Vad är en ingenjör och vem bestämmer det?

engineer_cardTidigt i somras reste hela Sveriges Ingenjörers utrednings- och opinionsenhet till Bryssel för att närmare lära sig hur EU arbetar. Under två fullspäckade dagar fick vår grupp träffa tjänstemän inom kommissionen, Europarådet, EU-parlamentariker och de fackliga arbetsmarknadsparterna för att diskutera olika sakpolitiska frågor som vi själva jobbar med. På plats träffade vi bland annat Svenska EU-representationens utbildningsråd. Under samtal med utbildningsrådet fick vi veta att ett nytt direktiv från EU var på gång, Yrkeskvalifikationsdirektivet, som innebär ökade möjligheter för olika yrkesgrupper att röra sig fritt inom EU. Något överraskade fick vi veta att det förhandlades om införandet av ett ”yrkeskort” för ingenjörerna.

Vi visste redan att den europeiska federationen för ingenjörsorganisationer, FEANI, har utvecklat ett eget yrkeskort, kallad Engineering Card. Vi, tillsammans med de andra ingenjörsorganisationerna i de nordiska länderna, har bevakat frågan men inte själva varit aktiva. Och det har funnits flera anledningar till detta. De nordiska länderna har till skillnad från flera andra länder i Europa en oreglerad ingenjörstitel. Istället regleras ingenjörernas kompetenser genom utbildningarnas examensrätter. Dessutom har inte nuvarande Europaingenjörstiteln som tillhandahålls av FEANI inte fått den genomslagskraft på den svenska arbetsmarknaden som det har till exempel i Storbritannien. Förutsättningarna ser alltså olika ut. Att nu införandet av ett yrkeskort blir ett överstatligt åtagande som alla medlemsländer måste förhålla sig till, ställer frågan i helt ny dager. Men varför det?

Väl tillbaka i Stockholm kontaktade jag och vår samhällspolitiska direktör utbildningsdepartementet, som ansvarar för införandet av yrkeskortet från EU i Sverige. Diskussioner pågår nu hur ett införande ska gå till: vem som ska ansvara för utfärdandet, vilka standardiseringar som gäller och eventuella kostnader för den enskilde ingenjören. Nu gäller det att smida järnet medan det är varmt. Till skillnad från ett av FEANI utvecklat Engineering Card, som innebär en fri produkt att verka på en fri marknad, så kommer EU:s yrkeskort få en betydligt starkare genomslagskraft på olika länders arbetsmarknader i Europa. I denna kapplöpning om vem som ska sätta standardmåtten för ingenjörsmässig kunskap behöver förbundet hålla sig långt framme för att förklara vikten av de svenska ingenjörernas yrkeskompetenser. Det som tidigare inte har påverkat svenska ingenjörers mobilitet i Europa eller i världen nämnvärt, kan nu innebära en exkludering av svenska ingenjörer på andra arbetsmarknader om inte vi handlar snabbt.

Samtidigt finns det en kluvenhet i detta. När system för standardiseringar av yrkeskompetenser sätts har det historiskt visat sig varit en fördel om det har funnits oberoende organ som utgör en del av kontrollsystemet. I USA har till exempel de professionella yrkesorganisationerna ända sedan slutet av 1800-talet varit de som tagit initiativ och verkat för en standardisering av den professionella kunskapen. Det har gjort att yrkeskåren själv, som kan se behoven på arbetsmarknaden, är med att utforma yrkeskompetensen.  I Sverige finns en stark tradition att förlägga detta på myndighetsnivå. Yrkeskvalifikationsdirektivet anger inte på vilket sätt införandet ska ske i de olika medlemsländerna inom EU. Det är upp till varje land att bestämma detta själv. Så hur det kommer att se ut i Sverige och i andra länder får vi väl veta hösten 2015 när yrkeskortet ska införas.

Skriven av Laila Abdallah, f.d utredare Utredning, utveckling och opinion

Ingenjörsbloggen
Relaterade inlägg
Lämna ett svar