Högskolan – en mindre attraktiv arbetsplats

Universitet och högskolor är sämre som arbetsplatser jämfört med övriga arbetsplatser för ingenjörer. Det visar Sveriges Ingenjörers rapport ”Högskolans attraktivitet som arbetsplats”. Högskolesektorn ligger faktiskt sämre till på alla studerade parametrar gällande arbetsmiljö och villkor jämfört med andra arbetsmarknadssektorer!

I arbetet med rapporten, som baseras på en enkätundersökning hos Sveriges Ingenjörers egna medlemmar, var den största skillnaden som kunde identifieras den betydligt större andel visstidsanställningar som finns inom högskolesektorn. Inom högskolesektorn som helhet är 31 procent visstidsanställda bland undervisande och forskande personal – för ingenjörer utanför högskolesektorn är motsvarande siffra cirka 2 procent. Det är en mycket stor skillnad.

Inom högskolan används fast anställning som en motivationsfaktor och som ett ”tack för väl utfört arbete” efter många års slit. Det inte är acceptabelt anser Sveriges Ingenjörer. Motivation i arbetet ska handla om att nå mål inom en fast anställning, vilket ska göra att man får mer ansvar, mer forskningsmedel, nya roller och utmaningar och så vidare.

I höst lägger regeringen fram en ny proposition för forskning, innovation och högre utbildning. Inför den har flera utredningar och undersökningar gjorts som berör högskolan. En av dessa är Forskarkarriärutredningen som skulle föreslå förbättrade karriärvägar och villkor för unga forskare på universitet och högskolor.

Sveriges Ingenjörer påpekade under utredningens gång att med sämre arbetsvillkor inom universitetsvärlden jämfört med andra sektorer, så avskräcks många ingenjörer från att arbeta där; särskilt de många visstidsanställningarna är högst problematiskt. Vårt synsätt återfanns i det så kallade betänkande som utredningen resulterade i. Däremot var de förslag som lades fram i den och sades kunna påverka läget, tandlösa.

Att mer statistik om visstidsanställningarnas användning ska tas fram och synliggöras är positivt. Det skapar större incitament för lärosätena att arbeta med frågan, utan tvång och reglering. Men att den meriteringsanställning som inrättades i högskoleförordning 2012 fortfarande ska vara kvar tycker vi är beklagligt. Det var dock redan bestämt på förhand, i direktiven till utredningen. Meriteringsanställningen föreslås nu göras om till en biträdande lektor-tjänst på 4-6 år med rätt till prövning för en tillsvidareanställning. Vår syn är att detta bara är att fortsätta på samma sätt som förut. Högskolesektorns problem är just de många olika typerna av visstidsanställningar som finns och att de kan staplas på varandra under lång tid för samma person. Vissa får sin första trygga anställning när de närmar sig 40 år. Den föreslagna biträdande lektors-tjänsten är fortfarande en visstidsanställning. Med nuvarande förslag ges fortsatt stöd för den kultur inom högskolan som anger att det ”ska” se ut som det gör där med de många visstidsanställningarna.

Universitet och högskolor behöver bli mer lika övriga arbetsplatser gällande anställningar. Anställningsvillkoren ska förhandlas fram mellan parterna, arbetsgivare och arbetstagare (facket), så att helheten av de olika anställningsformer som finns blir bra. Vår åsikt är således att meriteringsanställningen i Högskoleförordningen ska tas bort därifrån.

Från politiskt håll bör det regleras mindre. Istället behöver lärosätena ges möjlighet att planera långsiktigt. Krav måste samtidigt ställas på lärosätena att de tar större ansvar för sin kompetensförsörjning och sin personal.

Sveriges Ingenjörer kommer att fortsätta spotta på stenen för att förändra universitet och högskolor så att det blir fler tillsvidareanställningar där. Det gör vi även i vårt remissvar till Forskarkarriärutredningen. En modern och attraktiv högskola kräver attraktiva anställningar och arbetsvillkor!

Josefin Utas

"Jag tycker om att diskutera!"

Relaterade inlägg
Lämna ett svar