Vad skulle Karl-Bertil Jonsson gjort idag?

Också denna julafton får vi möjlighet att bevittna hur Karl-Bertil Jonsson sorterar ut post adresserad till disponenter, direktörer, bankirer – och civilingenjörer – för vidare befordran till dem som inte är lika lyckligt lottade. Men hur skulle Karl-Bertil ha gjort med civilingenjörernas paket om han hade bedrivit sin Robin Hood- inspirerade verksamhet idag? Åtnjuter de samma omedelbart igenkännliga status?

Till frågan om ett yrkes status hör givetvis hur den ska mätas. Karl-Bertil använde för sin del nycklarna titel och taxeringskalender, i den ordningen, för sitt urval. Idag finns också de som bedriver regelrätt forskning i ämnet. Lennart G Svensson och Ylva Eriksson Ulfsdotter vid Göteborgs universitet publicerade 2009 en innehållsrik rapport med titeln ”Yrkesstatus. En sociologisk studie av hur yrken uppfattas och värderas”.

Studien bygger på en enkät från 2002, där en rad frågor ställdes om vilken status olika yrken anses ha i samhället. Över 100 yrken omfattades och bland dessa fanns, till all lycka för det här inlägget, både civilingenjör och – utan närmare precisering – ingenjör. 20 av yrkena var gemensamma för alla respondenter, medan ytterligare 20 var specifika för det ”stratum” de svarande ingick i (civilingenjör återfanns bland de gemensamma, dock inte ingenjör).

Yrkena rangordnades efter medelvärde på en skala från 1-9. I topp hamnade ambassadör (8,33), följt av läkare (8,15) och domare (8,14). Civilingenjör placerade sig på nionde plats (7,47) – inte så pjåkigt, alltså, om än ett stycke efter de i de här sammanhangen ofta spökande läkarna. Ingenjör hamnade först på plats 19 (6,84), vilket ändå var före bland annat psykolog och programledare på TV. Själv tvingas jag tyvärr konstatera att fackligt ombud inte dök upp förrän på femtionde plats.

För de 20 yrken som förekom i samtliga enkäter, ombads respondenterna att utöver yrkets status i samhället bedöma lönenivån samt yrkesutövarens inflytande respektive nytta i samhället. Av de tjugo hamnade civilingenjören på 5:e plats i status, 6:e för bedömd lönenivå, 7:e beträffande inflytande i samhället men – något överraskande – bara 9:e vad gällde den nytta utövaren ansågs ha i samhället. Värt att notera är att sex av de nio som kom före i den sista listan var yrken med bäring på den offentliga sektorn (undantagen var advokat och lantbrukare). I sammanfattningen konstateras också att Karl-Bertils nycklar stått sig väl över tid: ett yrkes status hör fortfarande närmast ihop med lön och just inflytande i samhället.

En jämförelse med en amerikansk undersökning från 1989 – som författarna dock menar ska göras med försiktighet – visade att ”engineer” gavs en lägre statuspoäng än vad som var fallet för både civilingenjör och ingenjör i den svenska studien. Läkare däremot låg där högst (ambassadör fanns inte med).

Det för på tok för långt att gå in på alla detaljer i rapporten, men ytterligare en kan nämnas. På frågan om vilka yrken som ansågs vara lämpligast för en ung man, angav 19 procent civilingenjör i första hand. Därmed hamnade yrket också först (för läkare var andelen 8 procent). När frågan istället gällde en ung kvinna, hamnade advokat högst upp med 20 procent, följt av barnskötare, läkare och sjuksköterska. Inte särskilt vidsynt, kan man tycka, men därefter följde faktiskt civilingenjör med en andel på 12 procent – blott en procentenhet efter läkare och sjuksköterska.

Svarsandelarna för de fem yrken som låg i topp som lämpliga val för unga sorterades även efter de svarandes kön, utbildning, ålder och klass (den senare enligt egen uppfattning). Det visade det sig då att av akademiker/högre tjänstemän hamnade civilingenjör än högre, och ansågs dessutom i första hand vara det lämpligaste valet för både unga män (46 procent) och kvinnor (35).

Sammantaget betyder nog ändå detta att risken är överhängande för att Karl-Bertil skulle ha agerat på samma sätt idag. Låt oss därför lugnt sätta oss ned på julafton och njuta av det korta ögonblick när Karl-Bertil Jonsson låter paketet till civilingenjören Tore Paulsson glida ned i de utvaldas säck.

Olle Dahlberg

"Vill helst se utsikten lite längre upp. Men boken är inte fel."

Relaterade inlägg
Lämna ett svar