Testa dig själv: Hur mycket har antalet internationella studenter rasat?

Testa dina kunskaper: Vad vet du om förändringarna i antalet internationella studenter som börjar på svensk högskola? Fyra korta frågor. Svaren finns längst ned på sidan.

1. Läsåret 2012/13 var andelen internationella nybörjarstudenter:

a) 5 procent   b) 15 procent   c) 25 procent

2. Jämfört med 5 år tidigare var antalet internationella nybörjarstudenter 2012/13:

a) dubblerat   b) oförändrat   c) halverat

3. Jämfört med 10 år tidigare var antalet nybörjarstudenter 2012/13 från utanför EU/EES:

a) dubblerat   b) oförändrat   c) halverat

Nu blir det knepigare, men också lite intressantare.

4. Jämfört med 5 år tidigare var antalet internationella nybörjarstudenter 2012/13 inom teknik och tillverkning samt naturvetenskap, matematik och data ungefär:

a) en tiondel   b) halverat   c) lika många

Den som har försökt följa debatten om internationella studenter känner sig kanske lite förvirrad efter att ha kollat svaren. Det är i så fall inte att undra på, eftersom en vanlig formulering när detta förs på tal kan se ut t ex som denna, hämtad från Göteborgs universitet i april:

”Efter att studieavgifter för studenter utanför EES-området infördes har antalet internationella studenter, liksom antalet som stannar i Sverige efter examen, rasat i Sverige.”

Inledande fraser av den här karaktären brukar i de flesta artiklar (dock inte den ovan) visserligen följas av preciseringen att det handlar om utomeuropeiska free mover-studenter som nu betalar avgift, men gruppen sätts sällan storleksmässigt in i det större sammanhanget alla internationella studenter. Det är vad jag har försökt att göra ovan.

Inte ens de utomeuropeiska utbytesstudenterna tycks förtjäna att nämnas, trots att de är lika många som före avgifterna. Nu läser dessa hela program i långt mindre utsträckning än free mover-studenter, men de finns här. Utbytesprogrammen bidrar dessutom till att öppna världen för svenska studenter.

En uppmärksam läsare noterar att min jämförelse sker med läsåren 5 respektive 10 år tidigare, medan den i debattsammanhang regelmässigt görs med läsåret 2010/11. Å ena sidan kan detta vara rimligt, eftersom det var sista åter utan avgifter. Å andra sidan slogs rekord just det året, med totalt 29 200 nya inresande studenter. De föregående åren hade utomeuropeiska free mover-studenter dessutom ökat snabbare än någon annan grupp, vilket förklarar varför en jämförelse med fem år tidigare inte blir lika tillspetsad.

Alltså: Först vid en begränsning till enbart utomeuropeiska free mover-studenter (utbytesstudenterna från samma länder oräknade), och med rekordåret 2010/11 som måttstock, blir glidningen möjlig till de riktigt dramatiska uppgifterna om att de internationella studenterna rasat till så få som 1600 efter att avgifterna infördes.

För att verkligen skapa en känsla av att läget är akut, kontrasteras sedan denna blygsamma numerär mot minst sagt monumentala förväntningar:

  • Hur ska våra högskolor kunna bli till de spännande tummelplatser för kulturellt och intellektuellt utbyte vi vill ha?
  • Hur ska det glada budskapet om svenskt samhälle och näringsliv kunna spridas över världen?
  • Hur ska Sverige kunna få tag i de kritiska kompetenser vi behöver för fortsatt konkurrenskraft och välstånd?

Ja, hur? Ett litet tips är att titta på vad samtliga de 21 600 internationella studenter som började bara läsåret 2012/13 kan bidra med, inte minst de 4700 utomeuropeiska utbytesstudenterna.

Faktum är att även när vi helt räknar bort utomeuropeiska free mover-studenter, visar det sig att 100 000 internationella studenter kommit för att läsa kurser eller program på svenska lärosäten under de fem läsåren från 08/09 till 12/13 .

Vad gäller den tredje punkten – kompetensförsörjningen – förhåller det sig på samma sätt med arbetskraftsinvandringen från tredje land. Mycket få också av de som kommer hit stannar kvar, och detta gäller särskilt den högkvalificerade arbetskraften.

Till sist bör nämnas högutbildad arbetskraft med utländsk bakgrund som av andra skäl redan finns i landet, bland vilka arbetslösheten är högre och andelen i kvalificerade jobb lägre.

Visst stämmer utvecklingen av den utomeuropeiska free mover-studenter till eftertanke, och det finns skäl att bygga ut stipendiesystemet för att attrahera fler av de bästa studenterna från hela världen. Det är självfallet också bra att regelverken för arbetstillstånd är enkla och ändamålsenliga.

Men det grundläggande måste ändå vara att Sverige blir ett land där man kan bygga sig en framtid. Att de som kommer hit, oavsett varifrån och oavsett hur, känner sig välkomna – med den kompetens de bär med sig eller den de skaffar sig. Att företagen visar att de vill att de ska stanna; inte bara i debattartiklar eller på seminarier, utan genom närvaro på högskolor, egna rekryteringsmässor – och genom anställningserbjudanden.

För vad spelar antalet annars för roll?

Rätt svar:

1) c (24 %)    2) b   3) a (mer exakt 111 % fler)   4) c (noga räknat 89 % av antalet fem år tidigare)

Uppgifterna hämtade ur SCBs Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 samt UKÄs statistikdatabas.

Olle Dahlberg

"Vill helst se utsikten lite längre upp. Men boken är inte fel."

Relaterade inlägg
Lämna ett svar