Arbetskraftsbarometern ’11 goda nyheter för löneförhandlare

Idag presenterades SCB:s Arbetskraftsbarometer ’11, med en sammanställning av arbetsgivarnas bedömning av rekryteringsläget under det gångna året för 72 olika utbildningar. Dessutom redovisas förväntade förändringar i personalbehoven på ett och tre års sikt.

Ett snabbt, första ögonkast visar att två ingenjörsutbildningar toppar bristlistan för nyexaminerade, och hela fem den för yrkeserfarna.

Av en närmare titt framgår att tillgången på nyexaminerade under perioden var god för fyra av totalt 13 ingenjörsgrupper (fyra högskole- och nio civilingenjörsgrupper). För sex var läget i balans och för tre grupper civilingenjörer upplevde företagen brist – energi- och elektroteknik, material- och geoteknik samt (nätt och jämnt) lantmätare.

Nyexaminerade inom materialteknik låg kvar på brist från förra året, energi-/elektro och lantmäteri tillkom (de båda senare från god tillgång), medan teknisk fysik nu backade från en knapp brist till strax under balans. Förändringarna följer inte alltid uppenbara mönster, och av SCB:s rapport framgår också att osäkerheterna i bedömningarna ibland rätt rejält gränslar de skenbart entydiga nivåerna god tillgång, balans eller brist. Den riktigt intresserade gör därför klokt i att konsultera källan.

För nyexaminerade högskoleingenjörer var läget mest positivt för maskiningenjörer (men bedömdes fortfarande vara i balans) och – något överraskande – för ingenjörer inom kemi-, bio och materialteknik. För den sistnämnda gruppen har barometern rapporterat god tillgång på nyexaminerade de senaste tio åren. Värt att notera är också att bland ingenjörerna var tillgången som störst under året på civilingenjörer inom kemi-/bioteknik.

Andelen företag som sökt högskoleingenjörer inom bygg var det högsta bland samtliga 72 utbildningar. Men även om bristen på yrkeserfarna var stor, var tillgången på nyexaminerade fortsatt god. Även för högskoleingenjörer inom el/elektronik/data var tillgången nu god, efter att förra året ha befunnit sig i balans.

De yrkeserfarna ingenjörerna är lättare att riva av, i och med att det rapporterades brist på samtliga tretton grupper. Förra året bedömdes resultaten för civilingenjörer inom energi- och elektroteknik var för osäkra för att redovisas, men i år tillhör alltså även de bristgrupperna.

I topp ligger civilingenjörer elektronik/datateknik/automation och teknisk fysik. För den senare gruppen steg index för de yrkeserfarna jämfört med förra året, medan det paradoxalt nog alltså sjönk för de nyexaminerade, som nämnts ovan. Det företag som har svårt att få tag i erfarna ingenjörer inom ett fack borde rimligen rikta blickarna mot de nyexaminerade, med en positiv effekt på index även för dessa. Paradexemplet här är dock lantmätare, för vilka index har visat brist på yrkeserfarna i mer än tio år, men bara vid två tillfällen ( nu och 2007) nått upp till viss brist på nyexaminerade –  sex av åren har tillgången varit god och två i balans.

Totalt sett steg barometerutslaget jämfört med barometern ’10 i sju av de totalt 13 ingenjörsgrupperna för de yrkeserfarna och i nio för de nyexaminerade. Även andelen företag som sökt ingenjörer ökade jämfört med förra årets barometer (då den i sin tur ökade jämfört med ’09). Företagen bedömer också nu som då – med ett undantag – att antalet anställda kommer att öka i alla ingenjörsgrupper på både ett och tre års sikt. Undantaget är antalet civilingenjörer inom industriell ekonomi, som nu förväntas vara oförändrat de närmaste åren.

Oavsett en del märkligheter i barometern så tycks den i vart fall vara rätt ute såtillvida att den starka efterfrågan stämmer väl med arbetslösheten bland Sveriges Ingenjörers medlemmar. I november var andelen ersättningsfall i AEA oförändrat 0,7 procent, och 0,9 procent deltog i ett arbetsmarknadsprogram eller hade någon form av anställning med stöd.

Allt detta är välkomna nyheter både för våra centrala, lokala och individuella löneförhandlare.

Olle Dahlberg

"Vill helst se utsikten lite längre upp. Men boken är inte fel."

Relaterade inlägg
Kommentarer ( 8 )
  1. Joakim
    2011-12-05 at 20:23

    Görs det någon uppföljning på att företagen verkligen agerar i linje med hur de svarar i undersökningen?

    Vad hindrar företagen från att i undersökningen rapportera kraftig brist (för att regeringen ska öka antalet utbildningsplatser så att utbudet av ingenjörer ökar och lönerna pressas ner), för att sedan inte anställa en enda ingenjör i praktiken?

    Med tanke på att det enligt undersökningen rapporterades att ”I topp ligger civilingenjörer elektronik/datateknik/automation”, samtidigt som just denna grupp fick bland de lägsta löneökningar förra året (se http://www.ingenjoren.se/2011/04/it-ingenjorerna-fick-laga-lonehojningar/ ) känns det som att något inte stämmer.

  2. Calle
    2011-12-05 at 23:15

    Huvudet på spiken, Joakim! Exakt samma sak undrar jag.

  3. Joakim
    2011-12-07 at 19:31

    Olle, vet du svaret på frågan i kommentarerna ovan? Har du gjort någon kontroll på källan till statistiken, eller vidarebefordrar du bara informationen okritiskt som övrig media? 😉

  4. Joakim
    2011-12-07 at 22:47

    Ytterligare en artikel som gör att trovärdigheten i undersökningen kan ifrågasättas:

    http://www.idg.se/2.1085/1.420605/halften-av-konsulterna-tror-pa-samre-marknad

    Från artikeln: ”Nästan hälften tror att marknaden blir sämre. Ändå är rekryteringsbehovet fortfarande stort, enligt en undersökning bland de stora bolagen.”

    Jo, tjena. Företagen inom den här branschen har tyvärr ingen trovärdighet. Oavsett arbetsmarknadsläge säger de sig alltid ha brist på personal att rekrytera (för att det ska utbildas fler så lönerna pressas ner). Sen ger de bland de lägsta löneökningarna på arbetsmarknaden.

    Jag antar att Sveriges Ingenjörer sprider vidare informationen för att det ska ge ett gott förhandlingsläge kortsiktigt. Men tyvärr är det långsiktigt en mycket dålig idé att okritiskt föra vidare propagandan, eftersom det får politikerna att ständigt beställa fram nya platser på civilingenjörsutbildningarna så vi får överutbud på ingenjörer och medföljande usel löneutveckling.

  5. Calle
    2011-12-16 at 10:24

    Olle Dahlberg! Börjar bli dags för dig att svara på frågorna ovan.

  6. Olle Dahlberg
    2011-12-19 at 09:55

    Calle X!

    Det är sant att jag som regel går in och kommenterar, men ibland tycker jag bara att det är intressant att läsa av responsen, och andra gånger kanske jag tycker att frågorna i allt väsentligt stötts och blötts förut.

    Hur som helst så kan jag av olika skäl inte garantera att jag kommenterar allt , vilket jag ändå hoppas att du har överseende med.

    God Jul!

  7. Calle
    2011-12-20 at 10:43

    Tack för ditt svar, Olle.

    Jag anser dock fortfarande att Joakims fråga ang. om resultatet av sådana här undersökningar verkligen följs upp är av yttersta vikt. Hur ska SI annars veta vad som är falskspel?

    God jul!

  8. Olle Dahlberg
    2011-12-20 at 12:01

    Hej Calle,

    En uppföljning har gjorts, som du hittar här: http://www.scb.se/statistik/_publikationer/UF0521_2010A01_BR_A40BR1003.pdf

    Något svar på frågan om bedömningarna var rätt eller fel skulle jag dock inte säga att den ger. Det går för all del att följa barometern över tid i varje enskild rapport, och försöka ställa dem mot andra uppgifter vid samma tid.

    Och, som jag skriver i inlägget här, de flesta bedömningar är förknippade med stora osäkerheter, vilket redan det ger skäl att behandla dem med försiktighet.

Lämna ett svar