Höjd pensionsålder – bara halva lösningen, Reinfeldt!

Idag är det fem år sedan Fredrik Reinfeldt lanserade sitt förslag om höjd pensionsålder till 75 år. Uttalandet ledde till starka och upprörda reaktioner. Men hur ska behoven finansieras i ett samhälle där befolkningen ökar och lever allt längre?

Hur får vi fler att jobba längre, samtidigt som tempot och kravet i arbetslivet ökar? Genom att stärka möjligheterna till att jobba längre under rimligare villkor.

Enbart fler arbetstimmar per individ är inte hållbart, det riskera att öka sjuktal och förtidspensionering och därmed bli rent kontraproduktivt för att hantera skenande välfärdskostnader. Istället behövs mer sofistikerade lösningar för att tillsammans öka antalet arbetade timmar.

Ett av de krav vi drivit sen avtalsrörelsen 2013 är frågan om flexpension, en kompletterande avsättning till tjänstepensionen samt en förstärkt möjlighet att gå ner i arbetstid från 60-62 års ålder, beroende på avtalsområde. Den tillåter en kortsiktig nedtrappning av arbetstid, men möjliggör en långsiktig ökning av antalet arbetstimmar och därmed ökat självbestämmande såväl som ett längre yrkesliv. Den som väljer att inte att gå ner i tid får istället ut en högre pension. Med bibehållen kompetens och erfarenhet kan vi få till smidigare generationsväxlingar och stimulera gemensamt nytänkande.

Då många av oss kommer att behöva jobba längre måste vi ha ett arbetsliv där vi inte blir utslitna i förtid. Ett arbetsliv med bra villkor, helt enkelt. Alla på arbetsmarknaden kan inte jobba längre, av en mängd olika skäl, och då måste det finnas rätt förutsättningar att kunna ta ut sin pension vid det tillfälle som passar individen. Siffror från SCB visar att svenskar i genomsnitt börjar ta ut ålderspension vid 64 år.

Vår levnadsålder kommer bli längre, vilket är fantastiskt på många sätt, och ett kvitto på god välfärd och hög utveckling. Medellivslängden i Sverige beräknas öka med ca fem år till år 2060. När levnadsåldern ökar måste pensionen också räcka till många fler framtida år av försörjning när det väl är dags för pensionering. Längre än vad fallet varit för våra föräldrar, far- och morföräldrar.

En analys från SCB (dec -15) visar att ungdomar är allt äldre när de tar klivet in på arbetsmarknaden, samtidigt som vi utbildar oss allt längre, jämfört med tidigare.

År 1985 förvärvsarbetade minst 75 procent av alla 21-åringar. År 2014 inträffade detta inte förrän vid 29 års ålder.

Det är idag, en skillnad på åtta år. Och vi förväntas jobba i tre år mer än tidigare. Vilket drar bort några år från möjligheten till pensionsavsättningar.

Devisen om att ålder bara är en siffra avspeglas i viljan bland många att fortsätta jobba efter uppnådd pensionsålder. Av alla som tar ut ålderspension fortsätter nästan fyra av tio att vara sysselsatta – dubbelt så många jämfört med EU-genomsnittet. Tre av tio som slutar arbeta hade dessutom velat fortsätta. Svenskarna utmärker sig genom att fortsätta arbeta av andra skäl än ekonomiska. Det grundar sig oftare på att man har ett tillfredsställande arbete eller att jobbet underhåller ens sociala kontakter.

I grunden är pension trots allt uppskjuten lön efter att arbetslivet tagit slut. Vi är övertygade om att goda pensionsvillkor i alla branscher skapar trygga ingenjörer som vågar satsa på sina idéer och utvecklas i arbets- och privatlivet. Ingenjörer är produktiva nyckelspelare som utvecklar företag och verksamheter, och ska ha goda pensionsvillkor oavsett bransch och sysselsättning.

Regeringens Pensionsutredning från 2013 slog fast att arbetsmarknadens parter måste ta ansvar för att gemensamt skapa flexibla lösningar. Både för att människor ska kunna jobba längre och för att säkerställa finansieringen av tjänstepensionssystemet. Sveriges Ingenjörer ser flexpension som en del av lösningen och därför driver vi kravet på att bygga ut den kollektivavtalade flexpensionen i avtalsrörelsen 2017.

Men ska vi jobba till 75 eller? Svaret är: ja, för den som kan och vill – på det sättet hen kan och vill. Pensionens storlek, system och finansiering handlar ytterst om grundtrygghet för individen. Man måste kunna lita på att man kan gå i pension när det väl blir aktuellt.

Camilla Frankelius

"Förhandlingschef Sveriges Ingenjörer"

Relaterade inlägg
Lämna ett svar