Nytänkande i framtiden

Vi vill så mycket. Överallt pågår en febril aktivitet för att bli ännu mer nytänkande och komma på ännu fler och smarta nya innovationer. Men hur gör man det? Det är en fråga som får olika svar beroende på vem man frågar. Men också när man frågar.

Människans nyfikenhet och driftighet fanns långt innan uttrycket ”innovation” blivit populärt. De som i gångna tider ville förbättra sin verksamhet eller uppfinna mer hade dock andra strategier och verktyg än de som finns idag.

I nuet känns ändå allt så självklart. Det är frestande att dra slutsatsen att det vi vet och tycker idag kommer att hålla i 100 år. Det finns dock inget som tyder på att det skulle förhålla sig så. Förändring sker hela tiden. Så hur kommer vi boosta innovation i framtiden?

För att kunna se framåt är en bra start att utgå ifrån nuläget. Jag skulle beskriva det som inne att försöka ”trycka på” nytänkandet. Resultat ska nås snabbt, något annat anses man inte ha råd med. Man försöker planera och strukturera fram nya lösningar. Allt ska mätas och vara under kontroll, även inom forskningen i industrin (inte inom akademin, ännu). Kommer detta leva vidare till 2030, eller säg 2050? Tveksamt.

Frihet kontra styrning är en delikat balans för forsknings- och utvecklingsverksamhet. I utvecklingsarbete kan t.ex. mål i form av ”ta fram X antal nya molekyler, prototyper, förslag…” vara direkt förödande för engagemanget hos medarbetarna. Förtroendet sjunker fort för en arbetsplats som fokuserar på kvantitet istället för på hur lovande de saker man tar fram faktiskt är. Skulle jag sia om framtiden kommer de mer kreativa verksamheterna behöva annan styrning – och andra ledare – än idag.

Presenting the numbersDe som har jobbat i olika grupper vet att ledaren sätter stor prägel på arbetsklimatet i hela gruppen. En bra ledare för kreativ verksamhet klarar att motivera och inspirera sin grupp, även i arbetet mot tuffa mål, utan att bedöva kreativiteten. Ledaren bestämmer takhöjden och visar exempel, bra eller dåligt.

Jag misstänker att vi i framtiden kommer att se tillbaks på nutiden som att vi ville aningen för mycket. Vi ser redan motreaktioner på dagens önskan att styra och kontrollera minsta process. Ett exempel på detta är Innovation Time Off som förknippas med Google, d.v.s. betald tid för att jobba med projekt man inte kommenderats till utan själv brinner för. Det är dock få företag som vågat anamma liknande strategier för ökad frihet. Kanske kommer detta mer framöver.

Tid är också viktigt när saker inte gått som man tänkt sig. Ämnet Upsalite är ett exempel på upptäckt av en slump. Utan att avsätta tid till att undersöka oväntade resultat så kommer många upptäckter gå förlorade.

Framtiden tror jag kommer att innehålla ännu mer av det som är i ropet just nu: öppen innovation. Man bygger vidare på det som redan är känt och man gör det i samarbete med andra, även konkurrenter. Detta var för övrigt temat på årets Innovationsriksdag.

Genom det stora inslaget av samarbete behöver framtidens ingenjör vara ännu mer flexibel och kommunikativ än idag. Denna utveckling är logisk, men får inte gå för långt. En person kan inte härbärgera alla egenskaper en människa kan ha. Alla måste inte kunna jobba med allt och alla. Det viktiga är att se till att rätt person hamnar på rätt plats, där dennes styrkor kommer till sin rätt och där bristerna täcks upp av andra. Om vi känner framtiden rätt så kommer säkert nya innovativa sätt att organisera arbete på att uppstå för att åstadkomma detta.

Vartefter våra medarbetare datorerna och robotarna till en allt större del står för beräkningar och tillverkning kommer vi människor ännu mer anta rollen som kreativa idékläckare. Vi kommer då behöva inse de estetiska och humanistiska ämnenas värde även för de som arbetar med teknik. Att stimulera hela hjärnan i tankeprocesserna ger möjlighet till nya infallsvinklar och annorlunda tänkande.

Det är spännande att spekulera om framtiden. Men riktigt spännande, nytt – och skräckfyllt – blir det när datorerna har blivit så smarta att de kan slå oss i kreativitet. Då har vi nog manövrerat ut mänskligheten för gott. Eller vad tror ni?

Josefin Utas

"Jag tycker om att diskutera!"

Relaterade inlägg
Lämna ett svar