Utveckling och export av kunskap om vattenrening hindras av lag

Enligt Sveriges Ingenjörer är rent vatten ett av de områden som kräver fokus de kommande åren. På Miljödagen 24 januari kommer förbundet, tillsammans med bland annat Gustav Fridolin (MP) och Lena Söderberg på Svenskt Vatten, diskutera hur vi kan säkra den fortsatta försörjningen av rent vatten – både inom och utanför Sverige.

Förbättringar i miljön är en del av samhällets moderniseringsprocess. En hållbar utveckling förutsätter dock att ett antal svåra utmaningar kan hanteras på global nivå. Bristen på rent vatten i världen, och i Sverige i framtiden, är en av dessa utmaningar.

I Sverige har länge funnits ett systemkunnande kring hela vattenhanteringen. Kombinationen av miljöprövning och stimulansbidrag ledde på 1950-talet till en omfattande utbyggnad av vattenrening och till uppbyggnad av viktig systemkunskap. En omfattande investeringsplan och ett nära samarbete mellan myndigheter, konsulter och reningsverk under 1960-talet, ledde till att svensk reningsteknik snabbt blev världsledande.

Systemkunskap kring vatten och infrastrukturen beskrivs som ett svenskt styrkeområde inom affärsidén ”miljöproblem” för export. Export av detta kunnande skulle förbättra vattensituationen i världen och bidra till tillväxt i Sverige. För detta krävs dock att politiska hinder bland annat i kommunallagen tas bort, så att tekniska lösningar tillåts vara kommersialiserbara. De kommunala reningsverken för avloppsvatten som varit drivande i att ta fram nya lösningar måste lättare kunna exportera dessa innovationer. Avloppsvattenreningsbranschen har fortfarande begränsad frihetsgrad vad gäller tekniska möjligheter och export av kunskap.  Även Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, varnar i sin rapport ”Drivkrafter för Miljöproblemens Marknadsvärde” för att kommunallagen hindrar export av svensk miljöteknisk kompetens.

Vatten är en förutsättning för allt liv. Samtidigt sprider förorenat vatten infektionssjukdomar till väldigt många människor. Klimatförändringen kommer att ytterligare förstärka problemet med brist på vatten på många håll i världen. Ett annat problem som gäller både utvecklade länder och utvecklings­länder är bristfällig rening av avloppsvatten.

För svensk avloppsvattenrening gäller det nu att ta itu med de enskilda avloppen samt tillhandahålla finansiering och kompetens för renovering och utveckling av befintliga system. Om vi tar tillvara kunskapen som byggdes upp på 1960-talet och kombinerar den med nya lösningar som leder mot hållbarhet kan området såväl attrahera unga ingenjörer som bidra till export och förbättringar på andra håll i världen.

Vi vet att ingenjörerna kan lämna avgörande bidrag till en hållbar utveckling av vattenområdet, bland andra miljöområden. Ge oss bara tydliga politiska mål och rätt förutsättningar så kan vi göra gott såväl på hemmaplan som internationellt. För att lyckas krävs samarbete över olika gränser och en kraftsamling på områden där vi är starka.

(Tack vare medel från Miljöfonden kan Sveriges Ingenjörer också stödja forskningsprojekt kring vattenrening på Hammarby Sjöstadsverk. För varje medlem som väljer att betala via autogiro eller e-faktura bidrar Sveriges Ingenjögrer till Ingenjörer utan gränsers projekt att bygga färskvattentankar i Karagwe i Tanzania.)

Johan Sittenfeld

"Jag drömmer om vandringar i ödsliga berg och kajakfärder i stilla vatten"

Relaterade inlägg
Lämna ett svar