Nyckeln till framgångsrik forskning i världsklass är samverkan

När Sveriges Ingenjörer idag släppte rapporten Principer för kvalitet i samverkan, ett arbete som pågått i ett års tid med experter från akademi och näringsliv, diskuterades frågan på ett frukostseminarium denna morgon. Tobias Krantz från Svenskt Näringsliv, som medverkade som en av två ”opponenter” av rapporten, inledde sitt anförande med att måla upp världsbilden av nya aktörer som konkurrerar med Sverige på den globala ekonomiska marknaden med kunskap. ”Nyckeln till framgångsrik forskning är ökad samverkan mellan näringsliv och akademi”, menade Krantz, och jämförde med bland annat den amerikanska universitetsvärlden där samverkan fungerar mycket bättre. Så hur ökar man samverkan mellan akademi och näringsliv i Sverige?

Seminariets deltagare återkom ofta till rörlighet som svar på denna fråga. Inte bara i form av kunskapsöverföring, utan av personer som byter ”sektor” som det mest effektiva sättet att nå bättre samverkan. Under vårt utredningsarbete har det framgått av framförallt näringslivets experter att personrörligheten är det enskilt viktigaste instrumentet för ökad samverkan. Det är tillgången på kompetenta personer som efterfrågas i näringslivet, inte bara leveranser av innovationer. Detta påpekade Krantz i debatten, det vill säga värdet för företag att få tag på medarbetare med rätt kompetens. Irene Wennemo från Aftonbladet, som också bjudits in att opponera på rapporten, förklarade att det enskilt svåraste för universiteten är att försöka få en central styrning av samverkansarbetet. Det måste därför integreras i både forskningen och utbildningen. Detta görs bäst genom att försöka ändra kulturen inom lärosätena så att samverkansarbetet belönas bättre för den enskilde forskaren.

När det nu är lite mindre än ett år fram till att VINNOVA och Vetenskapsrådet ska redogöra för sina regeringsuppdrag att utveckla modeller för att mäta forskningskvaliteten finns det egentligen två frågor som är centrala: Vilka lösningar kan, eller ska, politiken med myndigheters förlängda arm gå in för att påverka samspelet mellan näringsliv och akademi? Och hur stärker man bäst svensk forskning på sikt?

Skriven av Laila Abdallah, f.d utredare enhet Utredning, utveckling och opinion 

Ingenjörsbloggen
Relaterade inlägg
Lämna ett svar