LO recenserar…

Camilla Frankelius, förhandlingschef industri

LO lade vid sitt seminarium ”Efter avtalsrörelsen” under Almedalsveckan mycket stor vikt att recensera hur avtalsrörelsen utvecklats sig under våren – för tjänstemännen. Tyvärr var inga parter för varken Sveriges Ingenjörer eller Unionen inbjudna. Recensionen uppehölls sig tyvärr inte vid fakta utan rena tyckanden. Per Bardh, som inte själv deltagit i de aktuella förhandlingarna, ondgjorde sig t ex över att tjänstemännen ”sprungit före” och tecknat avtal. Frågan är kanske vem som höll foten på bromsen.

LO:s syn på samverkan var också uppe. Att tjänstemännen nu ska teckna avtal före på en del branschområden ses som en besvärlig fråga – ska dessa avtal få en normerande verkan? Det tycker inte LO i alla fall. Hur ska de kunna normera den inhemska marknaden? Att tjänstemännen numera är 60% av lönesumman inom industrin kommer att få betydelse – det är ett som är säkert! Claes Stråth, chef för Medlingsinstitutet, anser att Sveriges Ingenjörer och Unionen är tillräckligt ”stora och kaxiga”.

Ingenjörsbloggen
Relaterade inlägg
Kommentarer ( 3 )
  1. Joakim
    2010-07-08 at 22:30

    Hej Camilla,

    Ser du ingen fara med att SI i nästa avtalsrörelse kommer teckna avtal före många andra förbund?

    Finns det inte en risk att SI nu kommer att gå ut först och därmed bilda golv för vad andra förbund sedan kommer att kräva i efterföljande förhandlingar? Tjänstemän i allmänhet och civilingenjörer i synnerhet har redan halkat efter i de senare årens löneökningar, så det borde snarast vara på plats att SI i kommande förhandlingar sluter avtal som ligger högre än övriga förbund. Har ni någon idé om hur SI ska lyckas med det?

  2. Camilla Frankelius
    2010-07-09 at 11:22

    Hej Joakim!
    Det är ett stort ansvar att ligga först och en mycket viktig för oss att vårda detta på bästa sätt. Riskerna finns ju alltid – vare sig man är sist eller först.
    Vår strategi framöver gällande nivåer och andra avtalsfrågor ska vår styrelse diskutera i höst. När det är klart hoppas jag att jag får återkomma med information om det.

  3. Joakim
    2010-07-12 at 22:34

    Hej Camilla,

    När vi ändå är inne på ämnet med avtalsförhandlingar, så läste jag att Anders Narvinger (VD på Teknikföretagen) i samband med att Teknikföretagen sa upp Industriavtalet i år kommenterade detta så här:

    ”Facken inom industrin har accepterat att Industriavtalets institutionaliserats om från att vara normbildande på sina egna villkor, till att vara verktyg för inhemskt skyddade sektorers löneanspråk.

    – Denna utveckling startade redan vid förra avtalsrörelsen och accentuerades i år.”

    Jag tolkar ovanstående som att Anders menar att utfallet från Industriavtalet kommit att bli ett golv, som sedan inhemskt skyddade sektorer ser som en lägstanivå för sina sektorers löneanspråk. Med andra ord precis tvärtom vad tanken med industriavtalet var en gång i tiden. Tanken var ju att den konkurrensutsatta industrin skulle vara löneledande. Detta för att undvika att icke konkurrensutsatta sektorer drev på löneökningarna i högre takt än vad industrins produktivitet ökade, och därmed orsakade en löneökningsspiral med inflation, högre räntor och arbetslöshet.

    Nu undrar jag om du tror att jag har tolkat uttalandet rätt? Och lägger han i sitt uttalande dessutom inte skulden på facken inom industrin (vilket inkluderar Sveriges Ingenjörer)? Håller ni med honom om detta? Och vad är det i så fall dessa fackförbund gjort för ”fel”?

    Slutligen, eftersom Anders Narvinger inte ger något förslag på lösning till problemet undrar jag dessutom vad som går att göra åt situationen? Måste det i slutändan inte till att företagen inom icke-konkurrensutsatta sektorer vägrar att teckna avtal som ligger högre än avtalen inom den konkurrensutsatta industrin? Och varför har dessa företag inte redan vägrat göra det under de senaste avtalsförhandlingarna?

Lämna ett svar