Vår bästa tid är nu

Sverige har ett nytt läge. Och det har gått snabbt. Det är tydligt att återhämtningen från finanskrisen verkar gå snabbare än väntat. Och som vanligt är det de tekniktunga företagen som går i bräschen – inte minst är byggbranschen snabb att känna av den positiva konjunkturförändringen. Den stegvisa omställningen till mer kunskapsintensiv produktion och tjänster med högt kunskapsinnehåll märks tydligt.

Företagen skriker ingenjörsbrist – och med all rätt. Efter att ha haft möten med två stora byggföretag rätt nyligen kan jag konstatera att deras situation till och med är rätt desperat. Och både elkraftindustrin och fordonsindustrin vill ha samma sorts ingenjörer.

Många vill öka ingenjörsyrkets dragningskraft. Sveriges tillväxt har alltid haft sin trygga vagga i ny, kommersialiserbar teknik. Och inget talar för att detta kommer att ändra sig. Att skarpa, kreativa och analytiska ungdomar söker de tekniska utbildningar blir därför A och O för landets utveckling.

Ibland tolkas detta som att vi snabbt måste utöka antalet utbildningsplatser. Men självklart löser inte det problemet. Oavsett vilket, så har produkten fullfjädrad ingenjör ledtider på 5 till 10 år – kanske tom 20 år när det gäller att behålla innovationsintresset från en nyfiken sjuåring.

Men detta gäller här och nu.

Under hösten har vi som vanligt haft den spännande uppgiften att samla in den omfattande lönestatistiken. Cirka 67 procent av ingenjörerna har svarat på en rätt stor enkät. Ett stort tack för detta!
Utan att ha borrat in i alla resultat kan vi konstatera att löneökningarna under 2010 inte har varit så höga som vi gärna hade önskat. Inte så konstigt med tanke på den oro finanskrisen skapade. På privat sektor har de individuella löneökningarna genomsnittligt ökat 4,4 procent. Ett rätt så uselt resultat som tydligt vittnar om den osäkerhet som fanns då.

Men nu är det ett annat läge. Nu och troligen ungefär ett år framåt. För företagen gäller det senaste bokslutet. Och det kommande. Som ingenjör ska du inte vara sen att utnyttja detta – och sitt aktuella marknadsvärde. Putsa din CV! Scanna marknaden! Visa musklerna i kommande lönesamtal! Uppgradera dina arbetsuppgifter om det är möjligt! Kanske till och med att påminna om dina insatser och tvinga fram en ny lönerevision.

Det finns mycket du kan göra. Och det finns mycket vi kan göra. Själv ser jag fram emot att vi stiger in i en kommande avtalsrörelse med en fin konjunkturvind i ryggen.

Btw:  På tal om lön – alla har väl sett vår nya app för lönestatistik

Skrivet av Patrik Nilsson, tidigare utredningschef

Ingenjörsbloggen
Relaterade inlägg
Kommentarer ( 9 )
  1. Lars
    2011-02-24 at 14:37

    4,4%? Det har vi inte sett i vår bransch sedan 1999…..
    2010 blev 1,3% påvårt företag.

  2. Anna Sandgren statistiker
    2011-02-24 at 16:08

    De löneökningstal som redovisas i inlägget av Patrik är de individuella löneökningstalen för år 2010. Dessa tal beräknas utifrån resultatet från löneenkäten och innefattar därmed allt som kan tänkas påverka lönerna för individerna under ett helt år dvs även befordringar och arbetsplatsbyten. Dessa tal skiljer sig mot de lokala förhandlingsresultaten som är den procentuella förändringen av lönesumman vid revisionstillfället.

  3. Flyer
    2011-02-25 at 07:42

    ”Företagen skriker ingenjörsbrist ”?

    Det borde stå ”Företagen skriker om brist på 120% friska ingenjörer yngre än 35 år”. Brorsan är 55 och arbetslös ingenjör sedan över 5 år. I bästa fall får han kratta lite löv i fas 3 fram till pensionen…

  4. Joakim
    2011-02-25 at 23:26

    ”På privat sektor har de individuella löneökningarna genomsnittligt ökat 4,4 procent.”

    Jag är lite nyfiken på vad som egentligen avses med ”genomsnittliga individuella löneökningar”. Var det så många procent som varje individs lön ökade under år 2010 i genomsnitt? Eftersom medelåldern är förhållandevis låg för ingenjörer, och lönerna ökar mest de första åren av ens karriär drar det kanske i så fall upp procentsatsen?

    I så fall, får man fråga hur många procent den totala lönemassan ökade under 2010?

    —–

    Bara för att tydliggöra skillnaden mellan min bild av ”individuella löneökningar” och ”ökning av totala lönemassan”:

    Antag att det finns 10 individer, där de 9 individer tjänar 10.000 kr och 1 individ tjänar 100.000 kr. Antag att de 9 individerna med en lön på 10.000 kr får en löneökning på 10% och individen med en lön på 100.000 kr får en löneökning på 1%.

    * De individuella procentuella löneökningarna blir då i genomsnitt: (9×10% + 1×1%) /10= 9.1%.

    * Den procentuella ökningen av den totala lönemassan blir däremot: (9x10000x1.10 + 1x100000x1.01)/(9×10000 + 1×100000) =(99000 + 101000) / (90000 + 100000) = 1.0526 => 5.26%

  5. Jens
    2011-02-26 at 09:58

    Enligt statistiken för nyexade CI så ser det ut så här de senaste åren:

    2007: 25506
    2008: 27250
    2009: 27641
    2010: 27659

    Som man ser så ökade lönen måttligt under den djupaste krisen. Men det intressanta är att förra året, när läget vände för flertalet viktiga branscher, då står ingångslönen still.

    ”Företagen skriker ingenjörsbrist – och med all rätt”. Varför står då ingångslönen still? Kanske är så att det råder ingenjörsbrist på folk som vill jobba för skitlöner?

  6. Peter
    2011-03-01 at 13:54

    Jens: Helt rätt! Det råder brist på ingenjörer som vill jobba till skitlön oavsett med eller utan adekvata arbetsuppgifter.

    För en själv skulle det ju en löneförhöjning om man fick SI:s rekommenderade ingångslön trots några år i yrket.

  7. Anna Sandgren statistiker
    2011-03-04 at 14:51

    Joakim efterfrågar ”hur mycket den totala lönemassan ökade under 2010”. Om jag räknar på samma sätt som Joakim gör i sitt exempel dvs beräknar den procentuella ökningen av lönesumman mellan år 2009 och år 2010 för exakt samma individer utifrån löneenkäten blir detta tal 4,2%. Detta är dock en siffra vi inte brukar ta fram. För de enskilda individerna är det inte speciellt intressant hur mycket lönesumman förändras utan hur mycket de enskilda individerna får i löneökning.

    Förutom de individuella löneökningstalen tillhandahåller förbundet även nivåhöjningstal och förhandlingsresultat. Nivåhöjningstalet är en vägd medellöneökning där hela gruppens utfall 2009 jämförs med hela gruppens utfall 2010. Det är alltså inte de enskilda individernas löneökning som mäts med detta mått utan ökningen för hela kollektivet under ett år, där t ex nyexade kommer in och de som pensioneras faller ur. Förhandlingsresultaten däremot är den procentuella ökningen av lönesumman men vid en given tidpunkt dvs före och efter ett visst datum till skillnad från de tal som baseras på löneenkäten där allt som händer under ett helt år kommer med.

  8. Joakim
    2011-04-03 at 08:55

    Hej Anna,

    I en nyligen publicerad artikel i tidningen Ingenjören (se http://www.ingenjoren.se/2011/04/it-ingenjorerna-fick-laga-lonehojningar/ ) står det:

    ”Den genomsnittliga löneökningen för ingenjörerna på hela den privata sektorn var 2,4 procent [år 2010].”

    Men den siffra som angavs i blogginlägget ovan var nästan dubbelt så hög (4,4%). Får man fråga hur det kommer sig att uppgifterna skiljer sig så kraftigt åt? Vilken av uppgifterna stämmer egentligen?

  9. Joakim
    2011-04-03 at 11:29

    Hej igen Anna,

    Jag ser nu att svaret på min fråga nog besvaras av bloggkommentar nummer 2 som du skrev tidigare.

    Hursomhelst så är båda siffrorna intressanta. Och om SI ansåg att 4,4% var ”uselt”, så är ju 2,4% än värre (även om siffrorna inte låter sig jämföras rakt av pga att de visar olika saker).

    1,9% som avtalsområdet Almega-IT fick enligt artikeln i tidningen Ingenjören är för övrigt katastrofalt dåligt. Speciellt med tanke på att företagarsidan inom Almega-IT ständigt basunerar ut i media att det är ”ingenjörsbrist” (oavsett vilken konjunktur som råder!). Det får ju en att starkt ifrågasätta deras trovärdighet. Hade det verkligen funnit någon ingenjörsbrist hade inte löneökningarna varit så låga. Snarare tyder det på ett överskott på ingenjörer (samt att SI varit dåliga förhandlare).

Lämna ett svar