet som togs fram under workshopen kommer nu att tas med i Lantmäteriets fortsatta arbete med uppdraget.

 2030 – ett viktigt ingenjörsår med diger agenda

Panelen diskuterar vad som krävs uppfylla de globala hållbarhetsmålen

På ett seminarium arrangerat av Högskolan i Borås stod uppfyllandet av FN:s globala hållbarhetsmål på agendan. Peter Larsson diskuterade det arbete som lärosätena och industrin har framför sig fram till att de ska vara uppfyllda år 2030. Det gjorde han tillsammans med Adrian Zethraeus, projektledare Re:Textile;  Emma Nohrén riksdagsledamot, (MP); Kristina Jonäng, ordförande i miljönämnden Västra Götalandsregionen, (C); Helena L Nilsson, regionutvecklingsdirektör Västra Götalandsregionen, Björn Brorström, rektor Högskolan i Borås och under ledning av Johan Trouvé, VD Västsvenska Handelskammaren.

En viktig inspel från Sveriges Ingenjörer, handlade om insikten från Idélandet Sverige om att se och  tillvarata möjligheterna i hela landet från inte minst ingenjörer – som både är ett kraftfullt medel och ett mål med en hållbara utveckling.

Årtalet 2030 stod även i centrum i arenan Industrintarmatchen, där Industrirådet och Teknikcollege hade bjudit in till en framtidsspaning om kompetensförsörjningen som krävs i industrin i hållbarhetsarbetet.  Peter Larsson medverkade i panelen med bl.a. Per Hidesten, Vd Industriarbetsgivarna; Adela Martinovic, Vd, Riksföreningen Teknikcollege Sverige; Erik Bengtzboe, riksdagsledamot (M) och Ulrika Carlsson, riksdagsledamot (C)

I en omröstning med publiken på plats, framträdde tydligt tilltron som finns till vad tekniken och ingenjörers insatser kan åstadkomma framåt. 

Publikens svar på online-surveyn som gjordes på plats

 

 

 

 

 

Ägarformer i näringslivet

Sveriges Ingenjörer var med i arbetet med framtagandet av en rapport om hållbart företagsägande, som tankesmedjan Global Utmaning presenterade 2016. Den blev ämnet för seminarium som anordnades av tankesmedjan. Författaren Sophie Nachemson-Ekwall, forskare Handelshögskolan i Stockholm drog i genom huvuddragen från rapporten, som kommenterades av Riskkapitalföreningens ordförande Elisabeth Thand Ringqvist, Sveriges Ingenjörer Peter Larsson samt Marita Öberg-Molin, vice ordförande Coompanion Sverige.
Från förbundets sida betonades betydelsen av en hållbar ägararkitektur för att tillvarata idéer från medarbetare och ett aktivt ägande för att locka kompetens till landsbygden.

 

Ingenjörsbloggen
Relaterade inlägg
Lämna ett svar