Varför skapar OECD:s granskning av svensk innovation så lite debatt?

”Varför får innovation så liten plats i debatten, när det har så stor samhällsekonomisk inverkan?”, är tanken som poppar upp i mitt huvud när jag gör en snabbsökning på de största dagstidningarna om att OECD i förra veckan la fram deras granskningsresultat av svensk innovation. Efter att ha finkammat myndigheters och intresseorganisationers hemsidor, de största morgontidningarna, regionala tidningar, blogginlägg och övriga sociala medier finner jag en liten notis i Svenska Dagbladet och Dagens Industri samt två blogginlägg förutom självklara pressmeddelanden från VINNOVAs, IVAs och, naturligtvis, regeringskansliets egen hemsida. Varför så lite debatt och så lite intresse?

En gång i tiden jobbade jag på OECD. Eller rättare sagt, jag satt på den svenska OECD-delegationen för att samla in forskningsmaterial till min avhandling som handlade om just OECD. Ett helt år spenderade jag på organisationen och lärde känna OECD-personalen i olika sammanhang.  Jag hade valt att granska detta massiva, internationella granskningsorgan just för att det syntes eller hördes så lite om den, men att den ändå var så inflytelserik över hur regeringar runtom i världen utformade sina dagordningar i samhällsekonomiska frågor. Så det var med stort intresse och närmast ”mysfaktor” OECD-nörd som jag är – som jag återsåg några av OECD-tjänstemännen när jag i förra veckan styrde mina steg mot Näringsdepartementet för att höra OECD:s presentation av deras granskningsrapport om svensk innovation.

Jag instämmer fullständigt i PJ Anders Linders analys i Svenskan att OECD:s tjänstemän aldrig är franka i deras ordval, utan är mycket korrekta och välformulerad i sin kritik. Sverige får dock väldigt gott betyg på många områden när det gäller de innovationsförebyggande ramverken. Enligt OECD:s SWOT-analys har vi långt fler styrkor än svagheter: stabil ekonomi, robusta banksystem, högutbildad befolkning, stor andel satsning av BNP på forskning och utveckling jämfört andra OECD-länder, god byråkrati och allmän positiv samhällssyn på innovation är några av de styrkor som OECD lyfter fram. OECD:s tjänstemän behöver alltså inte använda särskilt många hårda ord. Grunden för ett gott innovationsklimat är satt, så vad är då felet? Varför lämnade jag presentationen i förra veckan med en känsla av att vi inte kan vara helt nöjda i Sverige?

OECD är kända för att kunna kvantifiera sådant som oftast härleds till kvalitativa analyser. En sådan analys som OECD har gett sig på i denna granskningsrapport är svenska attityder till företagande och entreprenörskap. En tidigare studie från OECD, ”Entrepreneurship at Glance”, visar att Sverige kommer långt ner på rankinglistan över nyetableringar av företag mellan åren 2007-2009 inom OECD-området, där många tidigare öststatsländer i Europa, förutom Mexiko, Brasilien och Schweiz, ligger i topp. Och det är tjänstesektorn främst som växer i Sverige visar ytterligare en tabell i samma rapport. Så vad beror det på? En förklaring som OECD fick när deras granskningsteam besökte Sverige var svenskars inställning till entreprenörskap. Deras data visar dock att svenskars inställning till entreprenörskap absolut inte är negativ utifrån att framgångsrika entreprenörer åtnjuter hög samhällsstatus och får stor medial uppmärksamhet. Frågar man däremot befolkningen i arbetsför ålder mellan 18-64 år är det relativt få jämfört med andra OECD-länder som skulle kunna tänka sig att satsa på eget. Samtidigt är barriärerna för en nyetablering av företag synnerligen låga i Sverige, menar OECD och hänvisar till studien ”Doing Business” av Världsbanken. Här har vi verkligen en nöt att knäcka. OECD pekar också på att det är ovanligt att ett land med en så välutbildad befolkning visar så ljummet intresse för entreprenörskap, och nämner särskilt missmatchningen mellan tillgång och behov på ingenjörer och andra specialiserade yrkeskårer som tillsammans skapar dynamiska och innovativa miljöer, som ett sådant exempel. Det vore därför önskvärt att höja volymen i debatten om vad som egentligen ska till, förutom ramverken, som skapar goda effekter för innovation i Sverige.

OECD:s preliminära rapport kan du ladda ner här. Tabellen om attityder till entreprenörskap finner man på sidan 83.

Skriven av Laila Abdallah, f.d utredare enhet Utredning, utveckling och opinion

Ingenjörsbloggen
Relaterade inlägg
Lämna ett svar