Följ eller förklara…

… är principen för regelverket Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Koden kompletterar lagstiftning och andra regler för svenska börtnoterade bolag, genom att ange en norm för god bolagsstyrning på en högre ambitionsnivå än andra reglers minimikrav. Kodens norm är inte tvingande, utan alla bestämmelser kan frångås, förutsatt att respektive bolag för varje avvikelse redovisar hur man har gjort i stället och motiverar varför. En av Kodens alla bestämmelser gäller sammansättning av bolagens styrelser. Den lyder: ”En jämn könsfördelning ska eftersträvas.” Den känns lite tam, tycker jag.  

Mekanismen för Koden är ju ”Följ eller förklara”. Men att någon har låtit bli att eftersträva en jämn könsfördelning är ju knappt synbart. Och väldigt lätt att komma undan med ett ”vi har visst försökt, men det fanns ingen lämplig person av underrepresenterat kön”. Därför lär den underlåtenheten ytterst sällan bli föremål för några förklaringar. 

Förslag om lagkrav på jämn könsfördelning i bolagsstyrelser väcker i stället många svåra – och i alla fall hittills olösta –  frågor. Exempelvis om vad som ska hända med det bolag som bryter mot en tänkt sådan lagbestämmelse? Och om inte just den eventuella önskade kompensen ska få vara mer utslagsgivande än könstillhörigheteni varje enskilt fall?

Men varför välja mellan allt eller inget? En praktisk och enkel lösning skulle kunna vara att i Koden föreskriva att bolagsstyrelselser ska ha en jämn könsfördelning.  Då skulle varje bolag som inte uppfyller kravet tvingas motivera varför. Verkliga skäl för undantag får då finnas och accepteras.  Medan förklaringar av typen ”bortförklaringar” skulle komma till både aktieägares och andra aktörers kännedom. Åh, vad bra det skulle vara.

Helene Sjöman
Relaterade inlägg
Kommentarer ( 6 )
  1. Jenny
    2011-07-05 at 18:07

    Hej Helene,

    Har Sveriges Ingenjörer officiellt gjort ställningstagandet att det ska vara en jämn (50/50) könsfördelning i Sveriges bolagsstyrelser? Om inte, varför driver du denna agenda?

    Frågan är ju politiskt känslig, därför undrar jag…

  2. Helene Sjöman
    2011-07-11 at 08:19

    Hej,

    Sveriges Ingenjörers Fulllmäktige har fattat beslut om att vi ska verka för en utveckling av Svensk kod för bolagsstyrning i syfte att åstadkomma en jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser. Vi har däremot inte tagit ställning för kvotering, utan tvärt om i remissyttrande i frågan pekat på de problem ett lagtvång skulle kunna föra med sig.

  3. Johan Samuelsson
    2011-07-11 at 20:38

    Helene,

    Av vilka skäl har Sveriges Ingenjörer tagit beslutet att driva fram en jämn (50% kvinnor, 50% män) fördelning i bolagsstyrelserna?

    Det finns nämligen flera undersökningar som ifrågasätter om det är en sådan fördelning är rimlig med tanke på exempelvis andelen kvinnliga sökande, olika utbildningsinriktning (tex endast ca 28% av civ ing är kvinnor), olika drivkrafter hos män vs kvinnor, med mera. För fler exempel, se kapitel 3 här: http://www.dnv.se/mou/Sex_feministiska_myter_bok.pdf

    Sen undrar jag också varför Sveriges Ingenjörer valt att fokusera på just könsaspekten när det gäller sammansättningen av bolagsstyrelserna? Borde inte fördelningen av personer som tex är homosexuella, invandrare, eller funktionshindrade då också återspegla samhäller i stort?

    Till sist… varför endast intressera sig för könsfördelningen bland styrelseledamöter? Varför inte sträva efter en exakt jämn könsfördelning även bland konstruktörer, sjuksköterskor, gruvarbetare, och så vidare?

  4. Helene Sjöman
    2011-07-12 at 08:57

    Hej Johan,

    Sveriges Ingenjörer har inte tagit beslut att driva fram en 50/50-fördelning av kvinnor och män i bolagsstyrelser. Som framgår av min tidigare kommentar har förbundets Fullmäktige däremot fattat beslut om att vi ska verka för en utveckling av Svensk kod för bolagsstyrning i syfte att åstadkomma en jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser.

    Som jag också skrev i tidigare kommentar anser förbundet att ett lagkrav om kvotering skulle vara förknippat med många problem, bl a de som du nämner.

    Förbundet arbetar på bred front för att få arbetsgivarna att följa diskrimineringslagens påbud om aktiva åtgärder, enligt vilka alla arbetsgivare bl a ska sträva efter en jämn könsfördelning i olika typer av befattningar och se till att arbetsförhållandena lämpar sig för alla arbetstagare oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.

    Däremot finns inget lagkrav på att sträva efter en jämn fördelning vad gäller exempelvis personer med funktionshinder eller olika typer av sexuell läggning. Dettta bl a beroende på att det skulle föra med sig oönskade konsekvenser av typen krav på ”kartläggning” eller ”registrering” av personers sexuella läggning o s v. Samma problem gäller vid sammansättning av bolagsstyrelser.

    Som jämställdhetsexpert på förbundet brukar jag i huvudsak begränsa just mina blogginlägg till att handla om jämställdhet och ofta med anknytning till ingenjörernas arbetsmarknad.

    Säkerligen arbetar förbund som organiserar exempelvis sjuksköterskor med de frågor och problem som mer specifikt rör just den yrkesgruppen.

    Och självklart arbetar Sveriges Ingenjörer mot all form diskriminering bland medlemmarna. Även om just mina skrivelser som sagt oftast behandlar jämställdhetsaspekten.

  5. Johan Samuelsson
    2011-07-18 at 12:05

    Hej Helene,

    ”Som framgår av min tidigare kommentar har förbundets Fullmäktige däremot fattat beslut om att vi ska verka för en utveckling av Svensk kod för bolagsstyrning i syfte att åstadkomma en jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser.”

    Frågan är vad motiveringen till detta beslut är? Varför försöka styra detta överhuvudtaget? Varför inte bara låta ägarna själva välja den person som är mest kompetent för jobbet, oavsett vad det personen råkar ha för kön? Att införa målsättningar om en jämnare könsfördelning riskerar att leda till positiv särbehandling av kvinnor, om sökandeunderlaget till bolagsstyrelser är sådant att det finns fler lämpliga och intresserade manliga kandidater än kvinnliga, vilket det finns mycket som talar för (se mitt föregående inlägg). Och positiv särbehandling är en indirekt form av kvotering.

    ”Däremot finns inget lagkrav på att sträva efter en jämn fördelning vad gäller exempelvis personer med funktionshinder eller olika typer av sexuell läggning.”

    Det finns som du tidigare påpekat heller inget lagkrav på att styrelseledamöterna ska ha jämn könsfördelning, men det hindrar tydligen inte Sveriges Ingenjörer att den driva frågan. Vad det gäller just sexuell läggning kan jag förstå att det kan vara känsligt att registrera detta. Men vad det gäller tex invandrare, olika åldersgrupper och funktionshindrade så borde ni ju då lika väl kunna sätta upp en målsättning att de ska vara representerade i bolagsstyrelserna i samma utsträckning som deras andel i samhället?

    ”Som jämställdhetsexpert på förbundet brukar jag i huvudsak begränsa just mina blogginlägg till att handla om jämställdhet och ofta med anknytning till ingenjörernas arbetsmarknad.”

    Men vad det gäller frågan om könsfördelningen inom bolagsstyrelser så är det ju inget som är specifikt för ingenjörernas arbetsmarknad – den frågan är ju generell oavsett vilken marknad företaget är verksamt inom.

    Och om ni nu anser att det ska vara en jämn könsfördelning generellt på ingenjörernas arbetsmarknad, varför fokuserar ni specifikt endast på just bolagsstyrelserna? Varför inte istället sätta upp en generell målsättning för att det ska vara en jämn könsfördelning inom alla ingenjörernas yrkesroller, tex mekanikkonstruktörer, mjukvaruingenjörer, läkemedelskemister osv?

    Eller ännu bättre, varför inte bara låta ingenjörerna själva få välja vilken roll de vill ha? Om det visar sig att kvinnor generellt hellre vill vara tex personalchefer och läkemedelskemister, och männen hellre vill vara mekanikkonstruktörer och bolagsstyrelseledamöter, vad är problemet med det?

    ”Och självklart arbetar Sveriges Ingenjörer mot all form diskriminering bland medlemmarna. Även om just mina skrivelser som sagt oftast behandlar jämställdhetsaspekten.”

    Ja, det är ett väldigt fokus på den biten… 🙂 Om ni menar allvar med att behandla alla former av diskriminering så vorde det nog bättre att kalla rollen för det bredare ”jämlikhetsexpert”, eftersom jämställdhet bara är en delmängd av jämlikhet. För egen del föredrar jag det, eftersom jag tycker det intressanta bör vara att *alla* personer får samma möjligheter och rättigheter (det bör inte endast ses ur en könsaspekt).

    Med detta som grund bör det sedan vara upp till var och en att själv få välja vilket yrke man tycker bäst om. Och råkar det sen fördela sig så att det inte blir jämn fördelning överallt i alla roller i samhället, så spelar det ingen roll så länge individerna själva valt detta. Att sträva efter en 50/50 fördelning överallt och tvinga in individerna i roller de inte vill ha, samt att tillämpa kvotering och positiv särbehandling, det är inte rätt väg att gå.

  6. Helene Sjöman
    2011-08-08 at 12:38

    Hej igen Johan,

    Jag har haft semester, därav kommer svaret först nu. I ett försök att hålla det aningen kortfattat hänvisar jag i vissa delar till mina tidigare kommentarer. För min del sätter jag i och med detta inlägg punkt för denna diskussion i den här formen. Du är välkommen att slå mig en signal om du har några ytterligare frågor.

    Det finns ett lagkrav på att alla arbetsgivare ska sträva efter en jämn könsfördelning i olika typer av befattningar. Därmed kan det vara rimligt att sträva efter en jämn könsfördelning även inom bolagsstyrelser. Sveriges Ingenjörers högsta beslutande organ, Fullmäktige, har som sagt fattat beslut om att Sveriges Ingenjörer ska verka för en skärpning av Svensk kod för bolagsstyrning v g denna fråga.

    Vad gäller jämn könsfördelning i andra typer av yrkesroller/befattningar arbetar Sveriges Ingenjörer aktivt även med den frågan på en mängd olika sätt.

    Lagens krav på strävan efter jämställdhet mellan könen är kombinerat med ett undantag i föbuden mot diskriminering. Det är därför i vissa situationer tillåtet att missgynna någon på grund av kön om syftet är att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Exemplevis kan det vid valet mellan att anställa en kvinna eller en man med likvärdiga meriter, vara tillåtet att välja den vars kön är underrepresenterat på arbetsplatsen, just av det skälet att han eller hon tillhör det ena eller andra könet.

    I princip varje annan hänsyn tagen till exempelvis ålder, etnicitet eller någon av de andra i lagen förbjudna diskrimineringsgrunderna, skulle i en anställningssituation innebära diskriminering av den som inte kom ifråga, eftersom det enligt lagen inte är tillåtet med beslut som grundar sig på något av de förbjudna diskrimineringsgrunderna. (Förutom i vissa undantagna situationer. Exempelvis skulle det troligen vara tillåtet att ta hänsyn till ålder vid tillsättning av en befattning av typen företrädare för föreningen ”Unga föräldrar” eller för ”Pensionärernas riksförbund”. Dock är det alltså inte med nuvarande lagstiftning tillåtet grunda sitt val på en önskan om en jämn fördelning av olika åldrar, olika sexuell läggning e t c.)

    Även om motsvarande påbud/undantag skulle införas i lagen även för övriga diskrimineringsgrunder, skulle det vara oerhört svårt med den gränsdragning/de krav på registrering som skulle bli nödvändiga. Hur skulle man exempelvis göra med funktionshinder som inte är synliga? Hur bedömer man etnisk tillhörighet? Om mamma eller morfar kommer från Norge, skulle man anses tillhöra gruppen ”icke etnisk svensk” då? Skulle det verkligen vara önskvärt att kartlägga de anställdas sexuella läggning för att avgöra om en viss arbetsgivare har motsvarande fördelning på arbetsplatsen som i samhället i stort? O s v, o s v.

    Slutligen vill jag nämna att en kollega till mig är ansvarig för frågor som avser de övriga av lagen omfattade diskrimineringsgrunderna. Därav kommer eventuella initiativ/utspel kring de frågorna från annat håll än via mina blogginlägg.

Lämna ett svar