Om visstidsanställningar i Almedalen

AlmedalenAlla människor behöver grundläggande trygghet i sina liv. Det är något som fackförbund kämpar för att medlemmarna ska ha. Och vi har kommit långt. Tyvärr finns det fortfarande delområden på den svenska arbetsmarknaden där det inte ser lika bra ut. Ett sådant är högskoleområdet. Där saknar en stor andel människor den grundläggande trygghet en fast anställning innebär. Det kan dröja år, år och år av arbete där för att man ska nå dit. Det här angelägna ämnet tog vi upp i Almedalen i år.

Vår löneenkät visar att bland medlemmar som arbetar i privat sektor är ca 3% visstidsanställda. Bland de som arbetar på universitet och högskola inom teknikområdet är det enligt SCB ca 33%. Våra medlemmar ligger aningen bättre till enligt  vår egen statistik, men andelen visstidsanställningar är betydligt högre än 3%. Hur inbjudande som arbetsplats ser högskolan ut i ljuset av dessa siffror?

Under Almedalsveckan på Gotland anordnade Sveriges Ingenjörer ett seminarium med just det temat,”Högskola eller näringsliv – framtidens forskare söker arbetsplats”. Där presenterade vi de första resultaten från den enkätundersökning vi genomfört bland våra disputerade och högskoleverksamma medlemmar. Ämnena som togs upp var arbetsmiljö, stress, arbetstid, anställningar och allmänt om synen på akademin i Sverige. I resultaten kan vi se att i princip den största skillnaden mellan högskolan och andra arbetsplatser är de många visstidsanställningarna inom högskolan. Och vi ser att de orsakar problem.

De som följer det här ämnet i media kanske har märkt att pressen från fackförbunden på arbetsgivarna i denna fråga har ökat, bland annat från oss. Trots detta har frågan ännu inte fått den uppmärksamhet den förtjänar. Vi behöver göra ännu mer för att synliggöra den och tvinga fram ett ställningstagande från de involverade parterna: är det bra som det är idag? Om inte: då måste vi försöka göra något åt det!

I paneldebatten på vårt seminarium verkade enighet råda om att detta läge inte är optimalt. Per Eriksson, rektor Lunds universitet, menade att det största hindret mot förbättring var vanan. Både ledning och personal på lärosätena anser detta vara ”normalt”. Det är en sorts kultur som är svår att rå på, men hans åsikt var att det förstås går med vilja och tydlighet från ledningen. Han drog en parallell till doktorandernas anställningar. Det knorrades när beslut togs om att doktoranderna istället för att gå på utbildningsbidrag skulle få en anställning. Men ledningen stod på sig och nu har det blivit accepterat.

Samma dag som vi höll vårt seminarium i Almedalen presenterade SULF en rapport där konsekvenserna av visstidsanställningar för kvaliteten inom forskning och utbildning adresserades. En anledning till att det ser ut som de gör som togs upp på seminariet handlade om övertalighetsprocesserna. En anledning till de många visstidsanställningarna kan vara en rädsla för och okunnighet om hur övertalighet hanteras. Man vågar helt enkelt inte anställa. Pam Fredman, rektor Göteborgs universitet, ansåg att alla involverade parter behöver bidra till att övertalighetsprocesserna hanteras så smidigt som möjligt. Här håller jag med. Det är något konkret som vi, fackförbunden, kan bidra till och det kommer vi också att göra.

Under hösten kommer vi att komma ut med en rapport med resultaten från enkäten som vi genomfört.

Läs mer: ”Osäkra villkor hotar forskningen

Läs mer: ”Bättre dialog kan ge tryggare anställningar

Josefin Utas

"Jag tycker om att diskutera!"

Relaterade inlägg
Lämna ett svar