Arbetsförmedlingens tunnel allt ljusare

Sysselsättningen ökar och arbetslösheten fortsätter att sjunka, enligt den prognos Arbetsförmedlingen presenterade idag för 2011 och 2012. Prognosen bygger främst på intervjuer med ett stort antal privata och offentliga arbetsgivare, efter ”analys och sannolikhetsbedömning”.
 
Ljuset till trots listas även ett antal utmaningar av vitt skilda slag. Flera stora grupper står idag står långt från arbetsmarknaden, samtidigt som bristen på arbetskraft ökar inom vissa yrken under prognosperioden. Till de senare hör yrken inom teknik och data. Här några snabba citat ur prognosen:

”Inom IT och teknik finns den ‘hetaste’ arbetsmarknaden och en stor del av företagen har svårt att växa i den takt som de planerar. Rekryteringsläget kommer att bli än mer bekymmersamt för allt fler företag under loppet av prognosperioden. Bristen på yrkeskunnig arbetskraft blir mycket stor under prognosperioden, och den avser i första hand yrken där det krävs längre eftergymnasiala utbildningar.”

Arbetsförmedlingen ser inte heller några möjligheter till en quick fix:

”Det är svårt att snabbt förändra rekryteringsläget inom branschen eftersom problemet rör långa utbildningar. Ett alternativ som tillgrips i ökad omfattning är rekryteringar utomlands samt även placering av IT-uppdrag i andra länder.”

Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet lyfts fram som ett av de områden där  ”optimismen flödar särskilt ymnigt inför det kommande halvåret”. Ett stort personalutnyttjande leder till att sysselsättningen stiger ”markant”, liksom även arbetskraftsbristen – i synnerhet för ”yrken med höga kvalifikationskrav”. I vårenkäten angav också ”hela 54 procent” av arbetsgivarna i branschen att man hade haft rekryteringsproblem de senaste sex månaderna.

Om dessa tongångar är bekymmersamma ur Arbetsförmedlingens och företagens perspektiv, bör de omvänt inge tillförsikt hos de ingenjörer som idag saknar eller vill byta arbete, liksom hos de som just nu är på väg att avsluta högskolestudier inom teknik och data.

Men den som när hoppet om att detta snabbt ska leda till högre löner får dock ge sig till tåls, om man får tro Arbetsförmedlingen, med ett undantag:

”Det finns ännu inga tecken i vår intervjuundersökning på att bristen på arbetskraft skulle innebära ett generellt tryck uppåt på lönerna inom det privata näringslivet. Räknat i antal platser där arbetsgivaren upplever brist på arbetssökande ligger nivån fortfarande på en låg nivå jämfört med tidigare högkonjunkturer. Så länge den situationen råder finns ingen som helst risk för generell löneinflation och det är en bra bit kvar i ökning av bristtalen till dess att det skulle kunna inträffa [min kursiv]. Den enda bransch där det för närvarande finns tecken på att lönerna påverkats uppåt på grund av bristen på arbetskraft är IT-sektorn.”

Olle Dahlberg

"Vill helst se utsikten lite längre upp. Men boken är inte fel."

Relaterade inlägg
Kommentarer ( 19 )
  1. Joakim
    2011-06-09 at 16:13

    ”Det finns ännu inga tecken i vår intervjuundersökning på att bristen på arbetskraft skulle innebära ett generellt tryck uppåt på lönerna inom det privata näringslivet”

    Kan man verkligen tala om en bristsituation om företagen som säger sig ha svårt att hitta arbetskraft inte är beredda att betala högre löner? Har de så svårt att hitta arbetskraft som de säger borde det viktigaste vara att snabbt hitta en person att anställa – att personen kräver ett par tusen mer i månaden över marknadsnivån borde vara betydligt mindre viktigt.

    Vidare, om jag startar ett konsultföretag och söker civilingenjörer som vill arbeta för 25.000 kr/mån och därför har svårt att hitta kandidater som vill bli anställda, är det verkligen en ”riktig” brist då?

  2. Olle Dahlberg
    2011-06-10 at 07:32

    Intressant, eller hur? Teknik och data tillhör förvisso de yrken som har det största draget enligt prognosen , men det finns grader också i detta.

    Och om nu ingenjörer i princip ändå finns att tillgå, men väljer bort konsultföretagets 25 000 för bättre betalda arbeten i helt andra verksamheter, så är utbildningsvalet i ett individperspektiv kanske ändå inte så pjåkigt.

  3. Sven Andersson
    2011-06-10 at 09:59

    @Olle

    Du missar Joakims poäng. Byt ut 25.000 kr/mån mot N kr/mån. Om N är ”väldigt lågt”, blir det absurt att tala om någon brist. (Jämför med ”bristen” på mjölk för 50 öre litern.)

    Vidare; om det ”bättre betalda” (behöver ju inte nödvändigtvis enbart vara lönen som avgör om man väljer ett visst jobb före ett annat) arbetet inte alls anknyter till individens utbildning är det en ekonomiskt förlust både för individen och staten (dvs, man skulle lika gärna kunnat arbeta direkt istället för att gå en (lång?) utbildning). Det är heller inte helt omöjligt att individen bygger upp en hel del frustration på grund av att den kunskap man investerat så mycket kraft och tid i att tillskansa sig är så lågt värderad – samtidigt som det ropas ”brist”.

  4. Olle Dahlberg
    2011-06-10 at 10:45

    Jag tror inte att jag missar Joakims poäng, i vart fall inte med N satt till 25 000. N är trots allt sällan 50 öre, och N förblir också sällan 25 000. Civilingenjörer i Sveriges Ingenjörer med tio års erfarenhet hade en medianlön på 40 500 förra året (det rimliga även i den nivån kan självfallet diskuteras).

    Det är en bra fråga huruvida den ingenjör som inte tar de där teknikjobben gör det för att de är för dåligt betalda, eller för att de helt enkelt vill göra något annat. Det förekommer trots allt, som du också är inne på. Men de är inte heller nödvändigtvis sämre betalda, vilket innebär att de får en minst lika bra avkastning på sin utbildning. I princip förlorar inte heller samhället på att de utför ett arbete som premieras högre än ett ingenjörsarbete.

    Däremot håller jag med om att de företag som vill ha ingenjörer, i faktisk egenskap av ingenjörer, i ett läge som detta bör ta sig en funderare på om de verkligen erbjuder tillräckligt goda anställningsvillkor.

    Om ingenjörer och den teknik de utvecklar är så av så stor vikt för Sveriges välstånd som näringslivet (och förbundet) menar, så borde ingenjörer rimligen inte kunna lockas bort från ingenjörsyrken bara på grund av lönen. Det hindrar som sagt inte att de är nog så värdefulla där de istället befinner sig.

  5. Joakim
    2011-06-10 at 21:29

    Sven tolkade mig precis som jag menade och jag håller även med om hans kommentar i övrigt.

    Angående Olles kommentar så anser jag att den glider iväg och blandar in andra faktorer som tar bort fokus från grundpoängen. Faktorer som vad den absoluta medianlönen är, eller om det finns andra arbeten som ingenjörer kan ta menar jag inte är av betydelse för min poäng (men de kan kan dock vara av intresse i andra avseenden). Poängen är att om en bransch verkligen har arbetskraftsbrist så bör lönerna där stiga, annars är det ingen verklig brist. Svens analogi om hur absurt det är att tala om ”bristen” på mjölk för 50 öre litern tydliggör det hela utmärkt.

    Antagandet att ingenjörer ”väljer bort konsultföretagets 25 000 för bättre betalda arbeten i helt andra verksamheter” är inte heller trolig, eftersom ingenjörslönerna då borde öka i andra företag. Men så har inte varit fallet – löneökningarna för ingenjörer generellt har varit betydligt lägre än för andra kategorier på arbetsmarknaden det senaste decenniet. Dessutom spelar antagandet som sagt ändå ingen roll för poängen med min ursprungskommentar.

    Vidare nämndes det att arbetsgivarna inom IT-sektorn ansåg att det var extra stor arbetskraftsbrist inom just deras bransch. Detta kan starkt ifrågasättas eftersom de framför denna synpunkt i princip kontinuerligt oavsett konjunkturläge. Samtidigt fick ingenjörerna i denna sektor mycket låga löneökningar 2010 (se http://www.ingenjoren.se/2011/04/it-ingenjorerna-fick-laga-lonehojningar/ ). Är det tecken på en verklig arbetskraftsbrist? Återkopplingen till min ursprungskommentar är ganska tydlig… 😉

  6. Olle Dahlberg
    2011-06-13 at 13:37

    Apropå huruvida jag värjer mig för ämnet eller inte, vill jag bara poängtera att den läsare som stannar upp ett ögonblick säkert inte har svårt att se att jag bjöd in till den här diskussionen i inläggets sista stycke (med särskild kursiv stil och allt, för extra tydlighet).

    Det finns definitivt skäl – som tex här – att hålla ögonen på både det ena och det andra som förs fram om ingenjörer och företagens behov.

    Så jag hoppas att även andra tar tillfället i akt att kommentera, i vilken riktning det än må vara.

    Får jag också tillägga att om jag inte alltid går in och ”svarar” på det som framförs, eller istället tar upp någon angränsande tråd, betyder det inte nödvändigtvis att jag tycker att kommentarerna saknar intresse.

  7. Joakim
    2011-07-21 at 14:08

    Hej Olle,

    I rapporten ”Befolkning, utbildning och arbetsmarknad” från SCB (se http://www.scb.se/statistik/AM/UF0520/2003M00/AM85S%C3%850201_02.pdf ) står det på sid 78:

    ”Bara 30 procent av de civilingenjörsutbildade arbetar
    som civilingenjörer.”

    Det är väl ok om en del av de resterande kan finna andra högkvalificerade jobb. Men är det inte tveksamt om samtliga resterande 70% verkligen skulle behöva gå just en civilingenjörsutbildning? Skulle de inte lika väl kunna läsa tex en högskole- eller gymnasieingenjörsutbildning, eller kanske en ekonom- eller juristutbildning? Varför ska just civilingenjörsutbildningen ta på sig rollen som utbildningen för ”akademiska diversearbetare”? 😉

  8. Björn Johansson
    2011-07-22 at 09:12

    Intressant statistik. Jag gissar att de flesta övriga arbetar som högskoleingenjörer eller gymnasie/KY ingenjörer, tyvärr. Denna andel lär också öka eftersom det enligt prognoserna kommer råda ett stort underskott på högskoleingenjörer samtidigt som det kommer råda överskott på civilingenjörer.

  9. Stefan
    2011-07-30 at 09:12

    Detta var ju väldigt intressant eftersom Ingenjörsförbundet brukar ”skryta” med att CI endast har ~2% arbetslöshet. Men hur mycket säger denna síffran om nu endast 30% arbetar som CI?

    Finns det någon statistik på vad övriga 70% gör? Ämnar förbundet kartlägga detta?

  10. Olle Dahlberg
    2011-08-08 at 11:48

    Hej Stefan m.fl.,

    Ja, visst ser andelen ”civilingenjörer” bland civilingenjörer märklig ut, men till största delen beror det på hur SCB klassificerar olika yrken. Modellen bygger på den internationella yrkesklassificeringen ISCO, som inte alltid känns helt adekvat för svenska förhållanden (även om anpassningar har gjorts). Eftersom det är företagen som gör själva klassificeringen, såvitt jag vet utan kontroller från SCBs sida, är det också en öppen fråga hur väl den stämmer med (den föränderliga) verkligheten. Oavsett vilket ser yrkesfördelningen ut ungefär så här för Sveriges Ingenjörers medlemmar:

    Av civilingenjörerna befinner sig 35% i ”civilingenjörsyrken”, men därtill kommer 14% som arbetar inom datayrken och 14% inom övriga yrken på samma nivå (”yrken som kräver teoretisk specialkompentens”). I gruppen övriga yrken är den största andelen ”universitets- och högskolelärare”, men många arbetar också med försäljning eller marknadsföring. Chefer är en grupp för sig, och där finns ytterligare 16% av civilingenjörerna. Noga räknat blir det sammantaget c:a 80%. Av förbundets högskoleingenjörer finns 54% inom dessa grupper.

    Därutöver är 13% verksamma inom teknik och data i ”yrken som kräver kortare högskoleutbildning”, och ytterligare 6% inom övriga yrken på den nivån. Även här dominerar försäljning och inköp. Andelen högskoleingenjörer i samma grupper är 41%.

    Återstår gör strax under 2% av civilingenjörerna i förbundet (respektive 5% av högskoleingenjörerna) som arbetar inom helt andra yrken.

    Jag hoppas att detta gör bilden lite tydligare.

  11. Stefan
    2011-08-08 at 21:12

    Tack Olle för klargörandet! Men följande tycker jag är intressant:

    ”Därutöver är 13% verksamma inom teknik och data i ‘yrken som kräver kortare högskoleutbildning’, och ytterligare 6% inom övriga yrken på den nivån.”

    Då är det i alla fall 19% av CI som arbetar med ”mindre kvalificerade” arbetsuppgifter som dom är överkvalificerade för. Varför gör dom det? Jag gissar att det i de allra flesta fall är ”mot deras vilja”. Då kan inte jag se att vi har ~2% arbetslöshet bland CI utan snarare ~20%, eftersom det vore mer rättvist att redovisa denna grupp som arbetslös (eller åtminstone klargöra ovan fakta i samband med att man häver ut sig 2% arbetslöshet).

    Det ständiga pratet om generell brist på CI ter sig också felaktig i och med att det borde finnas en hel hög med människor som är kvalificerade och beredda att avancera i karriären.

    Olle, tycker du att Sveriges Ingenjörer har ett ansvar att ”berätta hela sanningen” exempelvis när man försöker rekrytera nya studenter till CI-utbildningarna, eller anser du att den bild som målas upp är riktig?

  12. Olle Dahlberg
    2011-08-09 at 12:00

    Sjävfallet ska vi redovisa så korrekta uppgifter som möjligt. Däremot tycker jag att det är befängt att redovisa den grupp du tar upp som arbetslösa.

  13. Joakim
    2012-08-27 at 18:52

    @Olle:

    Från vilken källa du har tagit uppgifterna i din kommentar från ” 8 augusti, 2011 kl. 11:48″? Har du någon länk?

    Och från vilket år är uppgifterna?

  14. Olle Dahlberg
    2012-08-28 at 10:12

    Hej Joakim,

    Uppgifterna är hämtade ur ett opublicerat arbetsmaterial som bygger på en körning 2010 av medlemmar i Sveriges Ingenjörer mot SCB:s yrkesregister.

  15. Joakim
    2012-08-28 at 17:23

    Intressant! Hur utfördes den körningen? Vilken data hämtade ni ut från respektive register och på vilket sätt matchades sedan datan från de båda registren ihop?

  16. Joakim
    2012-09-05 at 21:05

    Inget svar alltså? ;(

    I så fall vet jag inte hur stor vikt man kan lägga vid den undersökningen. En intern körning på SI, utan info om hur den gått till, som inte är offentligt publicerad, och som inte följer några etablerade metoder.

    Då lägger jag större vikt vid den offentliga undersökning från SCB som jag hänvisade till i kommentar nr 7 ovan, som visade på att endast 30% av civilingenjörerna faktiskt arbetar som civilingenjörer.

  17. Olle Dahlberg
    Olle Dahlberg
    2012-09-07 at 10:34

    Hej Joakim,
    Chefer, lärare på universitet, specialistyrken inom data/it är exempel på yrken som inte kategoriseras som ”civilingenjörsyrken”, men som ändå må anses adekvata för utbildningen. Du lär aldrig lita på våra uppgifter, men de resultat som redovisas av SCB i Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden ger ändå prov på samma bild.

  18. Joakim
    2012-09-09 at 22:40

    Om ni inte vill berätta detaljerna om hur er underökning har utförts, är det så konstigt att man inte litar på den? Varför hemlighålla tillvägagångssättet om det inte finns några konstigheter?

    Sen vad det gäller SCB-undersökningen du länkade till, så motbevisar den ju snarare den bild du gav. Den angav ett mycket stort så kallat spridningsindex för civilingenjörer (och högskoleingenjörer). Med andra ord är det en stor andel som inte arbetar med yrken som direkt kräver civilingenjörsutbildning. Många av dessa kunde alltså likaväl haft en annan utbildning.

    Exempelvis såg den procentuella fördelningen ut så här enligt SCB för de tre vanligaste yrkena för några utbildningar (sid 68 och framåt i rapporten):

    Civil ing; industriell ekonomi
    Systemerare och programmerare 12
    Organisationsutvecklare 9
    Övriga civilingenjörer m.fl. 6

    Civil ing; maskin, fordon, farkost
    Civilingenjörer m.fl., maskin 20
    Övriga civilingenjörer m.fl. 9
    Maskiningenjörer och
    maskintekniker 8

    Ingenjörsutbildning; elektroteknik, tekn.fysik, data
    Systemerare och programmerare 18
    Ingenjörer och tekniker inom
    elektronik och teleteknik 9
    Civilingenjörer m.fl., elektronik och
    teleteknik
    7

    Och det procentuellt sett vanligaste yrket för för några andra utbildningar:

    Läkarutbildning: Läkare, 97
    Psykologutbildning: Psykolog, 85

  19. Ingenjörsbloggen
    Ingenjörsbloggen
    2012-09-11 at 14:53

    Tack för alla kommentarer och replikskiften. Nu sätter bloggredaktionen streck i debatten. /Bloggredaktionen

Lämna ett svar