Den typiske civilingenjören…..

… är enligt Sveriges ingenjörers löneenkät 2012 en man. Detta förvånar nog ingen men det är intressant att titta i backspegeln och se hur andelen män har förändrats sedan 1982. För 30 år sedan utgjorde männen 94 procent, för 20 år sedan 87 procent och i dag ”bara” 74 procent.  Andelen kvinnliga ingenjörer växer med andra ord så att det knakar. Men självklart vore det roligt om andelarna närmade sig varandra ännu mer.

Bland dagens civilingenjörer har 25 procent av männen läst en utbildning med inriktning mot maskinteknik, följt av 17 procent som läst energi- och elektroteknik. Tillsammans står dessa således för 42 procent. Även för 20 år sedan var det dessa två inriktningar som var de två mest dominerande även om det då inte var någon större skillnad dem emellan. Tillsammans stod de för 55 procent.  De kvinnliga civilingenjörerna läser i första hand kemi- och bioteknik och denna inriktning dominerar såväl 2012 som för 20 år sedan. Men, dominansen är inte lika tydlig idag. 1992 hade var tredje kvinnlig ingenjör läst kemiteknik, idag är det ”bara” var fjärde.

Idag arbetar en av fyra manliga civilingenjörer inom IT, medan det för 20 år sedan bara var en av tolv. Både nu och då är forskning och utveckling det arbetsområde som flest kvinnor arbetar inom. En intressant iakttagelse man kan göra är att det är fler kvinnor än män i absoluta tal som arbetar inom miljöområdet. Detta trots att det är så många fler män än kvinnor som är civilingenjörer.

När man gör en sådan här jämförelse över tiden får man inte glömma bort att utbildningar har bytt namn och det har tillkommit både nya utbildningar och nya kombinationer.  När det gäller arbetsområden har det förstås skett förändringar och både nya områden och namnbyten förekommer.

Tänk om man hade en kristallkula och kunde titta 20 år framåt i tiden! Vad kommer civilingenjören läsa och arbeta med då? Att se och följa alla dessa förändringar vad gäller utbildning och profession är naturligtvis viktigt, inte minst för oss som fackförbund. Information om hur professionen och arbetsvillkor förändras påverkar också vårt arbete.

Spännande fortsättning följer, nästa gång skall vi titta på hur den typiske högskoleingenjören ser ut.

Anna Ihrfors Wikström

"Jag brinnor för siffror och diagram."

Relaterade inlägg
Lämna ett svar