Proppen ur för ökad näringslivsrelevans?

Regeringens forsknings- och innovationsproposition innebär flera steg i rätt riktning med i första hand ökade anslag men också flera förslag som kan stärka nyttiggörandet av forskning och samspelet mellan akademi och näringsliv. Den nya satsningen på strategiska innovationsområden ersätter visserligen en tidigare satsning, men har en inriktning där näringslivet får möjlighet att vara med redan i problemformuleringen.

Tre områden lyfts fram särskilt dels för att de är viktiga men dels för att näringslivet i de sektorerna sagt sig vara villiga att skjuta till egen finansiering. Det är gruv-, mineral- och stålforskning, skogsråvara och biomassa och slutligen hållbart samhällsbyggande. Dessa områden tycker också Sveriges Ingenjörer är viktiga och här finns stora utmaningar för ingenjörer men också stor potential för utveckling och förbättring.

Inom livsvetenskap kommer som väntat olika förslag. Forskningssamarbetet SciLifeLab (Karolinska, KTH, Uppsala och Stockholms universitet) får ökade medel bland annat för att stärka svensk kompetens inom läkemedelsutveckling i tidiga skeden. Förbundet har stött ett förslag om att inrätta ett särskilt institut kring detta men nu blir det istället ökade anslag till en befintlig struktur. Däremot vill regeringen inrätta ett institut inom processutveckling och katalys som syftar till att ta tillvara lokaler och personlig kompetens från neddragningarna inom AstraZeneca. Förbundet har arbetat aktivt för denna lösning och institutet kommer att sortera under SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och placeras i Södertälje.

En specifik fråga som vi jobbat mycket med är hur högskolan bättre kan värdera meriter utanför akademien i samband med rekrytering och karriärutveckling. Nu gör i alla fall regeringen en tydlig markering att de stora möjligheter som varje enskild högskola har inom nuvarande regelverk att bättre värdera externa meriter för att öka samverkan, nyttiggörande och personrörlighet bör användas. Min gissning är att det är så långt det är möjligt att komma i nuvarande läge.

Propositionen lyfter fram kvalitetskriteriet vid fördelning av forskningsanslag, men där hade vi gärna sett att kvalitet i samverkan fick en tydligare del. Förbundets fortsatta arbete bör fokusera mycket på uppföljning av att förslag genomförs men också att delar som inte behandlas tillräckligt i propositionen, såsom hantering av immateriella rättigheter, inkluderas i arbetet. I det sammanhanget blir en uppgift för förbundet också att fortsätta delta i det parallella arbetet med regeringens så kallade innovationsstrategi, vilken också presenterades i oktober. Den stödjer propositionen och är i sig intressant. Den är dock vag och behöver konkretiseras i det fortsatta arbetet.

Bland övriga förslag kan nämnas ökade medel till instituten, ökad tillgänglighet till test- och demonstrationsanläggningar och ökad hjälp från myndigheterna till regionerna i deras arbete med att utveckla strategier kring innovativa miljöer.

Johan Sittenfeld

"Jag drömmer om vandringar i ödsliga berg och kajakfärder i stilla vatten"

Relaterade inlägg
Lämna ett svar