Vision om ett snipp- och snoppoberoende teknikintresse

Tänk om kvinnor skulle inse att de kan bli lysande ingenjörer?

Det får de gärna inse, eftersom det är alldeles sant. Men det är inte min vision.

Tänk om kvinnor får klart för sig att ingenjörsyrket varken är tråkigt eller ensamt?

Det får de gärna få klart för sig, för det är det inte (i den mån det kan garanteras för en hel yrkesgrupp). Min vision är det emellertid inte.

Men tänk om kvinnor upptäcker att det finns ingenjörsuppgifter att ta tag i som också de skulle tycka vore meningsfulla och spännande?

Det får de gärna upptäcka, för det gör det. Någon vision vill jag dock inte kalla det.

Nej, min vision är denna:

Att ingen längre behöver övertyga kvinnor särskilt om att det finns anledningar för dem att bli ingenjörer. Att både män och kvinnor inser att yrket inte har något med kön att göra.

För det gör det och så är det. Det gäller oavsett vilka ingenjörsutbildningar och vilka ingenjörsyrken vi talar om.

Nu betyder det inte att varje man och varje kvinna tycker om alla de skilda utbildningsvarianter och jobb en ingenjör kan ha. Absolut inte. De är individer, och individer är olika.

En del ingenjörer gillar att konstruera broar. De kan vara män, de kan vara kvinnor. För den som inte gillar brokonstruktion kan det te sig fullständigt oförklarligt varför de gör det, men givetvis inte för dem själva.

Om vi tog oss för och frågade dem, skulle de förklaringar dessa konstruktörer gav visserligen kunna bottna i olika föreställningar om kön. Eller så kanske vi skulle tolka dem så, utifrån våra egna föreställningar om kön.

Det är naturligt. Vi är trots allt bara människor. Men det är tveksamt om vi ska bry oss överdrivet mycket om de förklaringarna. De gillar ju sitt jobb. Räcker inte det?

Det skulle däremot ingå i min vision att både flickor och pojkar, kvinnor och män, av detta istället drar slutsatsen att det inte spelar någon roll om de tillhör det ena eller det andra könet. Ingenjörer kan de bli ändå.

För det kan de. Ja, jag påstår det.

P.S. Det här inlägget verkar inte stöta på patrull från någon jag diskuterat det med. Tvärtom syns alla hålla med, vilket faktiskt förbluffat mig. Men en vanlig invändning har varit att det är aningen utopiskt och därför inte är ett rimligt mål för de dagliga ansträngningarna med att öka kvinnors intresse för teknik. I så fall föll texten på hälleberget, för det är just detta jag menar att man hela tiden bör ha för ögonen. Ett mer provokativt resonemang om följderna av att inte göra det, finns i ett tidigare inlägg, om Kvinnliga ingenjörsutbildningar.

Olle Dahlberg

"Vill helst se utsikten lite längre upp. Men boken är inte fel."

Relaterade inlägg
Lämna ett svar