…och om alla vill bli civilingenjörer?

I tidigare inlägg har jag refererat till de prognoser från SCB och Högskoleverket som indikerar att det är bland högskoleingenjörer och tekniker med kortare utbildning som det förväntas uppkomma en framtida brist, inte bland civilingenjörer – där riskerar det istället att bli ett överskott. Jag har också tagit upp att det nu i höst antogs fler än någonsin till civilingenjörsutbildningarna.

På den politiska nivån kan det säkert gå på ett ut: för få vill bli högskoleingenjörer, men tack och lov – intalar man sig – vill så många bli civilingenjörer att det nog inte är något större bekymmer. Men så länge ambitionen är att utbilda civilingenjörer efter arbetsmarknadens framtida behov av just civilingenjörer, ser jag inte något skäl att idag expandera utbildningarna ytterligare.

Om man eftersträvar en ordning där alla som vill och har rätt förutsättningar ges möjlighet att läsa till civilingenjör, måste lärosätena tala ett helt annat språk i sin marknadsföring. Det är olyckligt om studenterna bibringas uppfattningen att det egentligen inte finns någon gräns för behovet av civilingenjörer, och att vägen ut på arbetsmarknaden alltid lyser klar.

Istället för att allmänt tala om att ingenjörer kan bli nästan vad som helst, och sedan ge några exempel på studenter som fick sitt drömjobb, borde lärosätena i det läget följa upplägget nedan.

”Vår civilingenjörsutbildning är utformad för att hålla hög kvalitet, på internationellt konkurrenskraftig nivå. Den som söker bör därför betänka följande:

  • Studierna till civilingenjör är hårda, och målet för dem kan kännas avlägset.
  • Alla som antas når inte examen. Ansvaret för att klara utbildningen är i första hand ditt.
  • Många civilingenjörer har kreativa och spännande arbeten, i Sverige och andra länder. De kan vara chefer på olika nivå, eller arbeta med forskning, teknisk utveckling, produktionsstyrning eller marknadsföring.
  • Civilingenjörer återfinns också i arbeten helt eller delvis utanför teknikområdet. Där tar de sällan sitt tekniska spetskunnande i anspråk, utan utnyttjar snarare andra kompetenser de tillägnat sig i utbildningen och/eller utvecklat i arbetslivet.
  • Utbudet av civilingenjörer beräknas bli större än efterfrågan, medan det istället förväntas bli brist på högskoleingenjörer och tekniker med kortare utbildning. Civilingenjörer kommer därför till del fylla behoven av teknisk kompetens i dessa yrken, i den mån de alls stannar i ett teknikyrke.
  • Oavsett var civilingenjörerna befinner sig på arbetsmarknaden, är flertalet nöjda med både utbildning och arbete. Vi kan inte lova att så förblir, vare sig generellt eller för just dig.
  • Vi kan erbjuda dig förutsättningarna för att skapa ett drömjobb, men utfärdar inga garantier. Den dag du tar examen, ligger den uppgiften fortfarande framför dig. Också det betyder hårt arbete, genom hela arbetslivet.
  • Civilingenjörernas inkomst är som regel god. Det betyder inte att alla anser att lönen motsvarar kraven i arbetet, eller de resultat de levererar.
  • Hur väl just du lyckas kan bero både på konjunktur, näringslivets utveckling generellt och din egen förmåga – eller allt sammantaget.
  • Det räcker kort sagt inte att gå på träningen för att få spela i laget.

Om du vill anta utmaningen, är du välkommen att söka en plats på vår civilingenjörsutbildning.”

Olle Dahlberg

"Vill helst se utsikten lite längre upp. Men boken är inte fel."

Relaterade inlägg
Kommentarer ( 3 )
  1. Emilez
    2011-11-19 at 11:38

    Utmärkt skrivet! Håller med om varje ord. Högskolorna borde se lite till de blivande studenternas bästa istället för att pumpa ren säljreklam för utbildningarna.

    Problemet är att högskolorna får pengar per student i det här fallet vilket gör att de inte har nåt incitament att ge en nyanserad bild.

  2. Emilez
    2011-11-19 at 11:39

    Är det här förresten en hållning som förbundet har och kommer att jobba aktivt för?

  3. Joakim
    2011-11-29 at 20:36

    Det här var ett välbalanserat inlägg som tog upp både positiva och negativa aspekter. Det ligger troligtvis väldigt nära sanningen för vad en blivande civilingenjörsstudent kan vänta sig.

    Sen vill jag också tillägga att en del personer ibland framför synpunkter i stil med:

    ”Det spelar väl ingen roll om det utbildas för mycket civilingenjörer. Är du bara duktig och presterar bra så kommer du att bli belönad för det i alla fall.”

    Tyvärr stämmer detta resonemang dock inte särskilt väl med verkligheten. Lönesättningsmodellen i Sverige lämnar inte mycket utrymme för att belöna anställda som gör bra ifrån sig. Dessutom, om du tillhör ett kollektiv där det finns ett utbud av arbetskraft kommer kollektivets löner obönhörligen pressas ner och din egen lön följer då per automatik med ner.

    Samma sak gäller för många andra arbetsrelaterade aspekter som förmåner och möjligheter till vidareutbildning. På företagen sätts dessa vanligtvis så att samma regler gäller för alla anställda (möjligtvis är en del högre chefer undantagna). Även om du är den skarpaste och mest högpresterande utvecklaren på avdelningen kommer du troligtvis inte få en större budget för vidareutbildning eller någon extra semestervecka.

    För civilingenjörerna är det således av största intresse att se till att det kollektiv man tillhör inte drabbas av överutbud, samt att kollektivet består av begåvade, driftiga och högpresterande individer. Det har stor påverkan på alla civilingenjörers löner, status, förmåner, möjligheter till att få kvalificerade och intressanta arbeten, osv.

Lämna ett svar