Ingenjörerna ångar på

Uppfattningen om det ekonomiska läget växlar från det ena toppmötet till det andra, men i Sverige fortsätter efterfrågan på ingenjörer att vara stark visar Arbetsförmedlingens bedömningar på ett års sikt i den senaste Var finns jobben?

Svaret på frågan Arbetsförmedlingen ställer i rapportens rubrik tycks alltjämt vara ”teknik och data”. Av efterfrågelistans c:a 200 yrken (alltså inte utbildningar), intas nio av de tio första platserna just av teknik- och datayrken, med mjukvaru- och systemutvecklare i topp. För samtliga dessa yrken bedöms konkurrensen om jobben vara mycket liten det närmaste året – i vart fall för yrkeserfarna. En närmare titt visar också att det är civilingenjörsyrken som står starkast.

Förändringarna för yrkena högst upp på listan är med något undantag marginella, med rörelser både upp och ner i index. Den ökade dominansen för yrkesgrupperna inom teknik och data förklaras därför snarare av att andra yrken har tappat mark något. Av de totalt femton ingenjörsyrken som redovisades i förra rapporten har index stigit något för nio, medan det fallit för sex.

Listan innefattar nu även civilingenjörsyrken inom gruvteknik och metallurgi, som direkt seglade upp på en andraplats. Men man bör komma ihåg att detta är en av de i särklass minsta ingenjörsgrupperna. Genomslaget på den samlade ingenjörsarbetsmarknaden blir därför litet, även om behoven skulle vara stora relativt gruppen. Samtidigt skapar detta självfallet svårigheter att åstadkomma en jämn och rimlig kompetensförsörjning.

Efterfrågan på kemiingenjörer har under flera år varit klart svagare än för övriga ingenjörsyrken, och efter att tidigare ha följt den uppåtgående trenden föll den nu åter efter nedskärningarna inom läkemedelsindustrin. Civilingenjörsyrken inom kemi stannade dock på balans, medan det för (högskole)ingenjörsyrken bedöms råda stor konkurrens om jobben det kommande året. Företagens förkärlek för yrkeserfarna gör att en viss brist i indexets mening fordras för att läget också för nyexaminerade ska vara gott. Här finns alltså egentligen det enda orosmolnet ur den arbetssökandes perspektiv.

Arbetsförmedlingen hävdar avslutningsvis – och i princip som tidigare – att rekyteringsproblemen generellt kommer att öka ytterligare på 5-10 års sikt till följd av låga utbildningsvolymer och stora pensionsavgångar bland gymnasieingenjörerna. Detta förväntas leda till att arbetsmarknaden då kommer att vara ”god eller mycket god för flertalet teknikyrken”. Här kan tilläggas att SCBs långtidsprognos i första hand pekar ut högskoleingenjörer som den framtida bristvaran, även om bristen alltså är större för civilingenjörer – eller i vart fall civilingenjörsyrken – i den aktuella rapporten från Arbetsförmedlingen.

Det är inte alldeles självklart hur index som dessa förhåller sig till verkligheten, men vi kan konstatera att arbetslösheten bland Sveriges Ingenjörers medlemmar är fortsatt låg, oavsett examensinriktning. I juni fick 0,8 procent av förbundets medlemmar ersättning från arbetslöshetskassan, och en lika stor andel deltog i ett arbetsmarknadsprogram eller hade en anställning med någon form stöd – och så har läget sett ut det senaste dryga året.

Olle Dahlberg

"Vill helst se utsikten lite längre upp. Men boken är inte fel."

Relaterade inlägg
Kommentarer ( 6 )
  1. Joakim
    2012-07-02 at 18:33

    Arbetsförmedlingens undersökning bygger på intervjuer med företagen. Inom vissa branscher är det således av intresse för företagen att måla upp en bristsituation, så att utbildningsdepartementet bestämmer fram nya utbildningsplatser, vilket leder till överutbud av arbetskraft och lägre löner.

    Ett typfall är inom IT-branschen, där arbetsgivarna konstant hävdar brist på ingenjörer. Trots det har arbetsgivarna inom denna bransch givit betydligt lägre löneökningar än andra branscher. Samtidigt brist på arbetskraft och låga löneökningar – det går inte ihop. Således är det tveksamt vilken träffsäkerhet Arbetsförmedlingens prognoser har.

    @Olle: Du har inte funderat på att kontakta Arbetsförmedlingen och påpeka bristerna i metoderna som används i deras undersökningar?

  2. Joakim
    2012-07-02 at 18:37

    ”Arbetsförmedlingen hävdar avslutningsvis – och i princip som tidigare – att rekyteringsproblemen generellt kommer att öka ytterligare på 5-10 års sikt till följd av låga utbildningsvolymer och stora pensionsavgångar bland gymnasieingenjörerna. ”

    Ja, under förutsättning att de civilingenjörer som examineras tar över gymnasieingenjörernas arbetsuppgifter och lön. Men är det lämpligt?

    Antag på motsvarande sätt att det fanns ett överskott på läkare (ganska avlägset i praktiken!). Skulle man på samma sätt då hävda att arbetsmarknaden för läkare var god ändå eftersom många undersköterskor gick i pension?

  3. Olle Dahlberg
    2012-07-04 at 09:15

    Hej Joakim,
    Jodå, jag har regelbundna kontakter med Arbetsförmedlingen, där vi bland annat tar upp frågor som dessa. Och visst filar de på modellen men den, liksom alla andra, kommer alltid ha sina brister. Som jag har sagt tidigare här, är det därför bra att ta upp och jämföra de källor som finns, för att därigenom – förhoppningsvis – få fram en mer nyanserad bild. I det här inlägget valde jag därför att ställa AF:s uppgifter mot vår senaste arbetslöshetsstatistik.

  4. Joakim
    2012-08-22 at 21:31

    Hej Olle,

    Jag har också kontaktat Arbetsförmedlingen för att få information om hur deras undersökningar hanterar de brister jag tog upp.

    Sammanfattningsvis fick jag följande svar:

    * Arbetsförmedlingen är medvetna om problemet med att det kan vinnas intresse för företag inom vissa branscher att säga att ge sken av att behovet av arbetskraft är större än vad det verkligen är, av skäl som jag nämnde i min förra kommentar.

    * Enligt Arbetsförmedlingen är problemet störst inom vissa specifika branscher, som exempelvis IT-branschen (det var även en del andra ingenjörstäta branscher som nämndes).

    * Arbetsförmedlingen försöker ”kompensera” för problematiken med att systemet kan manipuleras genom att de personer på Arbetsförmedlingen som utför intervjuerna med företagen över tid försöker ”lära sig” vilka bolag som rapporterar större respektive mindre behov av arbetskraft än vad som verkligen är fallet. Arbetsförmedlingen försöker också väga in andra faktorer (tex omvärldsfaktorer) i sin bedömning.

    * Dessvärre har Arbetsförmedlingen inga fasta och etablerade metoder för hur de faktorer som nämndes i förra punkten ska påverka deras slutbedömning. Möjligtvis resulterar det i någon sidokommentar i undersökningen. Resultatet av undersökningen bestäms dock i praktiken trots allt i princip uteslutande av den bild som företagen ger i de intervjuer som Arbetsförmedlingen utför med dem.

    Baserat på de brister som framkommit i Arbetsförmedlingens undersökningar har jag svårt att se dem som tillförlitliga.

    Det finns ett flertal tydliga exempel på hur illa systemet fungerar. Exempelvis stod det i deras rapport ”Arbetsmarknadsutsikterna våren 2011” följande:

    ”Den enda bransch som signalerat att lönerna påverkats uppåt på grund av bristen på arbetskraft är IT-sektorn.”

    Samtidigt visade en artikel i tidningen Ingenjören att verkligheten var precis motsatt:

    http://www.ingenjoren.se/2011/04/it-ingenjorerna-fick-laga-lonehojningar/

    Det handlar alltså inte om någon mindre avvikelse från verkligheten, utan en totalt motsatt bild! Håller du inte med om att det är gravt missvisande? Och vad säger sådant om tillförlitligheten i Arbetsförmedlingens rapport?

  5. Olle Dahlberg
    2012-08-23 at 11:49

    Det är självfallet problematiskt om uppgifter som dem från Arbetsförmedlingen ger en skev bild av efterfrågan. Jag har tidigare nämnt (”Ingenjörer på hett plåttak”) att en viss brist i indexets mening bara är av godo om arbetsmarknadsläget ska vara bra även för nyexade (som AF:s siffror inte återspeglar i första hand). Det är också detta som föranleder min avslutande kommentar, där bilden kompletteras med uppgifter om andelen ersättningsfall bland Sveriges Ingenjörers medlemmar.

  6. Joakim
    2012-08-24 at 17:47

    ”bilden kompletteras med uppgifter om andelen ersättningsfall bland Sveriges Ingenjörers medlemmar”

    … vilket för inte säger speciellt mycket i sig självt eftersom det inte säger någonting om hur många av ingenjörerna som har relevanta arbeten och lön som motsvarar deras kvalifikationsnivå.

    Skulle ni inte kunna komplettera med sådana uppgifter? Sist jag såg siffror på detta var det endast ca 30% av civilingenjörerna som faktiskt arbetade som civilingenjörer om jag minns rätt. Det tyder alltså på ett kraftigt överskott på ingenjörer.

Lämna ett svar