Moderna avtal för en modern tid

På en arbetsmarknad som förändras i en allt snabbare takt dyker ibland frågan upp om hur väl kollektivavtal står sig i förhållande till den.

Historiskt sett har avtalen i många decennier stått för att arbetsgivare i princip köpt sig strejkfria arbetsplatser. Genom att ge arbetstagarna något de vill ha, får man i utbyte fredsplikt. Men fackets roll i Sverige har även sett till att arbetstagare får möjlighet att kunna leva på sin lön, ha en anställningstrygghet och en bra arbetsmiljö, bland annat. Utan kollektivavtalen skulle företag godtyckligt kunna sätta löner och bortprioritera arbetsvillkor och medbestämmande. Arbetsmarknadens ökade otrygghet har lockat fler unga till facket, vilket är ett tydligt trendbrott, rapporterade DN i februari 2015. Medlemskap i facket är en grundtrygghet i arbetslivet, likt en försäkring.

I 2016 års undersökning av Universum visar det sig att det övergripande karriärmålet för unga är en livsstil i balans mellan arbete och privatliv. Undersökningen baseras på 267 084 studenter i världens 12 största ekonomier. Endast i Indien och Ryssland hade man andra karriärmål än balans. Rankad som den mest attraktiva arbetsgivaren, för både ingenjörs- och affärsstuderande, är Google. Man anser att Google kan uppfylla just kravet på livsbalans.

De kollektivavtal som tecknas, med några års mellanrum, baserar sig på underlag från förhandlingsdelegationer, som består av förtroendevalda på arbetsplatserna. Det främsta kravet, som avtalen innehåller, är löneökningen (märket). Utöver lönen avtalas det också fram nya eller förbättrade villkor för de anställda. Villkor baserade på medlemmarnas önskemål.
Därför är kraven i varje ny avtalsrörelse alltid anpassade till tiden vi lever i.

 

Gästbloggare:
Teresa Chiverton. Jobbar dagligen med sociala medier, trend- och omvärldsbevakning på Sveriges Ingenjörer.

Gästbloggare
Relaterade inlägg
Lämna ett svar