Ingenjörernas arbetsmarknad ljusnar efter trevande vårvinter

Olle Dahlberg, utredare utbildning&arbetsmarknad

I augusti 2010 var andelen medlemmar i Sveriges Ingenjörer med ersättning från AEA 1,2 procent (1204 medlemmar). Samma månad föregående år var andelen 1,5 procent (1437).

Efter att ha stigit brant under 2009 – om än från en mycket låg nivå, stabiliserades andelen ersättningsfall förra hösten på 1,5 procent, där den sedan låg kvar fram till och med april 2010. I maj sjönk andelen något och sedan i juni har den legat på 1,2 procent.

Länsvis har andelen ersättningsfall sjunkit överlag, och spridningen minskat betydligt sedan förra året. I Västra Götaland sjönk andelen från 2,0 procent i augusti förra året till 1,2 procent. I Stockholm minskade andelen från 1,4 till 1,2 procent medan den i Skåne oförändrat var 1,4 procent.

Samtidigt ökade andelen medlemmar i arbetsmarknadsprogram till 0,8 procent från 0,5 procent i augusti 2009. Det innebär att totalt 2,0 procent av medlemmarna båda månaderna antingen deltog i program eller fick ersättning från AEA. Den sammantagna andelen minskade ändå något jämfört med i april (2,2 procent), och för åldersgrupperna under 40 år även jämfört med i augusti förra året.

Efter årsskiftet ökade antalet platser i Arbetsförmedlingens platsbank kraftigt inom Teknik och Data/IT. Under sommaren stannade ökningen upp, för att i början av september åter nå ungefär samma nivå som i maj, med c:a 1250 platser inom vardera gruppen. På årsbasis betyder det att antalet platser fördubblats inom både Teknik och Data/IT.

Arbetsförmedlingen ser också mer positivt på efterfrågeläget det kommande året. I en bedömning för våren 2011, förutser man att det kommer att råda liten eller mycket liten konkurrens om jobben i tio av totalt 16 ingenjörsyrken. Bara för kemiingenjörer och kemitekniker bedöms konkurrensen om jobben bli stor. Av totalt 200 bedömda yrken låg byggnadsingenjörer näst högst, tätt efter läkare.

Ytterligare ett tecken på att efterfrågan på ingenjörer vänt upp gavs av Teknikföretagens konjunkturbarometer för tredje kvartalet 2010. Totalt 18 procent av företagen rapporterade nu brist på ingenjörer, upp från bara 3 procent i augusti 2009.

Mer information finns i Sveriges Ingenjörers Arbetsmarknadsinformation augusti 2010.

Olle Dahlberg

"Vill helst se utsikten lite längre upp. Men boken är inte fel."

Relaterade inlägg
Kommentarer ( 17 )
  1. Joakim
    2010-09-22 at 21:07

    Med tanke på att du skriver att arbetslösheten är låg för ingenjörer och att Svensk Näringsliv ständigt varnar för ingenjörsbrist, är det inte konstigt att civilingenjörerna fått lägre löneökningar än både läkare, civilekonomer och industriarbetare under de senaste 7 åren? Vad kan vara förklaringen till detta?

  2. Joakim
    2010-09-23 at 19:47

    En fråga till: Inkluderar statistiken över andelen arbetslösa ingenjörer som du hänvisar till även nyutexaminerade ingenjörer som inte har fått sitt första jobb ännu? Om inte, har ni någon uppskattning på hur stor arbetslösheten är inom denna kategori?

  3. Olle Dahlberg
    2010-09-24 at 08:47

    Utvecklingen för åldersgruppen 25-29 ger en viss fingervisning om hur läget för de helt nyexaminerade förändras, men inget säkert om den aktuella nivån eftersom de bara i marginell utsträckning ingår i den gruppen. För att komma åt uppgiften med någon precision krävs en separat undersökning. Vi planerar att återkomma med en sådan.

  4. Joakim
    2010-09-24 at 17:18

    Det låter ju utmärkt att ni fortsättningsvis även ska mäta arbetslösheten i den gruppen (dvs gruppen ”ingenjörer som inte är berättigade till A-kassa”). Jag tror det är viktigt för att ge en korrekt bild av arbetsmarknadsläget. Så en guldstjärna och plus i kanten till er för det initiativet!

    Några frågor till dig om hur detta kommer gå till:

    * Hur avser ni få in mätdata för arbetslösheten inom den gruppen? (För de som är A-kasse-berättigade är det ju lättare att mäta andelen arbetslösa; det är helt enkelt ”antalet ersättningsfall” / ”antalet A-kasse berättigade”).
    * Kommer ni redovisa arbetslösheten för denna grupp separat?
    * Kommer ni även redovisa ett mått på den totala arbetslösheten för alla ingenjörer? Dvs den arbetslöshetssiffra som du presenterade i ditt blogginlägg, fast där även gruppen som nämnts ovan ingår?

    Tack!

  5. Emilez
    2010-09-25 at 11:09

    Om ni ändå är i farten med förbättringar.. Varför inte börja mäta andelen ingenjörer som ofrivilligt jobbar med något annat än det de är utbildade till?

  6. Emilez
    2010-09-25 at 11:09

    Och även de som jobbar med arbetsuppgifter som är under deras kompetensnivå.

  7. Emilez
    2010-09-25 at 11:12

    2002-2004 var det väl i stort sett omöjligt för nya ingenjörer att få jobb trots att arbetslösheten var under 3,5%…

  8. Emilez
    2010-09-25 at 20:31

    Men kul att det blir bättre och bättre 🙂

  9. Olle Dahlberg
    2010-09-27 at 10:57

    För att ta reda på läget bland helt nyexade krävs en separat undersökning, i form av en enkät av någon omfattning (alla eller ett urval).

    Enligt en (total)undersökning förbundet genomförde våren 2004, hade 14 procent av ingenjörerna sökt men inte fått arbete ett år efter examen. Alldeles omöjligt att hitta ett arbete var det alltså inte, men av enkäten framkom också att ungefär en tredjedel av de som då fått jobb ansåg att det bara i någon grad eller inte alls motsvarade deras utbildningsnivå.

    Ett mått på hur det gick sedan, kan hämtas ur SCBs urvalsundersökningar ”Inträdet på arbetsmarknaden” för högskoleutbildade. De görs varannat år, och den senaste, från 2008, avser examinerade 2004/05. Där framgick att en given vecka på våren 2008 var 0% av civilingenjörerna arbetslösa eller i arbetsmarknadsprogram, och att c:a 11% av de med arbete var missnöjda med detta. Av högskoleingenjörerna var 2% arbetslösa/i program, och c:a 6% missnöjda med arbetet. Totalt för de högskoleexaminerade i undersökningen var 2% arbetslösa/i program, och 7% missnöjda med det jobb de hade på våren.

    Den undersökning som gjordes våren 2006 för examinerade 2002/03, visade en något högre arbetslöshet (CI: 3%; HI: 4%). Andelen missnöjda med jobbet var densamma för CI (11%), men högre för HI (12%). Totalt var andelarna 4% respektive 9%.

    Observera dock att detta alltså är urvalsundersökningar, och konfidensintervallen (95%) innebär att verkliga andelar kan ligga inom ett spann på +/- flera procentenheter från de här angivna.

  10. Joakim
    2010-09-27 at 18:18

    Hur hög var svarsfrekvensen i undersökningarna du nämnde? Kan det finnas risk att de som inte fått något jobb väljer att byta bransch (till ett ”icke-ingenjörsjobb”), och då kanske de inte är intresserade av att delta i denna typen av undersökningar? Finns det andra faktorer som kan störa mätningen?

    Sen tycker jag det var anmärkningsvärt att ”ungefär en tredjedel av de som då fått jobb ansåg att det bara i någon grad eller inte alls motsvarade deras utbildningsnivå”. Min första tanke är att det tyder på att antalet platser på civ ing och högskole ing utbildningarna borde minska med en tredjedel. Möjligtvis borde sedan en del av dessa platser ersättas med platser på gymnasieingenjörsprogrammet (som ev kommer återinföras). Eller vad drar du för slutsats?

  11. Olle Dahlberg
    2010-09-28 at 07:31

    Svarsfrekvensen var strax över 50 % (4200). Visst kan man fundera över bortfallet, åt båda hållen. Var de utan arbete särskilt angelägna om att signalera detta, och därför överrepresenterade? Kan samma sak ha gällt för de som var missnöjda med arbetet?

    Det finns alltid skäl att bevaka utbildningsdimensioneringen, men den svåra situationen 2003-2004 bör snarare tillskrivas konjunkturen. Uppgifterna från SCB visar också att läget sedan förbättrades för de som då gick ut.

  12. Joakim
    2010-09-28 at 18:20

    Har ni utfört någon liknande undersökning bland *samtliga* SIs medlemmar där de får svara på om de anser att deras jobb ”bara i någon grad eller inte alls motsvarade deras utbildningsnivå”, samt om de ”ofrivilligt jobbar med något annat än det de är utbildade till”? I så fall vad var resultatet av denna undersökning?

    Om ni inte har utfört någon sådan undersökning, tror du att ni skulle kunna göra det framöver? Det skulle uppskattas.

  13. Olle Dahlberg
    2010-09-30 at 08:41

    Faktum är att årets löneenkät kommer att innehålla i vart fall ett par frågor i den riktningen (men inte mer, för att inte tynga ned den mer än nödvändigt).

  14. Olle Dahlberg
    2010-09-30 at 15:00

    …och den medlem som redan nu vill svara på dessa och andra frågor i årets löneenkät, kan göra det genom att logga in på http://www.sverigesingenjorer.se, och gå vidare till Medlem > Lön och lönestatistik > Löneenkät.

    Utskick och mer information om enkäten kommer inom kort.

  15. Joakim
    2010-09-30 at 18:49

    Med den undersökningsdata ni får in antar jag att det dessutom ges möjlighet att se om fenomenet att ingenjörerna är överkvalificerade för sina jobb korrelerar med andra faktorer. Tex borde man kunna se om det är vanligare för tex vissa utbildningsinriktningar, branscher, eller ålderskategorier antar jag.

    Det ska bli spännande att se vad utfallet av undersökningen visar!

    Tack för all info!

  16. Emilez
    2010-10-03 at 10:00

    Svar på inlägg från 27/09/2010 kl 10:57:

    ”men av enkäten framkom också att ungefär en tredjedel av de som då fått jobb ansåg att det bara i någon grad eller inte alls motsvarade deras utbildningsnivå.”

    Alltså hade 33% procent av de nyutexaminerade ingenjörerna såm fått jobb inte fått ett jobb som de var utbildade för.

    Alltså.. 14% arbetslösa efter ett år. Sen 0,33*0,86=0,2838 = andel av de med jobb som inte hade ett jobb som motsvarade deras utbildning. Typ McD eller nåt enklare tekniskt jobb.

    Totalt 14% + 28,4% = 42,4% av ingenjörerna som examinerades 2003 hade inte ett ingenjörsjobb ett år efter examen, trots att arbetslösheten bara låg på typ tre procent.

    Det är riktigt uselt och det måste ha uppfattats av många av de ingenjörerna att det var en riktigt tuff situation.

  17. Olle Dahlberg
    2010-10-05 at 13:24

    Faktum är att också för många medlemmar mitt i yrkeslivet var läget tufft vid den här tiden, liksom för akademiker generellt.

    När andelen ersättningsfall inom AEA (SACOs a-kassa) på hösten ’04 var som högst för ingenjörer – 3.4%, var den 4,1% för övriga akademiker inom kassan.

    Lågkonjunkturen berörde även andra. För a-kassor inom industrin var arbetslösheten då 5,7%, och för kassor inom byggindustrin 6,4 % (med Arbetsförmedlingens lite annorlunda tagna mått, vilka som regel ger lägre tal än AEA:s).

Lämna ett svar