”Sveriges tekniska högskolor rankade – vi har hela listan!”

Nu har resultatet av UKÄ:s kvalitetsutvärderingar av landets tekniska högskoleutbildningar presenterats. Metoden har varit starkt omdebatterad, men nu när korten ligger på bordet – rätt eller fel –  är det bara för lärosätena att förhålla sig till detta. Och klart är att vissa måste förhålla sig mer än andra.

Vilket lärosäte som har klarat sig bäst är en fråga som modellen inte är ägnad att besvara, men UKÄ skriver beredvilligt i sitt pressmeddelande: ”Chalmers tekniska högskola sticker ut i utvärderingen. Ingen av deras civilingenjörsutbildningar får ’bristande kvalitet’. Sex av de 19 civilingenjörsutbildningar som får ’mycket hög kvalitet’ finns dessutom vid Chalmers.”

I sanningens namn ger det väl intrycket att Chalmers seglade upp på första plats vid någon slags jämförelse lärosätena emellan – kort sagt efter en rankning? Jag frågade en kollega (för säkerhets skull en rätt luttrad sådan), som svarade: ”Ja, jag uppfattade det som att Chalmers var bäst”.

På Chalmers, som givetvis vet att detta inte är ett rankningssystem, skrev man i sitt eget pressmeddelande: ”Enligt UKÄ intar Chalmers en särställning med sina positiva resultat”. Så blir det sagt ändå, liksom. Inte för att jag på något sätt missunnar dem det goda resultatet, tvärtom. Men för att vi inte ska missa poängen redovisar de sedan denna särställning i flera olika diagram byggda på uppgifterna från UKÄ.

Jag tänkte försöka mig på något liknande. Men varför uppfinna hjulet: jag gör det utifrån de kriterier som gäller vid bedömningen av examensarbeten i utvärderingarna. Till den ändan betraktar jag helt enkelt utbildningarna på respektive lärosäte som examensarbeten utvärderade mot ett enda mål – lärosätets kvalitet – vilket tilldelas något av tre värden: bristande, hög eller mycket hög kvalitet (egentligen: måluppfyllelse).

Första kriteriet: Om utbildningarna (egentligen examensarbetena) är färre än fem, ingår lärosätena inte i utvärderingen.

Det betyder att Göteborgs universitet, Högskolan Dalarna, Södertörns högskola och Högskolan Kristianstad faller bort. Lite synd om Dalarna, där två av tre utbildningar fick betyget mycket hög kvalitet (för den tredje var den dock bristfällig). Södertörn och Göteborg hade bara två utbildningar, men i gengäld klarade sig båda – faktiskt de enda lärosäten där ingen utbildning fick omdömet bristande kvalitet. Kristianstad vill nog helst inte erinras om att båda deras utbildningar uppvisade bristande kvalitet.

Andra kriteriet: Om andelen utbildningar (examensarbeten) med bristande måluppfyllelse överstiger en tredjedel, så erhåller lärosätet omdömet bristande kvalitet.

Detta resulterar i en lista med sju lärosäten, nämligen:

Lärosäten med bristande kvalitet Antal utb Bristande kvalitet Hög kvalitet M hög kvalitet H/Mh kvalitet
Linnéuniversitetet 17 41% 53% 6% 59%
Blekinge tekniska högskola 9 44% 56% 0% 56%
Högskolan i Borås 15 53% 47% 0% 47%
Mittuniversitetet 14 57% 43% 0% 43%
Örebro universitet 11 64% 18% 18% 36%
Högskolan i Halmstad 20 65% 35% 0% 35%
Mälardalens högskola 12 75% 25% 0% 25%

 

Tredje kriteriet: Om minst hälften av utbildningar har givits omdömet mycket hög kvalitet blir lärosätets omdöme detsamma: mycket hög kvalitet.

Det visar sig att ingen lyckades med detta.

Kvar blir en förteckning över lärosäten som får omdömet hög kvalitet. Den är ordnad fallande efter summan av andelen utbildningar med hög och mycket hög kvalitet, vilket samtidigt ger rankningen:

Lärosäten med hög kvalitet Antal utb Bristande   kvalitet Hög kvalitet M hög kvalitet H/Mh kvalitet
Chalmers tekniska högskola 45 4% 60% 36% 96%
Karlstads universitet 15 7% 73% 20% 93%
Högskolan Väst 7 14% 86% 0% 86%
Högskolan i Skövde 12 17% 58% 25% 83%
Luleå tekniska universitet 17 18% 71% 12% 82%
Linköpings universitet 35 20% 71% 9% 80%
Malmö högskola 9 22% 33% 44% 78%
Lunds universitet 21 24% 62% 14% 76%
Uppsala universitet 20 25% 65% 10% 75%
Kungl. Tekniska högskolan 31 26% 68% 6% 74%
Högskolan i Jönköping 11 27% 73% 0% 73%
Umeå universitet 13 31% 54% 15% 69%
Högskolan i Gävle 19 32% 47% 21% 68%

 

Och har man sett: Chalmers hamnade faktiskt överst! ”Systemet fungerar”, som universitetskansler Lars Haikola brukar säga.

Störst andel utbildningar med mycket hög kvalitet fanns dock på Malmö högskola – det fattades bara några få procentenheter för att passera gränsen till mycket hög kvalitet. Faktum är att flera mindre högskolor klarar sig riktigt bra. Allt givet min metod att mäta lärosätenas kvalitet håller streck.

Men vad gäller metoden lutar jag mig gärna mot kanslern igen: ”Ordet kvalitet är ju hopplöst mångtydigt och svårt och ideologiskt färgat och allt detta. Vi gör en operationell definition av kvalitet.”

—–

Se även Sveriges Ingenjörers pressmeddelande och artikeln i vår medlemstidning Ingenjören.

Olle Dahlberg

"Vill helst se utsikten lite längre upp. Men boken är inte fel."

Relaterade inlägg
Lämna ett svar