Nödvändigt nej till medlarbud

Sveriges Ingenjörer valde, liksom övriga förbund inom industrin, att avslå de opartiska ordförandenas (opo) bud om 2,6% på 13 månader. Varför?

Den grundläggande idén med förhandlingarna är att de internationellt konkurrensutsatta branscherna ska sätta märke för löneökningsnivåerna på hela den svenska arbetsmarknaden. Lyckas detta leder det till ökad konkurrenskraft, reallöneökningar och låg inflation. Ordningen har formaliserats i Industriavtalet, och sedan dess tillkomst 1997 har det fyllt sitt syfte väl.

Allt bygger på att löneökningarna landar på en nivå som industriföretagen klarar av, samtidigt som de respekteras av övriga arbetsmarknaden. Opo:s sista bud var helt enkelt för lågt för att bli normerande. Märket skulle inte bli något märke.

Det värsta som kan hända är att vi åter hamnar i den (o)ordning som rådde dessförinnan, med lönerace och hög inflation som följd.

Det är parternas ansvar att värna den modell som bidragit till den svenska ekonomins goda ställning relativt omvärlden. Det görs inte genom att uppnå lägsta möjliga nivå, lika lite som högsta möjliga.

Det alla borde eftersträva är bästa möjliga. Där är vi inte än.

Skriven av Tobias Nilsson, f.d ombudsman förhandlingsenhet industri

Ingenjörsbloggen
Relaterade inlägg
Lämna ett svar