Ökad risk för allvarliga klimatförändringar

Möjligheten att undvika allvarliga klimatförändringar har minskat. Vid sekelskiftet 2100 kan medeltemperaturen ha ökat 4 grader. Det är delar av innehållet i den rapport som FNs klimatpanel (IPCC) släpper nu på fredag.

Problemet är att utsläppen av växthusgaser har fortsatt att öka i oförminskad takt. Alla tidigare förhandlingar till trots så har utsläppsnivåerna globalt sett alltså inte stabiliserats.

Redan tidigare prognoser har indikerat att jordens medeltemperatur fram mot sekelskiftet kan stiga med mellan 1,3-5,8 grader. När utsläppen nu fortsätter att öka så ökar också risken för att vi hamnar i den övre delen av intervallet.

Arbetet i klimatpanelen är uppdelat på tre grupper. En av dessa träffas denna vecka i Stockholm. Den analyserar de naturvetenskapliga förutsättningarna. Alltmer sofistikerade klimatmodeller gör det möjligt att nu slå fast att det är ytterst sannolikt att de klimatförändringar vi sett under det senaste halvseklet beror på mänsklig påverkan.

Det kan vara värt att påminna om att klimatpanelen inte bedriver egen forskning utan sammanställer resultat från forskningsrapporter som publicerats sedan IPCCs senaste rapport 2007. Självklart saknas inte kritiska röster mot IPCCs arbete. Vid förra tillfället publicerades uppgifter om avsmältningen av Himalayas glaciärer som inte visade sig vara tillräckligt underbyggda. Panelen har därför förstärkt faktagranskningen ytterligare och jag kan nu inte föreställa mig något arbete med vetenskapliga underlag som utsetts för så noggrann bedömning före publicering som detta. Därför är det väl värt att notera att man uttalar sig så bestämt om människans påverkan på klimatet.

Under våren kommer den andra arbetsgruppen med sin rapport om effekter, sårbarhet och anpassning och den tredje gruppen om åtgärder för att minska utsläppen. Medan tydliga framsteg har gjorts att vetenskapligt fastställa klimatförändringens mekanismer så gäller dessvärre motsatsen om åtgärder. De politiska samtalen har fortsatt men det har inte medfört konkreta utsläppsminskningar.

Det riktigt intressanta blir därför sannolikt att i vår se om IPCCs då kommande rapporter kan förmå fler länder att agera med kraft. Om inte så är risken stor att förtroendet för politikens möjligheter att komma till rätta med klimatproblemen reduceras till ett minimum. I det läget lär andra krafter ta än mer initiativ än idag. Alltifrån enskilda medborgare till stora företag. Oavsett scenario kommer teknikutveckling att spela en avgörande roll. Förutsättningarna för att både utveckla och sprida teknik förbättras dock avsevärt om det finns en bred politisk vilja i världens länder att ge stöd för en sådan process.

Johan Sittenfeld

"Jag drömmer om vandringar i ödsliga berg och kajakfärder i stilla vatten"

Relaterade inlägg
Lämna ett svar