Forskning med flow

Ska vi ha fler utbildningsplatser på högskolorna eller färre? Hur ska utbildningarna se ut i framtiden? Hur kan vi på bästa sätt dra nytta av forskning i högre utbildning och vice versa?

Det är exempel på frågor som i en eller annan form kommer att dyka upp den 2 april på konferensen Akademikernas Högskolepolitiska Forum. Temat för utbildnings- och forskningskonferensen, som anordnas av Saco tillsammans med ett antal Saco-förbund, är ”Kunskap för jobb och välfärd”. Vi som anordnar konferensen har velat skapa en mötesplats där vi kan diskutera högskolans roll i samhället, högskolepolitik och hur vi rustar oss bäst för att kunna ta oss an framtidens utmaningar gällande kunskap och utveckling.

När det gäller forskning är en angelägen fråga för Sveriges Ingenjörer hur vi ska kunna utnyttja den potential vi har i hela samhället. Där finns producenter av forskningsresultat, de som efterfrågar resultaten, utvecklare, finansiärer och så vidare. Hur kan vi riva murarna, de hinder som finns för att aktörer ska mötas? Hur kan vi göra för att underlätta flödet av kunskap, människor och idéer?

ForskningssamverkanVi brukar prata om utbytet mellan olika aktörer som ”samverkan”. Ett än mer beskrivande uttryck för detta hörde jag på ett seminarium nyligen som anordnades av oss, Vetenskap och allmänhet och finska Hanaholmen. Kanslern på Helsingfors Universitetet i Finland pratade om sitt universitets uppgift att delta i ”samhällelig växelverkan”. Begreppet växelverkan tydliggör än mer att det handlar om ett tvåvägsutbyte.

Samverkan när den är som bäst innebär ett ömsesidigt givande och tagande från de olika parterna, lärosäten, offentlig sektor, skolor, företag, forskningsinsitut och så vidare. När samarbeten, strukturer för möten och kunskapsutbytet ger de involverade något värdefullt upprätthålls de automatiskt och lever vidare av egen kraft, utan att påtryckningar utifrån behövs. Det är dit vi borde försöka nå, till ett bättre, naturligt ”flow” inom forskningen, både bokstavligt och bildligt talat.

Högskolan har som en av sina uppgiftet att samverka med det omgivande samhället. Men detta har inte tillräckligt slagit igenom i lärosätenas sätt att arbeta. Det finns en kulturförändring att göra. Förra året tillsatte Sveriges Ingenjörer en expertgrupp som har tittat på hur denna växelverkan ska kunna blir bättre i Sverige. I fredags presenterade de sin rapportPrinciper för kvalitet i samverkan” på ett seminarium. Gruppen pekar på att det t.ex. är viktigt för lärosätena att arbeta strukturerat med den här frågan och att skapa mötesplatser för de olika aktörerna. Meriteringssystemet inom högskolan behöver förändras till att premiera de som bygger broar och samarbetar.  Läs mer här: min kollega Laila har bloggat, Ingenjören har skrivit en artikel och det finns en summering gjord av Svenskt Näringsliv.

Hashtag för konferensen: #kunskapslandet

Josefin Utas

"Jag tycker om att diskutera!"

Relaterade inlägg
Lämna ett svar