Så skapar Sverige konkurrenskraft

Avtalsrörelser brukar innebära huggsexa mellan fack och arbetsgivare om bilden av svensk ekonomi och status för vår konkurrenskraft. Så har det alltid varit i alla de sju avtalsrörelser som jag jobbat under. I år har de dystra tongångarna från arbetsgivarsidan klingat mer ihåliga än på länge. Vilket inte är konstigt.

Det går nämligen bra nu. Det går till och med väldigt bra. Så kan man sammanfatta det ekonomiska läget i Sveriges Ingenjörers senaste Innovations- och konjunkturrapport. Resultaten baseras på svar från 645 förtroendevalda ingenjörer i tekniktäta industri- och tjänsteföretag, som alla dessutom är representerade i sina respektive företags styrelser.

Om man mot förmodan inte skulle nöja sig med det så är det bara att titta på SCB:s BNP-statistik och Konjunkturinstitutets arbetsmarknadssiffror. Eller för den delen, på Teknikföretagens egna konjunkturbedömning för Q1 2017.

Bilden är entydig: svensk industri står sig stark och företagen är inne i en bra konjunktur, trots en tuff global konkurrens och oroligt politiskt läge.

Vad beror då dagens starka läge på?

Givetvis finns det en rad olika omvärldsfaktorer som gynnar vårt land och näringsliv. Men i grunden har svenska företag en stark konkurrenskraft. Det handlar ytterst om förmågan att utveckla nya världsledande innovationer som når en global marknad. En historisk paradgren för svenska företag – från skiftnyckeln till Spotify.

Innovationer ger Sverige konkurrenskraft

Och det är betydelsefullt än idag för jobb och tillväxt genom fortsatta satsningar på forskning och innovation (FoI).

Glädjande nog räknas Sverige som ett av världens främsta innovationsländer, av bl.a. World Economic Forum, Bloomberg och flera andra internationella aktörer.

 

Sveriges främsta styrkor som innovationsland

Men om innovationsförmåga grundlagt mycket av vår nuvarande ekonomiska framgång, kan man ju fråga sig vilka faktorer som ligger bakom.

I vår senaste Innovations- och konjunkturrapport  har vi tittat på vilka de stora fördelarna är med att bedriva FoI i Sverige. Det gav följande ranking:

  1. Sveriges starkaste tillgång som innovationsland stavas kompetens. Kunskapskapital och teknisk skicklighet driver utveckling och är dessutom en stor anledning till att svensk ekonomi går så bra som den gör idag.
  1. Den näst största fördelen handlar om samarbeten – förmågan hos individer och aktörer att samverka. De nätverk och den samverkanskultur som Sverige har inom FoI-området är i många avseende unik i världen.
  1. Som tredje viktigaste fördel kommer ekonomiska motiv, bland annat goda möjligheter att ansöka om finansiering till FoI-projekt. En aktiv innovationspolitik har med andra ord stor betydelse.

Den främsta fördelen är också det största framtida hindret för svensk FoI. Svårigheter att rekrytera kvalificerad arbetskraft är nämligen företagens stora bekymmer. Inom industrin pekar 39 procent av de svarande ut detta som hinder nummer ett. Motsvarande siffra för tjänstesektorn är 31 procent.

Det näst största upplevda hindret handlar om otillräcklig lönesättning – en logisk konsekvens av att lönen är helt central i konkurrens om kvalificerad arbetskraft.

För att långsiktigt stärka svenska företag och få fram nya innovationer är det här resultat värda att ta fasta på.

Bra avtalsvillkor ger konkurrenskraft 

I slutändan är Sveriges innovationsförmåga och konkurrenskraft beroende av insatser från kvalificerade och engagerade människor – ofta ingenjörer. Det är att av skälen till varför avtalsrörelsen är så oerhört viktig. Hur lön och andra anställningsvillkor ser ut påverkar prestationer och rekrytering av dagens ingenjörer – och yrkets attraktionskraft inför kommande generation. Utmanande arbetsuppgifter i kombination med stimulerande villkor och lön för mödan är helt enkelt investeringar i framtida konkurrenskraft!

Detta är värt att ha i åtanke, då avtalsrörelser numer tenderar att bli en enda ”never ending story”. Ingen början och inget slut. Fokus på lönebildningen läggs på en central nivå vars resultat ofta tolkas bokstavligt på lokal företagsnivå.  Det är ett skäl till att löneutvecklingen, sett över tid, tappat rejält i jämförelser internationellt men även nationellt.

Min uppmaning är denna: även om det går bra idag måste vi se till att det också gäller imorgon!

Jag hoppas därför att utfallet av årets avtalsrörelse inte bara avgränsas till kommande avtalsperiod. Minst lika viktigt är att det hänger ihop med långsiktiga framtidsprioriteringar.

Kompetens är en nyckelfaktor för tillväxt. Det kräver att landets företag kan attrahera och stimulera de människor som är motorer för Sveriges ekonomi och utveckling. Inte bara idag, utan också i morgon.

Hör gärna av dig med tankar eller frågor om Sveriges innovations- och konkurrenskraft och betydelsen det har för avtalsrörelsen!

Peter.larsson@sverigesingenjorer.se

@PeterVLarsson

Peter Larsson

"Stort intresse för allt som rör sig. Konsumerar tre till fyra tidningar, ekot och morgonsoffan i TV till frukost för att sedan ta mig an en ny dag full av idéer om hur världen kan bli bättre."

Relaterade inlägg
Lämna ett svar