Dåliga skäl för bra val av utbildning

”Att ge nya grupper tillträde till högskolan innebär, allt annat lika, att andra grupper måste lämna ifrån sig platser. I dag återkommer ofta en synpunkt om att breddad rekrytering ska lösas genom att nya platser ska tillföras. Men utvärderingar visar att trots högskolans expansion de senaste årtiondena är andelen studenter från till exempel akademikerhem lika stor som på 1980- och 1990-talen.”

Den som talar är Jörgen Tholin, i utredningen om reglerna för tillträdet till högskolan (SOU 2017:20). Han drar av detta en slutsats som borde röra om mer i debatten, nämligen att frågan om breddad rekrytering ”förmodligen inte kan lösas” genom tillträdesbestämmelserna.

Tholin konstaterar också att det i Sverige ”finns begränsat med forskning som rör tillträdessystemet, såväl i sin helhet som i de enskilda delarna”. Om resonemangen nedan skulle verka övertygande, vill jag därför direkt säga att mycket är rena spekulationer. Viss kunskap finns säkert redan därute, okänd för mig, medan annan måste produceras. Detta mått av ödmjukhet inför frågan känns särskilt påbjuden, efter att också ha tagit del av detta Tholins trötta konstaterande:

”Alltför ofta diskuteras tillträdesfrågor utifrån ett allmänt tyckande och anekdoter om barn, bekanta, bekantas barn och bekantas bekanta har fått eller inte fått plats på högskolan och varför.”

Sålunda rustad med både bakgrund och brasklapp övergår jag till det centrala temat för det här inlägget, nämligen:

Först när tjejer väljer att bli ingenjörer av dåliga skäl i samma utsträckning som killar, finns chansen att det blir ungefär hälften av varje. Detsamma gäller givetvis utbildningar som idag domineras av tjejer.

Ett ögonblick: Är det inte vettigare att informera alla sakligt om vad olika utbildningar och de yrken de kan leda till innebär så de kan välja därefter?

Det är klart det är vettigare, men det räcker inte och ofta är det inte heller så det går till. Vi vill inte tro det, men tillfälligheter spelar en långt större roll i våra liv än vi vill medge. Det finns undantag, men de kan inte vara många.

Så, är det dåligt med tillfälligheter? Inte alls. Fråga vem som helst. Och det är just det saken gäller. Många börjar studera utan att ha en särskilt god uppfattning om vad utbildningen och det efterföljande arbetslivet handlar om. Några av dem anser sig ha det, men även de kommer att få sig en överraskning. Säkert finns undantag även här, men inte heller de kan vara särskilt talrika.

”Jag har velat bli biolog sedan jag var sju” är till exempel ett rätt dåligt skäl. Åtminstone sett till vilken uppfattning man rimligen kan ha om yrkesbanan när man är sju år gammal. Korrekt, balanserad och uttömmande information inklusive lönestatistik och en tidsserie över etableringen på arbetsmarknaden handlar det hur som helst knappast om.

”Min mamma är läkare, så det ska jag också bli” är ett annat. Få är nog beredda att tillstå det i vår individualistiska nation, men statistiken talar sitt tydliga språk. Det stämmer både generellt (barnen följer föräldrarnas utbildningsnivå) och i det enskilda fallet (de blir läkare, civilingenjörer, sjuksköterskor). Man kan anta att de har haft tillgång till relevant information, men den är begränsad till en mycket smal del av arbetslivet.

”Jag vill tjäna grymt med pengar”. Det är väl inget fel på den planen, men har den med utbildningen i sig att göra? Om entomologer kan vältra sig i cash blir jag skalbaggsjägare, är det istället förskollärare som kan rulla cigaretter av tusenlappar så blir det barnomsorgen.

”Jag ville inte hålla på med språk”. Denna form av negativa val hörs oftare än man kan tro. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om det. Å ena sidan är det begripligt, men att betona just det skälet framstår ändå som lite märkligt.

”Du som är så bra på matte ska väl bli ingenjör?” Ja, vi kan vara bra på något, och bekräftelse söker vi vare sig vi vill eller inte, men är det vad vi vill göra? Måste man bli fotbollsspelare bara för att man har bollsinne och ingenjör för att man är bra på matematik? Kanske mattebegåvningen hellre vill spela boll och fotbollsämnet bli ingenjör?

”Jag pluggade statsvetenskap eftersom jag inte kom inte in på något annat”. Det blev alltså det n:te valet istället. Om det är en orsak eller ett skäl kan diskuteras – någon slags prioritet hade statsvetenskapen trots allt.

Notera att detta inte är någon plädering för att välja utbildning på måfå. Information behövs självfallet fortfarande – ärlig, korrekt och så fullständig som möjligt. Alla har inte dåliga skäl för sina val, och det kan bara vara positivt att fler väljer av så goda skäl som möjligt.

Det betyder dock inte att vi därigenom enkelt kan eliminera det icke obetydliga mått av subjektivitet som exemplen ovan ger prov på. Den betingas av skiftande omständigheter varav vissa skiljer sig klart mellan några av de grupper – kön, social och geografisk bakgrund – som den breddade rekryteringen tar sikte på.

Det är också lätt att glömma att den subjektiviteten slår åt båda håll. Så är det t ex betydligt mera osannolikt att ungdomar med högutbildade föräldrar söker ett yrkesprogram på gymnasiet. Men med en enda ungdomsgeneration till förfogande, kan en snedfördelning inte lösas utan att en annan samtidigt jämnas ut.

Nej, för att åstadkomma ett snabbt och effektivt genombrott av alla former av sociala, ekonomiska och könsbundna barriärer skulle utbildningsvalen behöva ske genom ett tärningskast. Så vill vi inte ha det, så vad göra istället?

Näst bäst måste vara att försöka förstå och sprida ljus över subjektiviteterna – allt som styr mot och från olika val. Det gäller självfallet grundskolan och valet till gymnasieskolan, men även efter att högskolebehörighet uppnåtts och därefter steg för steg om och varför någon sökt, antagits, börjat och genomgått en viss högskoleutbildning – eller inte.

Forskning på det?

Reflektioner kring Tillträde för nybörjare – ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning (SOU 2017:20). Sveriges Ingenjörers yttrande finns här.

Olle Dahlberg

"Vill helst se utsikten lite längre upp. Men boken är inte fel."

Relaterade inlägg
Lämna ett svar