En sparad kilowattimmme är inte alltid bäst!

Regeringens vårbudget som presenterades härom veckan innehöll en hel del intressant läsning. Det innebär skattehöjningar på utifrån samhällets perspektiv icke önskvärd konsumtion. Den innehåller dock utifrån samhällets perspektiv önskvärda skattesänkningar på önskvärd konsumtion.

Vad gäller samhällsuppmuntrad konsumtion har jag såväl i denna spalt som i andra sammanhang uttryckt mig tämligen kall. Det gäller även denna gång. Av staten, till skillnad från samhället, uppfostrande differentiering av skatter är sällan över tid till nytta för någon. Grundpoäng, ta bort skattekilarna och ta bort de politiskt behjärtansvärda snedvridningarna.

Nåväl, över till energi och miljöområdet. Här kommer jag då ganska snart att bryta mot mina egna principiella ställningstaganden enligt ovan.

Fokus i propositionen ligger indirekt på minskad energiförbrukning. Att man huvudsakligen talar om effektivisering är bra, men om den underliggande tanken andas minskad energiförbrukning väcks genast ett antal farhågor.

Sverige har flera olika näringar som förbrukar stora mängder energi. Jämförelser med andra länders energiförbrukning per capita är missvisande då de inte tar hänsyn till i viss mån klimat, men framför allt industristruktur. Sveriges Skogs-, Kemi, Gruv- och Stålindustri är stora konsumenter av energi. Dessa näringar förbrukar tillsammans cirka 40 TWh elenergi per år, vilket motsvarar ca 30 procent av vår totala elförbrukning. Som ett exempel förbrukar gruvnäringen i Kiruna/Malmberget själva ca två procent av vår elenergi. Jämförelser med andra länder vad gäller energiförbrukning rymmer därför många fler aspekter än till exempel klimatets påverkan, såsom att Sverige förbrukar mer el än till exempel Danmark då vi har fler eluppvärmda hus i nordligare klimat. Det är en sak, viktigare är respektive lands grundläggande näringar som också måste vägas in. En traditionell jämförelse mellan Sverige och till exempel Danmark kommer därför alltid att vara missvisande.

Det må vara lätt att häva att dessa näringar borde kunna effektivisera rejält. Så kan det säkert vara, men faktum är att Sveriges elintensiva industri har legat på latsidan på detta område. El är en av flera faktorkostnader för industrin. Det intressanta är summan av samtliga faktorkostnader och därmed vilket pris företaget ifråga kan sälja sin produkt för.

Marknaden för de produkter Sverige i praktiken är beroende av är hårt konkurrensutsatt. Varje påverkan av faktorkostnaderna påverkar också slutpriset till konsument. Förädlingsledet är om möjligt än mer konkurrensutsatt.

Vidare, i tider då man börjar tala om en återindustrialisering är det rimligt att anta att energiförbrukningen kan komma att öka. Industrin satsar mycket på effektivisering, men ska vi ha en växande industri så lär det även påverka energiförbrukningen. Ingenjörsvetenskapsakademin visade i sitt projekt ”Ett energieffektivt samhälle” att om industrin har en tillväxt på två procent årligen men lyckas effektivisera processerna så man halverar sin elanvändning till år 2050 kommer elanvändningen samma år att vara större än idag.

Även om effektiviseringsgraden ökar och vi kommer att förbruka mindre energi per producerad enhet så kommer den totala energiförbrukningen att bli större. IVA’s projekt om ”Ett energieffektivt samhälle” har i industrigruppen kommit fram till att en årlig tillväxt om två procent i industrin och med en 50 procentig effektivisering till 2050 så kommer elanvändningen år 2050 vara högre än idag. Att använda besparing som uttryck för minskad förbrukning kommer således att vara missvisande!

Summan av resonemanget är att varje insats på miljöområdet har en ekonomisk aspekt. Detta torde inte förvåna någon. Givetvis måste vi göra insatser på miljöområdet, men det är viktigt att göra jämförelser på rätt sätt.

Sveriges konkurrenskraft och ekonomiska utveckling låter sig inte definieras i Riksdagen. Däremot har Riksdagen mandatet att påverka våra förutsättningar. Inget land är en ö, särskilt inte Sverige.

#energibesparing #våp #elintensiv #skgs #elanvändning

 

 

 

Patrik Björnström

"Jag tycker att friluftsliv är ett utmärkt komplement till den vardagliga lunken"

Relaterade inlägg
Lämna ett svar