Teknikprogrammet och det livslånga lärandet

Livslångt lärande är orden för dagen. Det betyder dock inte att det ska ta hela livet att lära sig något. Dit är vi på väg med ett teknikprogram som på fyra av fem inriktningar inte direkt ger behörighet för högre studier – i teknik.

Det förändras inte med regeringens beställningsverk En gymnasieskola för alla (SOU 2016:77). Där prioriteras istället ett estetiskt ämne högre än den fysik och matematik som fordras för studier på civil- och högskoleingenjörsutbildningarna. Och den allmänna behörigheten? Den räcker i själva verket till mycket få utbildningar i högskolan över huvud taget.

Ungdomar ska inte behöva lappa och laga sin utbildning i efterhand för att samhället inte tog ansvar för vad de behöver tillägna sig utan istället ägnade mödan åt att ”alla” ska ha godkända gymnasiebetyg.

Målsättningen för utredningen är det inget fel på. Men ett trollspö – ”klarat gymnasiet” – som inte är annat än en lågt lagd ribba leder inte framåt. Gymnasieexamen blir då bara ett papper, och andra kriterier för anställning tar över. Nästa trollspö blir då att skaffa ytterligare ett papper, den här gången i yrkeshögskola eller högskola.

Visst har det funnits invändningar mot att lägga till matematik 4 och fysik 2 – de två kurser som krävs för särskild behörighet till högskolans ingenjörsutbildningar. Låt oss titta på några av dem (alla tas inte upp explicit av den nu aktuella utredaren).

”Men de kan ju välja till matematik och fysik för särskild behörighet”
Absolut, och det är det åtskilliga som gör. Men rimligare vore väl ändå att den som vill kan välja till andra ämnen än några av de mest centrala på gymnasiets enda tekniskt-teoretiskt högskoleförberedande program.

”Men då minskar det valbara utrymmet”
Hm. Ja, men det är fritt att välja programmet. När det rör sig om just dessa två kurser kan det alldeles oavsett inte betraktas som ett pris att betala. Det skulle inte heller behöva bli fallet om de helt enkelt lades till, utan att snegla på poängsumman.

”Men det är för svårt för många”
Vem försöker vi lura? När regeringens utredare konstaterar att ”många på programmet har svårt med matematik, fysik och kemi” måste väl ändå fel signaler ha skickats. Långt bättre är att i förväg ge tydligt besked om vad som gäller. Skulle någon välja bort programmet av just det skälet må det därför vara hänt.

Sakligt sett blir det givetvis mer matematik och mer fysik. Det betyder inte nödvändigtvis att kurserna i sig är svårare, eller kommer i närheten av att vara lika krävande som de studier de ska lägga grunden för. Blanda inte ihop det.

Hur svår matematiken upplevs vara beror på elevernas ambitioner men självfallet också på undervisningens kvalitet och omfattning.  Det är därför dags att börja skörda frukterna av den satsning som skett på utökad undervisning i matematik i grundskolan. Tas den inte vidare till nästa steg i utbildningskedjan, särskilt på program där matematik är grundläggande, försvinner viktiga delar av poängen.

Vi menar därför att det på samma sätt som i grundskolan finns skäl att garantera en undervisningstid i matematik av större omfattning än idag på samtliga program och oavsett hur många kurser eleverna läser.

”Men alla kommer ändå inte att komma in på en ingenjörsutbildning”
Nej, men fler kommer att få chansen. Och om de inte kommer in, eller inte vill bli ingenjörer – det står dem fritt, är det få som kommer att ångra att de har med sig de kunskaper och metoder matematiken och fysiken har gett dem.

”Men det behövs ju inte om de väljer att läsa den nya gymnasieingenjörsutbildningen”
Inte? De blir också ingenjörer. Skillnaden är bara att de snabbt vill ge sig ut och jobba. Dessutom kan de mycket väl komma att söka sig vidare till högskolan i ett senare skede.

Det har inom parentes sagt i flera år förts en diskussion om att det behövs en särskild yrkesutgång på teknikprogrammet – ett yrkesprogram inom det studieförberedande programmet, om man så vill. Det är fel plats och, återigen, det skickar fel signal till eleverna.

Gymnasieingenjörsutbildningen är programmets direktutgång mot arbetsmarknaden (punkt)

”Men nu lägger vi till ett obligatoriskt estetiskt ämne – det är bra också för att utbilda framtidens innovativa ingenjörer”
Är vi förlåtna om vi anser att programmering, konstruktion, matematik och Cad också är kreativa ämnen? Teknik över huvud taget? Att ungdomarna, när de börjar gymnasiet, redan har en grund i form av 790 timmar slöjd, bild och musik från grundskolan? Dessutom har ämnet har ingen behörighetmässig betydelse.

”Men det finns ju möjligheter att komplettera i vuxenutbildning, eller på tekniskt och naturvetenskapligt basår”
Visst, och det är alldeles utmärkt. Man kan välja tokigt. Eller ändra sig. Även långt fram i livet.
Men här är vi också tillbaka där vi startade: Varför inte göra detta överflödigt åtminstone för dem som har valt ett högskoleförberedande program i teknik i gymnasieskolan?

Läs hela Sveriges Ingenjörers yttrande här.

Olle Dahlberg

"Vill helst se utsikten lite längre upp. Men boken är inte fel."

Relaterade inlägg
Lämna ett svar