Kvinnor > Män; Civilingenjörer > Högskoleingenjörer

Examensfrekvensen på högskolans yrkesexamensprogram är generellt sett högre för kvinnor än för män, och det gäller även ingenjörsutbildningarna. Den är också högre för civilingenjörer än för högskoleingenjörer, men låg på båda utbildningarna. Frågan är vilken betydelse detta förhållande egentligen har, inte minst när utbildningarna utvärderas på nytt med början 2012.

Statistiska centralbyråns (SCB) senaste rapport över genomströmningen i högskolan är ingen munter läsning för den som intresserar sig för våra ingenjörsutbildningar. Bland tjugotalet redovisade yrkesexamina ligger civil- och högskoleingenjörsutbildningarna i botten (med arkitekt mittemellan).

Av nybörjarna till civilingenjör 1998 hade 62 % tagit examen på programmet åtta år senare (9 % hade tagit en annan examen). För nybörjarna fyra år senare hade andelen med examen på programmet sjunkit till 51 % (annan examen steg till 11 %).

För högskoleingenjörsutbildningarna har inga större förändringar skett över de senaste åren, men det är en klen tröst när inte mer än en tredjedel tar examen på programmet efter sex år (kortare utbildning => tidigare uppföljning). Här minskade samtidigt andelen som istället tar ut en annan examen från 13 till 8 %.

Andelarna med examen påverkas inte heller mer än marginellt om man räknar bort avhoppen under första terminen.

Kvinnor har genomgående en högre examenfrekvens än män (totalt +5 %), och ingenjörsutbildningarna är inga undantag. För de senast redovisade nybörjarna (2002/03) på civilingenjörsprogrammen, var andelen med examen på programmet 59 % för kvinnor och 49 % för män, och skillnaden har ökat. Kvinnor tar också i större utsträckning ut en annan examen istället, vilket drygar ut skillnaden i examina totalt till 16 procentenheter.

Skillnaden var mindre till kvinnornas fördel på högskoleingenjörsutbildningarna – 36 respektive 32 % med examen på programmet för nybörjarna 2004/05. Även här var andelen kvinnor som istället tog ut en annan examen högre än för männen – 12 versus 8 procent.

Fenomenet är inte nytt. Högskoleverket (HSV) har vänt och vridit på tidigare års statistik vid flera tillfällen (jag har kort berört det här på bloggen), men har som regel inte betraktat det som något större problem. Skälen för detta har t.ex. varit att många som lämnar högskola utan ingenjörsexamen i vart fall tagit ett försvarligt antal poäng, att några slutar så tidigt att de inte riktigt borde räknas, att planerade studieuppehåll förskjuter studietiderna, eller att en viss andel trots allt tagit ut en annan examen. Huvudargumentet brukar dock vara att de som saknar examen får jobb ändå, ofta inom rätt område – och att många själva väljer att sluta av just det skälet (se HSV:s enkätbaserade rapport Orsaker till studieavbrott).

Hur man än tolkar resultaten kan man inte låta bli att undra om utbildningarnas syfte och mål verkligen uppfylls med så låga examensfrekvenser. Någon vits må det väl ändå vara med att studenterna fullföljer utbildningen?

Den bedömargrupp som på HSV:s uppdrag genomförde utvärderingen av civilingenjörsutbildningarna 2005 såg betydligt allvarligare på genomströmningsfrågan. Även om de förmildrande förklaringarna även då fanns med i rapporten (i form av svar från lärosätena), lämnades flera förslag på hur genomströmningen skulle kunna ökas.

När HSV följde upp utvärderingen 2011, framgick av de svar verket fick in från lärosätena att åtgärder av olika slag också har vidtagits sedan dess. De exempel som nämns är ökat stöd i matematik, en mer aktiv studievägledning eller skärpta (men snarare återställda) förkunskapskrav. Detta har knappast kunnat påverka resultaten för de nybörjare som nu redovisas, så vilken effekten blir återstår att se.

2012 är det så åter dags för utvärdering av ingenjörsutbildningarna, och i det nya systemet kommer störst vikt att läggas vid studenternas examensarbeten. Frågan är bara vad det kommer att säga om utbildningarna, när högst hälften av nybörjarna över huvud taget tar examen på programmet (inom de ändå generösa ramarna åtta respektive sex år).

Man kan i vart fall konstatera att det spelar liten roll hur många som börjar studera till ingenjör om en stadigt minskande skara kommer ut med examen – åtminstone om det är examinerade ingenjörer vi vill ha.

Olle Dahlberg

"Vill helst se utsikten lite längre upp. Men boken är inte fel."

Relaterade inlägg
Kommentarer ( 11 )
  1. Emilez
    2011-12-21 at 12:10

    Bra artikel!

    Det kanske borde sättas upp någon typ av varningssymbol som varnar studenter för att plugga till ingenjörer 😉

    Den låga examensfrekvensen tyder på att det för många är ett mycket dåligt val att plugga till ingenjör.

    Men finns det någon som påtalar detta för de blivande studenterna?

    Kanske att Sveriges Ingenjörer borde driva en kampanj för att informera ungdomar om att de bör tänka både en och två gånger innan de väljer en krävande ingenjörsutbildning, så vida de inte har mycket höga betyg samt ett brinnande (ej bara ljummet) intresse för ingenjörsämnena?

  2. Jon
    2011-12-21 at 13:32

    Som vanligt är det stor fokus på det negativa och på de som inte lyckas. Jag tycker att man ska lägga tyngdpunkten de som tar sig genom utbildningen och lyckas ta examen.

    Vad är det som gör att de lyckas?
    Är det så att de är ”av det rätta virket”?

    Vilken procentsiffra man än har < 100%, så kommer det finnas de som inte tar sig igenom utbildningen. De vanligaste orsakerna bör vara att man antingen har för dåliga förkunskaper eller att man inte är uthållig nog. Förkunskaperna ska man få med sig från grundskolan och gymnasiet, det är där insatserna ska göras. Uthållighetsproblemet anser jag vara svårare att lösa. Det finns ju ett alternativ att möjliggöra att plocka ut en lägre examen tidigare, men det riskerar att skada utbildningen för de som går hela vägen.

  3. Joakim
    2011-12-21 at 20:05

    Jag håller med om att det var en mycket bra artikel.

    Sen är det definitivt som Jon sa ett problem att förkunskaperna hos de som antas till utbildningen är för låga. I programserien ”Världens bästa skitskola” som gått på SVT sedan ett par veckor hade de med en representant från KTH som uttalade sig angående detta. Tydligen var det så illa att vissa av de som antogs nu inte ens klarade matematikuppgifterna från nionde klass! För ca 10-15 år sedan ansåg man det vara ett problem att de som antogs till teknis inte ens klarade av gymnasiematten, men att vissa nu inte ens klarar av matematikuppgifter från nionde klass är ju rent skrämmande. Bör man då inte ta sig en allvarlig funderare om det inte är dags att minska antalet utbildningsplatser så man får in studenter som har de grundförutsättningar som krävs?

    Samtidigt hade SVT Rapport för någon dag sedan ett reportage där läkarna oroade sig för att de inte skulle få tillräckligt med praktik eftersom antalet platser på läkarutbildningen hade ökat från 1.000 till 1.500 på 5-10 år! Jämför det med antalet platser på högskolornas ingenjörsutbildningar som ökat från 1.500 till ca 12.000 de senaste 20 åren!

    Ändå fortsätter media att ropa efter fler utbildningsplatser på ingenjörsutbildningarna. Jag tror grundorsaken till detta är att företagen och tyvärr även Sveriges Ingenjörer under lång tid propagerat just detta. Media har sedan okritisk fört informationen vidare och ständig ingenjörsbrist har nu etablerats som en sanning som inte ens behöver ifrågasättas eller faktakontrolleras. Det bara upprepas som ett mantra. Och för att plocka politiska poäng väljer sedan politikerna att verkställa den ständiga expansionen av ingenjörsutbildningarna för att visa sig handlingskraftiga.

  4. Joakim
    2011-12-21 at 20:11

    Det skulle vara önskvärt om Sveriges Ingenjörer valde att i media problematisera kring dåliga förkunskaperna hos antagna studenter, låga examinationsfrekvenser, allvarliga konsekvenser för företagens konkurrenskraft och samhället i stort om ingenjörer med för låga kvalifikationer examineras etc. (se https://ingenjorsbloggen.se/2011/10/toppnotering-for-civilingenjorsutbildningarna-pa-gott-och-ont/#comment-17 för fler exempel)

    Jag tror tyvärr inte folk i gemen känner till hur mycket ingenjörsutbildningarna expanderat (det nämns nämligen aldrig i media). För att få folk att inse detta krävs det nog hårda fakta. Grafer över ökningen av antalet utbildningsplatser de senaste 25 åren för ingenjörsutbildningarna vore på sin plats, gärna med jämförelsekurvor för platser på tex läkar- och juristutbildningen inlagda i samma graf. Grafer över antalet förstahandssökande per plats, examinationsfrekvenser, antagningsbetyg etc vore också på sin plats.

    Ett bra tillfälle att få TV-reportage och artiklar i dagstidningar med sådant innehåll publicerat vore kanske i samband med att Högskoleverkets utvärdering av ingenjörsutbildningarna presenteras nästa år.

  5. Björn
    2011-12-22 at 23:30

    Håller med att det är bra att man för upp detta i ljuset. Tyvärr är det inte så starkt ljus som lyser på ”Ingenjörsloggen” utan media måste komma med sina strålkastare, vilket redan konstaterat av kommentator ovan. Man behöver inte heller vara raketforskare för att inse orsaken till minskad genomströmning: Självklart beror det på ett ökat intag av studenter (=kvaliteten på studenterna sjunker), vilket också redan konstaterats ovan.

    Om den utvärdering som kommer göras under 2012 är seriös kommer de komma till samma slutsats; frågan är bara vad dom kommer föreslå för lösning. Ännu mer mattestöd? Eller vågar dom rekommendera minskad antagning?

  6. Laila A
    2012-01-13 at 14:46

    Här förutsätter man att den dåliga genomströmningen beror på att studenterna inte lyckas ta sig igenom utbildningen, dvs håller sämre kvalitet än tidigare generationer av teknologer. Men vet vi att det förhåller sig så? Finns det en studie som visar var de som hoppar av tar vägen? Om de får kvalificerade jobb så verkar de ju hålla måttet ändå. Eller? Kanske man bör rikta strålkastarljuset mot arbetsmarknaden, som faktiskt accepterar arbetstagare som ännu inte slutfört sin utbildning? Att det är en högre andel kvinnor som tar ut examen än män är inget konstigt sett ur detta perspektiv. Män brukar ha lättare att få kvalificerade arbeten och är mer mobila på arbetsmarknaden även utan en examen.

  7. Ingenjörsbloggen – Murphy’s law och SCB förnyar framtiden för ingenjörer
    2012-01-26 at 17:22

    […] civilingenjörsutbildningarna har uppenbara problem med genomströmningen, som jag tog upp för en tid sedan, och söktrycket till åtskilliga program är också lågt. Fler sökande, med bibehållen […]

  8. Agnetha Lindberg
    2012-03-01 at 10:27

    Man nbör ställa sig frågan lönar det sig att gå ett tufft program och den attityd som finns att kunskap är färskvara? Med lönar sig menar jag ett livsperspektiv, där pension, löneutveckling och utebliven semestrar samt studielån? Sedan tror jag att skolorna måste gå tillbaka till stommen i en ingenjörsutbildning och inte nischa in sig på ”spetsområden” dessa spetsområden och med teknikutvecklingen i stort kan knappas på långsikt gynna ingenjören tillika arbetsmarknaden. Spetskompetrensen bör ligga hor företaget och deras ”produktutveckling”.

  9. Ingenjörsexamen. Eller inte. - Ingenjörsbloggen
    2013-05-16 at 13:21

    […] jag tagit upp både här och där, har en hel del ansträngningar ägnats åt att förklara varför genomströmningen inte […]

  10. Murphy's law och SCB förnyar framtiden för ingenjörer - Ingenjörsbloggen
    2015-10-26 at 10:43

    […] civilingenjörsutbildningarna har uppenbara problem med genomströmningen, som jag tog upp för en tid sedan, och söktrycket till åtskilliga program är också lågt. Fler sökande, med bibehållen […]

  11. Björklund, IVA och industrin vill ha fler ingenjörer - Ingenjörsbloggen
    2015-10-26 at 10:44

    […] med färre nybörjare, men då glömmer man att långtifrån alla som börjar kommer ut med examen. Idag tar bara lite drygt hälften av civilingenjörsstudenterna examen inom åtta år. Om man antar att högre söktryck leder till att ingenjörernas kvalitet upprätthålls – som […]

Lämna ett svar