Kina står inför egna utmaningar men förblir för oss en makalös möjlighet

Kina är i ekonomiska termer fortfarande knappt hälften så stort som Amerika eller Europa. Landet utgjorde 2011 bara omkring 10 procent av global BNP. Enligt SCB:s siffror (som på inget sätt är fulländade men bör vara indikativa) exporterade vi för 38 miljarder kr till Kina under 2012. Till Norge exporterade vi för 120 miljarder.

Mycket talar dessutom för att Kinas riktiga utmaning börjar först nu. Efter flera år av snabbt ökande arbetskostnader kan Kina inte längre förlita sig på att bolag från väst ska etablera sig för billig produktion. Japans relativa konkurrenssituation i området ser även ut att förbättras med fallande Yen och ett drastiskt reformarbete.

Kina står också inför inhemska obalanser. Man har sett en kraftig kreditexpansion under lång tid. Risk för fastighetsbubblor och kreditförluster är inte helt bortom rimlighet. I skrivande stund noterar Shanghai börsen sin lägsta notering sedan december.

Lockelsen med Kina ligger inte längre i dess nuvarande situation utan i deras framtida möjligheter. Trots sin ”ringa” storlek har landet under de tio åren fram till 2011stått för 22 procent av världens tillväxt. Västeuropa stod för 13 procent.

Det är denna tillväxtstakt som gör det möjligt att tro på landets potential och se utmaningen som möjlig: Utmaningen att växa från en roll som världsekonomins verkstad, att tids nog skapa världens största medelklass. Med sina över 1 350 miljoner innevånare finns det drygt 1 miljard fler kineser än amerikaner. Svårare än så är inte analysen.

För svensk industri där vi finner många av Sveriges Ingenjörers medlemmar handlar det alltså inte längre om låga produktionskostnader.  Det handlar om svensk export och om tillgång till en marknad som förr eller senare kommer spela roll, för alla.

Under Kinadagen  i Almedalsveckan kommer de samhällspolitiska direktörerna Peter Larsson och Roger Mörtvik från Sveriges Ingenjörer respektive TCO att nyansera resonemangen kring vad som krävs för att jobb i Kina ska gynna Sverige.

Skrivet av Alexander Gusterman, tidigare förbundsekonom

Ingenjörsbloggen
Relaterade inlägg
Lämna ett svar