Stark framtidstro bland förbundets förtroendevalda

Anna Sandgren Statistiker
Sveriges Ingenjörers senaste konjunkturrapport visar att det skett en återhämtning av det ekonomiska läget ute på företagen och att det nu är starkt. 84 procent av förbundets tillfrågade förtroendevalda svarar att det ekonomiska läget är gott eller tillfredsställande. De allra flesta tror även att den närmaste framtiden för företagen kommer vara ljus, hela 93 procent svarar att den ekonomiska situationen kommer bli bättre eller oförändrad det närmaste halvåret.

På hälften av företagen är arbetsbördan större än normalt och det råder stor brist på ingenjörer. Ingenjörsbristen beror naturligtvis på den höga arbetsbelastningen, men fler ingenjörer behövs även för att tillföra kompetensuppgradering och utvecklingskraft till företagen. På en majoritet av företagen pågår eller planeras rekrytering av ingenjörer.

Även hos t ex konjunkturinstitutet och andra aktörer som gör bedömning av framtida konjunkturläget är bilden av det ekonomiska läget i Sverige positiv. När ekonomin och konjunkturläget nu förbättrats sammantaget med den stora bristen på ingenjörer bör ge utslag i de kommande löneförhandlingarna!?

Ingenjörsbloggen
Relaterade inlägg
Kommentarer ( 5 )
  1. Joakim
    2010-10-22 at 13:42

    Hej Anna,

    Kul att det verkar gå bättre inom vissa delar av industrin. Läser man rapporten mer noggrant ser man dock att det varierar en hel del per arbetsmarknadsområde (tex går det bra inom byggbranschen men sämre inom IT). Det hade därför varit intressant att i framtida liknande blogginlägg även få en kortfattad presentation över hur konjunkturläget skiljer sig per arbetsmarknadsområde (eller i alla fall de områden som sticker ut).

    Sen har jag även några frågor om konjunkturrapporten:

    1. I rapporten står det ”Den vanligaste orsaken till att man ute på företagen upplever att det är brist på ingenjörer är att arbetsbelastningen är för hög. […] En annan orsak som omnämns till att det råder brist på ingenjörer är pensionsavgångar.”. Har Sveriges Ingenjörer gjort någon undersökning av hur stor andel av de ingenjörer som går i pension som är gymnasieingenjörer, högskoleingenjörer, civilingenjörer, respektive har någon annan utbildningsbakgrund? I så fall vad var resultatet av den undersökningen?

    2. I rapporten står det att när de förtroendevalda tillfrågats visade det sig att ”Almega IT är dock det avtalsområde där högst andel svarar att situationen i dagsläget är dålig.”. Det står även ”De avtalsområden som har högst siffror med avseende på varsel och uppsägningar i denna undersökning är Almega IT följt av Almega STD.”. Samtidigt, när företagarsidan tillfrågas om behovet av arbetskraft blir beskedet rakt motsatt, nämligen att ”De avtalsområden som i högst grad anger att det är brist på ingenjörer att rekrytera är Almega STD och IT.”. Tyder inte det på att företagen inom Almega-IT har ett trovärdighetsproblem när det gäller deras prognoser för behovet av ingenjörer inom IT-sektorn? Mitt intryck är att Almega-IT alltid ger samma svar oavsett konjunktur och situation på arbetsmarknaden, nämligen att det alltid behövs ännu fler ingenjörer!?

  2. Anna
    2010-10-25 at 09:59

    Hej Joakim

    Svaret på din första fråga är nej, förbundet har inte gjort någon undersökning av fördelningen av dem som pensioneras med avseende på gymnasieingenjörer, högskoleingenjörer, civilingenjörer, respektive har någon annan utbildningsbakgrund. SCB har uppgifter över åldersfördelning per olika utbildningsgrupper samt gör prognoser för framtida utvecklingen av dessa.

    Vad gäller din andra fråga vet jag inte om du missuppfattat undersökningen i rapporten. Frågorna har ställts till ordföranden i de lokala akademikerföreningarna på företag inom privat sektor, inte till företagen. Frågan om det råder brist på ingenjörer i dagsläget är indelad i flera steg. Första frågan lyder: ”Anser du att det på företaget i dagsläget är brist på ingenjörer?” Här ligger andelen ”ja” svar för de tillfrågade inom IT något under genomsnittet (60% jämfört med 65% totalt). Senare kommer en fråga om företaget håller på eller planerar att rekrytera fler ingenjörer. Här ligger IT ungefär i nivå med totalsiffran. Därefter följer en fråga till de som svarat ja på frågan om rekrytering pågår eller planeras om hur tillgången är på den typ av ingenjörer som man behöver rekrytera. Här svarar de tillfrågade inom IT (och STD) i höge grad att det finns en brist.

  3. Joakim
    2010-11-03 at 22:41

    Hej Anna,

    1. Synd att det saknas statistik över detta. För att åtminstone kunna göra en uppskattning tittade i SCBs statistik över antalet examinerade per år. De som pensioneras nu torde vara examinerade i början på 70-talet, men statistiken gick bara tillbaka till år 1977/78. Då examinerades det ca 1500 civilingenjörer per år (1544 för att vara exakt) och Högskoleingenjörer fanns inte. Enligt tidigare diskussioner på bloggen har det framkommit att det nu examineras ca 10.000-11.000 högskoleutbildade ingenjörer (ca 4.000 civ ing, ca 2.000 högskole ing, samt ca 4.000 tekniska kandidat- och magisterexamina). Antag att det pensioneras lika många som det examineras nu. För att det då ska gå jämt upp ”saknas” det alltså ca 10.000 – 1.500 = 8.500 ingenjörer av något slag bland de som pensioneras. Frågan är vad för slags utbildning dessa ingenjörer kan antas ha. Är samtliga dessa 8.500 gymnasieingenjörer (examinerades det så många på 60/70-talet?)? Eller är jag ute och cyklar… 😉

    2. Du har helt rätt – samtlig svarsdata kommer från akademikerföreningarna, misstag av mig! Eftersom de två första kommentarerna jag citerade från rapporten indikerade en svag arbetsmarknad, medan den tredje kommentaren indikerade en stark arbetsmarknad fick jag inte ihop det. Jag antog därför felaktigt att kommentarerna baserades på svarsdata från olika källor (speciellt med tanke på att den tredje kommentaren lät som något företagen inom Almega-IT brukar framföra 😉 ). Men jag tycker fortfarande det är lite förvillande att de tre kommentarerna i rapporten ger så olika bild! De två första kommentarerna säger ju att Almega-IT är det område som har sämst ekonomisk situation och där det varit mest varsel och uppsägningar, medan den tredje säger att IT-Almega är det område där det är störst brist på personal att rekrytera? Jag vet att den underliggande statistiken/svarsdatan i rapporten stödjer dessa kommentarer, men är det ändå inte lite motsägelsefullt eller finns det någon logisk förklaring?

  4. Anna Sandgren
    2010-11-18 at 13:40

    Hej Joakim

    Fråga 1. Förstår jag dig rätt om det du undrar över är vad den mellanskillnad du uppskattar till 8500 hade för utbildningsnivå för ca 45 år sedan? Jag har inte kontrollerat dina siffror och jag tror att det är lite svårt att göra en sådan jämförelse. Det är ju för det första så att vi totalt sett är fler idag och därmed också fler som är yrkesverksamma idag jämfört med vad det var för 45 år sedan . Det har ju även under de senaste 45 åren skett stora förändringar på arbetsmarknaden, vi går ju mot ett allt mer högteknologiskt samhälle vilket innebär att fler ingenjörer behövs och att det idag faktiskt finns fler arbetstillfällen för ingenjörer i Sverige jämfört med för 45 år sedan. Många av de arbeten som idag utförs av ingenjörer fanns inte för 45 år sedan.

    Fråga 2. Vid första anblicken kan det tyckas något motsägelsefullt men de allra flesta inom IT branschen tror ju att den närmaste framtiden är ljus. I enkäten kan jag inte hitta någon annan orsak än att alla de som svarat att företaget håller på eller planerar att rekrytera ingenjörer också uppger att företaget kommer ha en bättre eller oförändrad ekonomisk situation det kommande halvåret. (Och av dem som svarar oförändrad det kommande halvåret är det bara en inom det här avtalsområdet som svarar att den ekonomiska situationen i dagsläget är dålig).

  5. Joakim
    2010-11-18 at 13:45

    Angående 1:

    Det stämmer att det genom strukturomvandling skapats fler arbeten som kräver högre utbildning. Samtidigt har vi inom ingenjörsyrkena en trend mot outsourcing till låglöneländer, samt arbetskraftsinvandring och så kallad utstationering (dvs anställda i utländska företag som arbetar i Sverige under begränsad tid, exempelvis indiska IT-konsulter). Vad nettoeffekten av allt detta är kan vara svårt att fastställa.

    Hursomhelst, anledningen till att jag tog upp den här diskussionen till att börja med var att bemöta några påståenden som jag ofta ser presenteras angående just pensionsavgångar (bland annat i den rapport ditt blogginlägg handlade om):

    a) Det är stora pensionsavgångar i allmänhet.
    b) Det är stora pensionsavgångar bland just ingenjörer.

    Med hänvisning till detta menar man då att det skulle uppstå ett stort behov av ingenjörer nu. Mina kommentarer till detta är:

    a) Det stämmer att det är stora pensionsavgångar i allmänhet. Men som du själv mycket riktigt påpekade är andelen ingenjörer mycket lägre i de årskullar som nu går i pension, jämfört med i de årskullar som går in på arbetsmarknaden. Med andra ord är det främst inom andra yrken än ingenjörer som de stora pensionsavgångarna leder till ökat behov av arbetskraft.

    b) Som framkommit ovan är det endast ca 1.500 högskoleutbildade ingenjörer som går i pension per år nu, samtidigt som det examineras ca 10.000. Så av de som examineras nu är det alltså endast 1.500 som kan förvänta sig ett arbete som tidigare krävde högskoleutbildning. Resterande 8.500 kan förvänta sig att ta över ett arbete som tidigare utfördes av någon med gymnasieingenjörsexamen eller en helt annan utbildning. Det innebär att dessa 8.500 även kan förvänta sig lägre kvalificerade arbetsuppgifter än vad deras utbildningen motsvarar, samt en lön som återspeglar detta. Sen kan strukturomvandlingen motverka detta till viss del, men frågan är om det ens är i närheten av tillräckligt. Så när man slarvigt säger att ”det är stora pensionsavgångar bland ingenjörer” utan att specificera vad för utbildningsnivå de ingenjörer som pensioneras har i förhållande till de som examineras nu riskerar det att ge en missvisande och alltför positiv bild.

Lämna ett svar