Därför behövs jämställdhetspriset

Ingenjörer skapar mervärde i samhället och ingenjörerna är viktiga, både var och en för sig och alla tillsammans. Ingen­jörerna bidrar till samhällsutveckling, tillväxt och välfärd. Sverige behöver ingenjörer. Deras visioner leder oss steg för steg mot ett bättre samhälle. Det är deras innovationskraft som löser våra gemensamma problem, höjer standarden, genererar tillväxt och skapar fler jobb på vägen.

Ingenjör är ett yrke som till majoritet består av män. Så har det varit genom historien, så ser det fortfarande ut på en del utbildningar, och således även på en del arbetsplatser och i arbetslivet. Men det betyder inte att ingenjörsyrket är mer lämpat för män än kvinnor. Ingenjören har oavsett kön en viktig roll i samhället. Sveriges Ingenjörer är övertygade om att en förutsättning för kreativa miljöer är en arbetsplats med mångfald. En arbetsplats som också är jämställd. En jämställd arbetsplats möjliggör i sin tur ett innovativt klimat. Och ledningsgrupper på många arbetsplatser ser jämställdhet inte enbart som den rättvisefråga som det är – utan även som en konkurrensfördel och nyck­el till ökad lönsamhet. En framgångsfaktor.

Positivt och negativt resultat i Sveriges Ingenjörers jämställdhetsrapport
vågenSveriges Ingenjörer verkar för en mer jämställd medlemsgrupp. Och det sker – glädjande nog – en förändring; andelen av våra kvinnliga medlemmar ökar (sakta). Sveriges Ingenjörer verkar för att alla hin­der, förväntningar och normer undanröjs. Ingen ska välja bort en ingenjörs­utbildning i tron att individen utifrån sitt kön inte är lämpad. Bilden av vem som är bäst lämpad för att vara ingenjör får aldrig begränsas till kön. Inte heller ska normer styra vem som har ett teknikintresse eller vad tek­nik innebär.

Att arbeta i en jämställd arbetsgrupp berikar. Det framkommer i Sveriges Ingenjörers senaste jämställdhetsrapport (se länk nedan) som innehåller mycket positivt, men tyvärr också en del negativt. Sex av tio anser att det finns en vilja att rekrytera mer jämlikt på arbetsplatsen; det gäller inte bara kön utan även ålder och etnicitet. Det är viktigt att alla ges förutsättningar i arbetslivet vad gäller möjligheter till karriär, lön och att vara föräldraledig utan att missgynnas – och att inte missgynnas på grund av orsaker som kan ha samband med kön, etnicitet, ålder, religion, könsöverskridande identitet, funktionsnedsättning eller sexuell läggning.

Ingenjörsmännen delar mer jämställt på föräldraledigheten
Rapporten visar även att fyra av tio ingenjörspappor är föräldralediga tre månader eller mer. I genom­snitt tar män i Sverige ut 25 procent av föräldraledigheten; men vi konstaterar i vår rapport att närmare fyra av tio av ingen­jörsmännen är föräldralediga mer än sex månader. Det är en ökning med 10 procentenheter jämfört med vår undersökning från 2011. Ingenjörsmännen delar på föräldraledigheten mer jämställt än genomsnittsmannen i Sverige och det är vi stolta över! Högre utbildning har en positiv inverkan på ett jämställt uttag, och det kan vara en av förklaringarna till varför ingenjörerna utmärker sig.

Ingenjörskvinnor anser att karriär och lön påverkas negativt av föräldraledighet
Att kvinnor och män som varit föräldralediga inte ska missgynnas av skäl som har samband med föräldraledighet tycks dock tyvärr inte alltid applicera på verk­ligheten, trots att vi lagstiftat om att så inte får ske. En av fem ingenjörskvinnor anser att karriären påverkats negativt, och en av tre att löneutvecklingen påverkats negativt av föräldraledigheten. Ingenjörsmännens karriär tycks inte påverkas i samma utsträckning, men däremot ser några att löneutvecklingen har påverkats i negativ riktning. Genom kollektivavtalens löneutfyllnad vid föräldraledighet ska de ekonomiska orsakerna att fördela föräldraledigheten mer jämnt vara marginella. Här måste vi göra mer. Vi måste våga prata om att missgynnande fortfarande sker. Vi måste våga prata om att ett ojämställt uttag av föräldraledigheten kan få konsekvenser. Att missgynnande sker kan vi aldrig acceptera!

Även om det går att se positiva trender vad gäller jämställdhet i ingenjörsgruppen, finns det tyvärr negativa erfarenheter. Det är fler ingenjörer som är kvinnor som uppger att både karriär och löneutveckling påverkas negativt än vad ingenjörer som är män ger uttryck för. En av fem kvinnor upplever att det finns ett karriärshinder på grund av kön (glastaket) på arbetsplatsen. I likhet med övriga yrkesgrupper arbetar tre gånger fler kvinnor än män deltid, vilket kan ge utslag i pensionskuvertet den dag det är aktuellt att gå i pension. Och kvinnor tjänar fortfarande mindre i genomsnitt, männen återfinns i de högre löneintervallen. Dessutom kan vi konstatera att det fortfarande finns oförklarlig löneskillnad om 5 procent.

Därför behövs jämställdhetspriset
På måndag den 17 oktober delas industrins jämställdhetspris ut under Industridagen, som i år äger rum i Malmö. Läs mer om dagen på länken nedan. Sveriges Ingenjörer är en av flera som står bakom priset. Vi hoppas och tror nämligen att bilden av industrin sakta kommer att modifieras och förändras om vi uppmärksammar goda initiativ. Om vi pratar om positiva krafter och förändringsarbete, lyfter fram förebilder och belyser vad industrin verkligen är, kan det leda till en nyfikenhet att arbeta inom industrin. Det är vår vision. Och vi vill stärka den svenska industrin – med en jämställd ingenjörsgrupp. Därför är jämställdhetspriset viktigt.

 

Camilla Frankelius Förhandlingschef

Sveriges Ingenjörers jämställdhetsrapport 2016

Industrins jämställdhetspris

 

 

 

 

Camilla Frankelius

"Förhandlingschef Sveriges Ingenjörer"

Relaterade inlägg
Lämna ett svar