Prognosmakarnas julkalender 2014

Så är Arbetskraftsbarometern här igen, SCB:s julkalender med en hel massa luckor att öppna för ivriga små fingrar. Där presenteras en sammanställning av arbetsgivarnas syn på rekryteringsläget under det gångna året för 71 utbildningar, varav tretton ingenjörsinriktningar. Dessutom redovisas förväntade förändringar i personalbehoven på ett och tre års sikt.

Den som otåligt sliter upp samtliga 71 luckor på en gång, finner att det i år var en rad vård- och lärarutbildningar som toppade barometern för nyexaminerade. Den första ingenjörsutbildningen – högskoleingenjör maskin – petade in sig först på sjuttonde plats, som en av två inriktningar för vilka det rådde brist. För övriga var tillgången god eller i balans. Bland de sista tio på listan hamnade istället civilingenjör kemi.

För yrkeserfarna var läget däremot ett annat, med flera ingenjörsutbildningar bland de tio högst upp i barometern. Spridningen var fortfarande stor, men här var det bara en – civilingenjör kemi igen – som inte hamnade på brist.

Nu som tidigare var skillnaden alltså genomgående stor mellan nyexaminerade och yrkeserfarna, både generellt och för ingenjörsutbildade (som jag diskuterade i ett tidigare inlägg).

För 58 av utbildningarna rådde brist på yrkeserfarna sökande; för nyexaminerade 29. För 13 av de utbildningar där det var brist på yrkeserfarna, var tillgången på nyexaminerade till och med god. Dit hörde högskoleingenjör bygg, för vilken skillnaden mellan erfarna och nyexaminerade samtidigt var den tredje största.

Uppenbarligen kan inga utbildningsvolymer i världen råda bot på dessa diskrepanser.

Man ska förvisso komma ihåg att beräkningarna baseras på enskilda och rätt okomplicerade bedömningar på en tregradig skala: brist, balans eller god tillgång på sökande. Därefter subtraheras andelen företag som uppgivit god tillgång från andelen som uppgivit brist, och ett barometertal trillar ut.*

Om nu detta istället låter väldigt grovt och chansartat, så måste jag ändå säga att trenden i barometern i vart fall syns ha något slags samband med arbetsmarknadsläget för ingenjörer.

Däremot kan man fundera på skalan. För när bristen på yrkeserfarna överlag är så stor, och håller i sig i så många år, är det kanske mest förvånande att det faktiskt går att bedriva någon verksamhet över huvud taget i det här landet. Har jultomtens verkstad redan tagit över ruljangsen, eller är önskelistan bara för lång?

 

* Differensen kan alltså spänna från -100 till +100. Där det är mindre än -20 anses det råda brist, är det större än +20 är tillgången god, och i annat fall sägs rekryteringsläget vara i balans. För de ovan nämnda högskoleingenjörerna bygg, var måttet för yrkeserfarna -81 och för nyexaminerade +21.

Olle Dahlberg

"Vill helst se utsikten lite längre upp. Men boken är inte fel."

Relaterade inlägg
Lämna ett svar