Samverkan behövs – inom utbildningen

Lars Bengtsson UtbildningssamverkanDet är alltid intressant att ha kontakt med teknologer, men en slags frågor gör mig beklämd. Det är när de som är på väg ut i arbetslivet efter flera år på högskolan undrar vilken slags jobb de kan söka, eller i vilka företag tidigare alumner – från samma program – arbetar. Där ska man helt enkelt inte behöva hamna.

Som en civilingenjör i kemi uttryckte det i en undersökning (2009) riktad till medlemmar i Sveriges Ingenjörer några år efter examen:

”Genom att komma från en icke-ingenjörsfamilj var jag dåligt förberedd på vad som väntade efter utbildningen. Jag hade inga problem med mina studier medan de pågick, men jag såg aldrig riktigt kopplingen till yrkeslivet.”

En ensam röst är ingen statistik, men det fanns fler. En tredjedel ansåg att sambandet mellan kurser och helhet var dåligt, medan tre av fem var missnöjda med samverkan med företag och näringsliv. Och detta gällde examinerade. Hur de som hoppade av såg på saken kan man bara spekulera i.

Om siffrorna känns lite överspelade, finns nyare i förbundets studentenkät 2013. Där svarade 75 procent att de ville ha en möjlighet till praktik i sin utbildning. Av de blygsamma 12 procent som hade haft det, ansåg 9 av 10 att det bidrog till att göra dem till bättre ingenjörer.

Inget av detta betyder givetvis att det saknas goda exempel (och allt handlar inte om praktik), men nog finns en stor förbättringspotential.

I samarbete med parterna inom tjänstesektorn  har Sveriges Ingenjörer därför verkat för att ta fram ett bättre kunskapsunderlag på området. Till den ändan vände vi oss till Lars Bengtsson, professor i Industriell ekonomi i Lund, som åtog sig att göra en forskningsöversikt och ta fram förslag till förbättringar. Rapporten finns nu i tryck med titeln Utbildningssamverkan – för jobb, innovation och företagande.

Notera att det handlar om samverkan inom utbildningen, inte forskningen. Båda är viktiga men, för att citera författaren, ”utbildningssamverkan är mer värdefullt för omgivande företag och region än forskningssamverkan”. Hur han tänker? Läs rapporten.

Låt mig också säga att utbildningssamverkan inte innebär att någon utanför högskolan plötsligt ska börja styra och ställa med kursplaner och innehåll. Det centrala för oss är att samverkan kommer till stånd, inte exakt hur.

Ansvaret för en fungerande samverkan vilar naturligtvis inte bara på lärosätena. Även företagen måste vara beredda att engagera sig långsiktigt, och inte bara yrvaket till tider då det råder akut brist på arbetskraft.

Uppsidan är inte att förakta. Studenterna når en bättre förståelse för utbildningens koppling till yrkeslivet, de etablerar nätverk inför jobbsökande och stärker sin studiemotivation. Detta gagnar även företagen, som förutom att lära känna studenterna och deras förmågor dessutom får kunskap om och kan bidra med synpunkter på utbildningarna. Samtidigt ökar lärosätenas attraktivitet när nöjdare studenter får en smidigare övergång till kvalificerade jobb, och med tydligt stöd från ledningen kan lärarna utvecklas i sin egen yrkesroll.

Vår förhoppning är att rapporten når spridning – ja, läs den nu – och kan bidra till en fortsatt konstruktiv debatt och inspirera fler att hitta nya och hållbara former för samverkan.

Olle Dahlberg

"Vill helst se utsikten lite längre upp. Men boken är inte fel."

Relaterade inlägg
Lämna ett svar