Svenskt Näringsliv på skatt- (förlåt) talangjakt

På mitt skrivbord, i mitten av en av högarna strax bredvid skärmen, hittar jag en rapport som Svenskt Näringsliv tog fram i våras. ”Kampen om talangerna”, står det, med underrubriken ”En politik för ökad invandring av högkvalificerad arbetskraft”. Det låter intressant, och jag måste uppenbarligen ha tänkt läsa den. Men i den ständiga sedimenteringsprocess all inkommande information befinner sig i, försvann den alltså rätt snabbt från ytan.

Jag läser igenom inledningen, och ser där att ”forskningen visar att [högkvalificerade invandrare] har en stark tendens att lockas till länder med höga lönenivåer och låga skatter”. Lön och skatt. Ja, jo. Med eller utan forskning känns det rimligt. Sedan varierar det väl vad man får för skatten också, och säkert också vad man vet om vad man får. Men här menar ett par andra forskare att ”höga skatter och generösa välfärdssystem i hög utsträckning attraherar lågkvalificerade invandrare.” Jaha, ja. Det blir ju fel. Rackarns.

Titta, där finns också ett avsnitt om utbildningspremier. Jag bläddrar fram det och ser att SCB i en enkät till återinvandrade svenskar fann följande om motiven för utlandsflytten: ”ekonomiska faktorer, som exempelvis högre lön, var mycket viktiga och i särskilt hög utsträckning bland välutbildade invandrare, som exempelvis civilingenjörer, läkare och sjuksköterskor”.

Lite längre fram hänvisas till en OECD-rapport, där skillnaderna i utbildningspremie mellan olika länder har undersökts ”genom att ta hänsyn till faktorer som lön, marginalskatt, sannolikhet för arbetslöshet, förväntad pension, samt alternativkostnad för utbildning”. Sverige, som tredje land från slutet, ligger riktigt lågt på listan.

Utbildningspremien har alltså inte bara med löner och skatter att göra, utan även med del annat. OK. Men rimligen måste det stå mer också om löner…men jag hittar inte mycket. För att få tag i resonemangen om just lön, söker jag på ordet i texten. 18 träffar. Inte dåligt. Hur är det då med skatt? Har du sett. 139 träffar.

Fler forskare (eller samma som i inledningen) har konstaterat att ”kvalifikationsrelaterade löneskillnader (efter skatt) är den viktigaste förklaringen till den större invandringen av högkvalificerad arbetskraftskraft till USA och Kanada jämfört med övriga OECD-länder”.

Det låter ovedersägligt. Det gör också slutsatsen: bättre än tillfälliga expertskatter etc. är ”att verka för generella sänkningar av de svenska marginalskatterna för att attrahera internationell talang till Sverige.” Det som då skulle hända, menar man, är att det också skulle bli ”mindre attraktivt för talangfulla individer att lämna Sverige för välbetalda jobb utomlands.” Där råkade man glömma att lägga till ”och låga skatter”, men 139 träffar fick kanske räcka.

Men vänta. I ekvationen ”kvalifikationsrelaterade löneskillnader (efter skatt)” måste ju också lönen kunna påverkas? Är det förresten inte därför sjuksköterskorna brukar flytta till Norge? Och kan det vara just det som gör att svenska dataspelsföretag nu lyckas anställa talanger – från USA av alla ställen – med familjer och allt?

Förargligt att författarna inte tänkte på det. Annars var det en intressant rapport.

Olle Dahlberg

"Vill helst se utsikten lite längre upp. Men boken är inte fel."

Relaterade inlägg
Lämna ett svar