Moln på jobbhimlen men inget Skyfall

Snö hade väl varit en bättre metafor just nu, men det är lite för julmysigt för att fungera i sammanhanget.

I december 2012 hade 0,8 procent av Sveriges Ingenjörers medlemmar ersättning från a-kassan, och 0,4 procent deltog i ett program med aktivitetsstöd. En lika stor andel – 0,4 procent – hade en anställning med någon form av ekonomiskt stöd (vanligtvis Nystartjobb).

Så såg det ut i december, och så har det sett ut sedan våren 2010. Det betyder givetvis inte att oron under hösten inte kan avsätta spår i siffrorna framåt våren. Likaså blir det förmodligen trögare att ta sig in på arbetsmarknaden för de som nu lämnar högskolorna.

Det kan ändå vara värt att erinra sig att de varsel som lades före årsskiftet förbleknar i jämförelse med de under finanskrisen 2008 och framåt. Under perioden oktober-december 2008 varslades totalt 57 400 personer, varav 19 300 tjänstemän. Samma period 2012 omfattade varslen knappt hälften så många – 25 800 anställda – varav 9 300 tjänstemän. Båda åren utgjorde tjänstemän inom tillverkningsindustrin en dryg tredjedel av samtliga varslade tjänstemän (eller 12 procent av de varslade totalt).

På den positiva sidan förtjänar särskilt att nämnas att varslen sjönk tillbaka till 5600 nu i december, även om det förvisso inte betyder att vi vet något säkert om fortsättningen. Det vi däremot vet, är att 2009 fortsatte som 2008 slutade, med totalt 48 800 varsel första kvartalet (16 500 tjänstemän). Under det andra kvartalet föll antalet till 31 800, främst till följd av en vändning på arbetarsidan. Varslen av tjänstemän uppgick andra kvartalet fortfarande till 14 200, och vändpunkten för dessa dröjde till hösten. Totalt berördes inte mindre än 138 000 anställda av varsel under de nio månaderna från och med oktober 2008 fram till hösten 2009.

Efter nyår påminde Arbetsförmedlingen också om att varsel visserligen är en bra konjunkturindikator, men att bara ungefär 2 av 10 varslade blir arbetslösa. Sex av tio lagda varsel brukar leda till uppsägning, och de flesta som blir uppsagda får nytt jobb innan uppsägningen träder i kraft, konstaterar AF. Och för medlemmar i Sveriges ingenjörer ökade andelen medlemmar med a-kassa trots allt måttligt efter krisen 2008/09. Toppen på 1,5 procent – plus 0,5-0,9 procent i program eller anställning med stöd – höll i sig från hösten 2009 till våren 2010.

En annan skillnad är att situationen idag inte uppstod som det sarajevoskott Lehman Brothers’ konkurs innebar för världens sinnen och nerver 2008. Läget nu påminner mer om grodan som sakta låter sig anrättas i en långsamt upphettad kastrull. Det låter knappast muntrare, men kokplattor kan skruvas upp eller ned betydligt lättare än kulor kan förmås växla riktning när de väl är avlossade. En antydan till sådana växlingar kan vi se i de skiftande prognoser och bedömningar som presenteras med jämna mellanrum.

Allt jag vill säga, även om det tog en stund, är att det finns skäl att hålla hoppet vid liv.

Olle Dahlberg

"Vill helst se utsikten lite längre upp. Men boken är inte fel."

Relaterade inlägg
Lämna ett svar