Ingenjören är värd mer än guld

Efter att ha lyssnat på Teknikföretagarnas seminarium ”Ingenjören, värd sin vikt i guld?” känner jag mig som en tjock katt som ligger och vilar i solen. Jag är mycket nöjd och glad över att ALLA är SÅ överens. Enligt Teknikföretagarnas undersökning visar det sig att teknikindustrins 67 000 ingenjörer möjliggör en export på närmare 300 miljarder. Minst.

Diskussionen hamnade i problemet med att för få läser på de tekniska utbildningarna. Sverige behöver ingenjörer och det kommer finnas för få framöver. Det finns för få redan idag. Teknikdelegationens förslag är nu ute på remiss och den har tagits upp på alla seminarier på ämnet som jag deltagit i under Almedalsveckan. Vi hoppas att alla instanser svarar på remissen och att vi får de beslut som betänkandet föreslår. Då kanske vi får lite mer verkstad. Inget fel på diskussioner – de leder ofta till bra beslut – men nu är det dags för ACTION!

Ulf B

Ulf Bengtsson för fram Sveriges Ingenjörers åsikter i panelen (samma åsikter som alla andra – ingenjörer är guld)

Lisa Bondesson

"Jag har slagits av ingenjörens coolhet"

Relaterade inlägg
Kommentarer ( 21 )
  1. Joakim
    2010-07-08 at 22:52

    Hej Lisa,

    Vad är anledningen till att Sveriges Ingenjörer vill att det ska utbildas fler ingenjörer? Kan du förklara på vilket sätt det gagnar medlemmarna?

  2. Lisa Bondesson
    2010-07-11 at 22:17

    Hej Joakim, vi arbetar med frågan då den är viktig ur ett långsiktigt samhällsekonomiskt perspektiv. Det kan kännas långt från våra medlemmars vardag men för att skapa nya företag, utveckla produkter och tjänster och behålla ingenjörsjobben i Sverige behövs många duktiga ingenjörer nu, och framför allt i framtiden. Ingenjörer skapar arbetstillfällen har våra undersökningar visat och teknisk utveckling är a och o för att Sverige ska ligga i framkant inom miljö, teknik, IT och så vidare. Vi tror att det gynnar alla – inte bara våra medlemmar.

  3. Joakim
    2010-07-12 at 20:03

    Hej Lisa,

    Tack för ditt svar. Det framgick att SI arbetar för ett ”samhällsekonomiskt perspektiv” (i maskopi med Svensk Näringsliv, vilket för andra fackförbund normalt sett brukar vara motparten). Du glömde dock att nämna det främsta motivet för SI, vilket är att det ger fler medlemmar till SI och därmed fler medlemsavgifter och mer $$$ åt förbundet.

    Angående frågan om hur det gagnar medlemmarna att det utbildas fler ingenjörer tyckte jag dock inte att jag fick något rimligt svar?

    Att det skulle bli mindre konkurrens om ingenjörsjobben om det är utbildas fler ingenjörer får jag inte ihop? Ditt resonemang verkar förutsätta att det skapas fler nya ingenjörsjobb per ingenjör ju fler ingenjörer vi har i landet. Det resonemanget får jag inte ihop. Det är bara att titta hur många av de stora svenska ingenjörsföretagen som skapats efter 1950 – inga! Detta trots att antalet platser på ingenjörsutbildningarna expanderat kraftigt och nu är ca 5 gånger så många som på 1980-talet.

    Rimligtvis är det alltså precis tvärtom. Dvs att om det är få ingenjörer som utbildas så är det endast de bästa och driftigaste som söker sig till utbildningen, och det kommer således skapas många företag per utbildad ingenjör. För varje ytterligare ingenjör som utbildas minskar den genomsnittliga driftigheten, och därmed minskar också antal företag som skapas per utbildad ingenjör (det totala antalet företag som skapas lär möjligtvis öka, men det som är av intresse för medlemmarna är att det är många företag *per ingenjör*). För medlemmarna leder således ett ökat antal utbildade ingenjörer till större konkurrens om jobben, mindre kvalificerade jobb, lägre status och lägre lön. Medlemmarna har insett detta (alla ingenjörer jag talat med anser att antalet platser på ingenjörsutbildningarna bör minskas kraftigt). Studenterna har också insett detta, vilket får dem att vända ingenjörsutbildningarna ryggen av förklarliga skäl.

    Frågan är således när Sveriges Ingenjörers ska börja lyssna på medlemmarna och verka för deras intressen, istället för att gynna förbundets kassa på medlemmarnas bekostnad?

  4. Hans L
    2010-11-17 at 21:51

    Hej Lisa!

    NEJ! Det gynnar inte era medlemmar!

    SI är verkligen ett bakvänt fackförbund. Alla vi Ingenjörer som har vart arbetslösa de senaste åren vet att det verkligen inte är någon brist på Ingenjörer. Det är också nära omöjligt att få de löner som ni rekomenderar eftersom det är så många sökande på varje ingenjörsarbete. Är det inte dax att sluta med ”hypandet” och göra ert jobb?

  5. Daniel
    2010-11-17 at 22:38

    Det brukar börja med att de stora företagen och Svensk näringsliv gnäller på tidningsredaktionerna om att få med reportage om hur stor ingenjörsbrist det är. Och att enda anledningen till att företagen inte kan växa är att det är brist på ingenjörer.
    99% av alla ingenjörer kommer att gå i pension närmsta halvtimmen, man ska starta projekt för att få barn och ungdomar att bli mer teknikintresserade osv.
    Det är då man vet konjunkturcykeln närmar sig fasen ”rädslan för ökade löner”.
    Synd bara att facket är så opportunistiska och hänger med på resonemanget av självändamål.

  6. Daniel
    2010-11-17 at 22:46

    Egentligen borde fackets inkomst vara relaterad till medlemmarnas medellöner och inte i proportion till medlemsantalet.

    Eller så tänker jag fel. Det kanske är så att folk klipper sig oftare om vi utbildar fler frisörer

  7. Åke Willman
    2010-11-20 at 13:14

    Inlägget är lite gammalt nu. Men snälla Lisa Bondesson kan du inte skriva ett utförligt, ordentligt svar på inlägg nr3.
    Det skulle vara väldigt intressant att få veta exakt hur förbundet ställer sig i denna fråga,
    samhällsnyttan vs medlemmarna.

  8. Emilez
    2010-11-23 at 18:24

    Du kommer nog inte att få något svar Åke, men den enda slutsatsen man kan dra av tidigare diskussioner är att SI sätter sig själva först (fler medlemmar=mer medlemsavgifter) och eftersom det sammanfaller med samhällets intressen (tillgång till billiga ingenjörer) så hänvisar de till det.

    De har även ett argument om att fler ingenjörer leder till fler ingenjörsjobb. De har dock inte undersökt den saken alls vad jag vet. det ligger nog NÅGOT i det men helt omöjligt att veta hur mycket utan en undersökning.

    Dessutom, tror jag, har den enorma utbyggnaden av ingenjörsprogrammen i Sverige lett till sämre kvalitet på ingenjörsutbildningarna samt att fler luras in på en bana de inte passar för.

    Summan av kardemumman är att förbundet vill gynna sig självt så mycket som möjligt och de utnyttjar dåligt underbyggda argument för att rättfärdiga detta.

    Du kommer dock aldrig få någon som är anställd av SI att säga detta här eftersom man inte biter den hand som föder en.

  9. Emilez
    2010-11-23 at 18:26

    Sen kan det ju ändå komma att bli ingenjörsbrist framöver men det är inget som SI kunnat veta utifrån sina undersökningar utan det är bara tur om de får rätt.

  10. Carl
    2010-11-24 at 11:06

    LISA BONDESSON – Var vänlig svara på fråga 3!

    Flera debattörer har efterlyst ett utförligt svar på hur SI förhåller sig i den frågan. Det enda ni lyckas åstadkomma genom att undvika att svara på frågor är upprörda och förbannade medlemmar!

  11. arg
    2010-11-24 at 13:17

    En talande tystnad från Lisas sida. Alla ingenjörer som betalar medlemsavgift till SI motarbetar sina egna intressen. Ni företräder enbart arbetsgivarnas intressen (lönedumpning). Hoppas folk vaknar upp och att ni upphör att existera som förbund!

  12. Lisa Bondesson
    Lisa Bondesson
    2010-12-03 at 12:13

    Jag är ledsen att jag inte svarat. Jag blev nu uppmärksammad på att diskussionen här har fortsatt efter mitt inlägg i juli.

    Diskussionen har gått i cirklar här på bloggen och vi har förståelse för att inte alla tycker att vi agerar i just deras intresse. Jag vet att vårt arbetete med teknikintressefrågor inte förändrar situationen för de medlemmar som har svårt att hitta ett arbete. Detta är ett problem i sig som förtjänar sin egen diskussion.

    Jag kan lova att vi inte bedriver arbetet med att öka teknikintresset för att få fler ingenjörer som kan bli medlemmar i förbundet. Tanken har inte ens slagit oss. Vi bedriver heller inte något arbete för att få fler ingenjörer. Vi verkar för att få fler barn och unga att intressera sig för teknik då trenden tyvärr visar att färre och färre söker sig till de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna. Det kan bli problem för Sveriges kompetensförsörjning i framtiden. Vi menar på att det är viktigt att stimulera detta intresse för att höja statusen på ingenjörsyrket.

    Vi har gjort en undersökning som visar på att företag tjänar på att anställa ingenjörer och att det skapar nya jobb. Läs mer här: http://www.sverigesingenjorer.se/SiteCollectionDocuments/Rapport_remiss_undersok/Den%20första%20ingenjören.pdf

    Våra medlemmar fyller årligen i en lönenekät. Vi litar på att de siffror som medlemmarna anger till oss stämmer. Det är denna statistik vi kommunicerar när vi ger lönerekommendationer.

    Ni efterfrågar fler undersökningar. Vi gör så gott vi kan med de medel och de medlemmar vi har. Vi tackar dock för de uppslag vi får till nya intressanta problem att belysa med en undersökning.

  13. Sven
    2010-12-04 at 11:34

    ”Vi bedriver heller inte något arbete för att få fler ingenjörer.”

    Inte?

    ”– Det samarbete som elbranschen nu tar med högskolan är ett exempel på nytänkande i satsningen på fler ingenjörer, säger Peter Larsson, samhällspolitisk direktör på Sveriges Ingenjörer, i ett pressmeddelande.”
    (http://op.se/ettan/lokalt/1.2500182-ny-satsning-mellan-naringsliv-och-skola)

    ”Sverige behöver många fler ingenjörer”
    ”Mot den bakgrunden samarbetar Sveriges Ingenjörer och Företagsam med Lärarförbundet i satsningen Ung Teknik…”
    (http://www.foretagsam.se/pages.asp?PageID=404)

    Dessutom:
    Jag tror att för medlemmar (och potentiella sådana) är förbundets inställning samt vad man gör för offentliga uttalanden lika viktigt som vad man gör rent konkret.

  14. Hans L
    2010-12-04 at 13:56

    ”Jag kan lova att vi inte bedriver arbetet med att öka teknikintresset för att få fler ingenjörer som kan bli medlemmar i förbundet. Tanken har inte ens slagit oss. Vi bedriver heller inte något arbete för att få fler ingenjörer.”

    Trovärdighet = 0

  15. Peter Tönnäng
    2010-12-07 at 15:26

    Förbundets inriktning bestäms ju av fullmäktige som till 98% består av yrkesverksamma ingenjörer, förutom de teknologrepresentanter som finns. Då i princip ingen av dessa får sin inkomst från medlemsavgifter så är besluten som fattas baserat på vad man tror är bäst för ingenjörskåren i Sverige, inte bara öfr medlemmarna eller de anställda.

    Det är bra för ingenjörer att det finns ingenjörsjobb i Sverige. Om ingenjörsbristen blir för stor så kommer företag att tvingas lämna landet eller lägga ner och det är inte bra vare sig för ingenjörerna, företagen eller landet.
    Om man ökar teknikintresset bland unga så ökar konkurrensen om de högskoleplatser som finns och det leder till att ingenjörernas status och kanske t.o.m. löner kan höjas.
    Om man tittar närmare på demografin bland ingenjörerna så kan man få en förståelse till varför det behövs fyllas på med yngre förmågor.

    Jag har på fullmäktige aldrig hört talas om att vi skall utbilda fler ingenjörer med syfte att kunna dumpa våra egna lögner. Den tanken är befängd!

  16. Joakim
    2010-12-07 at 23:30

    Hej Lisa,

    I ditt blogginlägg skrev du:

    ”Jag är mycket nöjd och glad över att ALLA [=Teknikföretagarna och Sveriges Ingenjörer] är SÅ överens. […] Diskussionen hamnade i problemet med att för få läser på de tekniska utbildningarna. Sverige behöver ingenjörer och det kommer finnas för få framöver. Det finns för få redan idag.”

    Men nu dementerar du detta i din senaste kommentar:

    ”Vi [=Sveriges Ingenjörer] bedriver heller inte något arbete för att få fler ingenjörer.”

    Du får ursäkta, men jag blir lite förvirrad? 😉

    Vidare tycker jag fortfarande inte jag har fått något hållbart svar min originalfråga i kommentar 1) om varför det skulle gagna medlemmarna att fler ingenjörer utbildas? Du skrev förvisso i 2) ”för att […] behålla ingenjörsjobben i Sverige behövs många duktiga ingenjörer”.

    Men jag förstår inte riktigt hur du resonerar då? Menar du att ju fler ingenjörer som utbildas i Sverige, desto mer får företagen konkurrera om ingenjörerna? Vi bör alltså dubblera antalet ingenjörer, så får företagen konkurrera ännu mer om ingenjörerna? Någon slags unik omvänd version av principen om tillgång och efterfrågan som endast gäller för ingenjörer alltså?

    PS. Jag vill även passa på att referera till följande diskussion som Emilez länkade till i en tidigare blogg-kommentar:

    http://www.ingenjoren.se/2010/08/mr-cf-har-gatt-ur-tiden/

    Hela diskussionen i det kommentarsfältet är mycket intressant. Och i slutet av diskussionen ges det exempel på uttalanden från Sveriges Ingenjörer som jag tycker tydligt tar ställning för att fler ingenjörer ska utbildas. Eller håller du inte med om det?

  17. Emilez
    2010-12-11 at 16:32

    Det väsentliga är ändå om
    http://www.sverigesingenjorer.se/SiteCollectionDocuments/Rapport_remiss_undersok/Den%20första%20ingenjören.pdf
    pekar på att fler utbildade ingenjörer leder till fler ingenjörsjobb.

    I så fall har förbundet ett acceptabelt argument för sin hållning, även om det är dumt att de inte hänvisade till undersökningen tidigare.

    Nu har jag inte läst undersökningen så jag kan inte säga vilka slutsatser man kan dra av den.

  18. Joakim
    2010-12-12 at 20:07

    Hej Emilez,

    Jag läste precis rapporten du hänvisade till. Men som jag tolkar den säger den bara att om en ingenjör anställs i ett litet företag som tidigare inte haft ingenjörer anställda så ökar produktiviteten, omsättningen och det anställs ofta ytterligare personer av andra yrkeskategorier. Det är måhända av nytta för just de företagen och samhället i stort, men förutsätter att ingenjörerna verkligen anställs i små företag, vilket ofta inte är fallet.

    Rapporten säger dock vad jag kan se *inte* att fler utbildade ingenjörer skulle leda till fler ingenjörsjobb per ingenjör, vilket var din ursprungsfråga.

  19. Joakim
    2010-12-12 at 20:11

    Hej Peter Tönnäng,

    Tack för ditt inlägg. Se kommentarer nedan till de punkter du tog upp:

    1. ”Förbundets inriktning bestäms ju av fullmäktige som till 98% består av yrkesverksamma ingenjörer, förutom de teknologrepresentanter som finns. Då i princip ingen av dessa får sin inkomst från medlemsavgifter så är besluten som fattas baserat på vad man tror är bäst för ingenjörskåren i Sverige, inte bara för medlemmarna eller de anställda.”

    All respekt för ledamöterna i fullmäktige, men jag tror få har tid eller möjlighet att i detalj sätta sig in i samtliga frågor som det beslutas om i fullmäktige. Om förbundsstyrelsen då tydligt tar ställning för ett förslag är det lätt att som ledamot rösta som ledningen föreslår. Ett fåtal personer i ledningen kan därför i praktiken ha mycket stora möjligheter att driva igenom sina frågor. En liknande situation råder för övrigt tex i Sveriges riksdag.

    Men oavsett diskussionen ovan angående själva beslutsprocessen så har fullmäktige mig veterligen inte fattat något beslut att Sveriges Ingenjörer ska arbeta för att det ska utbildas fler ingenjörer (menar du motsatsen får du gärna hänvisa till ett fullmäktigeprotokoll). Därför ställer jag mig starkt frågande till om de personer som representerar Sveriges Ingenjörer verkligen har mandat att trots detta så tydligt som det görs propagera för att fler ingenjörer ska utbildas?

    2. ”Om ingenjörsbristen blir för stor så kommer företag att tvingas lämna landet eller lägga ner och det är inte bra vare sig för ingenjörerna, företagen eller landet.”

    På åttiotalet examinerades det ca 2.000 högskoleutbildade ingenjörer per år, medan det nu examineras ca 10.000-11.000. Ökningen under denna period är alltså ca 500%! För att sätta detta i perspektiv examineras det nu enligt SCB ca 1.200 jurister respektive 1.000 läkare per år, och ökningarna har under samma period varit ca 100% för jurister respektive 0% för läkare. Antalet examinerade ingenjörer har således ökat oproportionerligt mycket.

    Trots detta menar du att vi främst bör oroa oss för att företagen ska flytta pga att det examineras för få ingenjörer? Du får ursäkta, men det låter inte speciellt trovärdigt. Så jag måste fråga dig vad du har för tydliga och konkreta belägg för att så verkligen skulle vara fallet?

    3. ”Om man ökar teknikintresset bland unga så ökar konkurrensen om de högskoleplatser som finns och det leder till att ingenjörernas status och kanske t.o.m. löner kan höjas.”

    Det skall tilläggas att antagningsbetygen till ingenjörsutbildningarna har sjunkit kontinuerligt sedan mitten av 90-talet. Orsaken till detta är huvudsakligen den kraftiga expansionen av ingenjörsutbildningarna som då påbörjades och som sedan har fortsatt. Det går helt enkelt inte att hitta tillräckligt många kvalificerade sökande till så många utbildningsplatser! Ingenjörsutbildningarna har följaktligen blivit massutbildningar som få vill läsa och som tappat sin status. I många fall är antagningskraven t.o.m. så låga att i princip alla med godkända betyg kommer in, vilket leder till lägre kvalificerade ingenjörer som examineras. Det om något tror jag kan få företagen att flytta från Sverige.

    4. ”Om man tittar närmare på demografin bland ingenjörerna så kan man få en förståelse till varför det behövs fyllas på med yngre förmågor.”

    Det är ett argument som ofta framförs. Men det kan starkt ifrågasättas om detta stämmer, vilket jag tidigare kommenterat i diskussionspunkt 1 till följande blogginlägg:

    https://ingenjorsbloggen.se/2010/10/stark-framtidstro-bland-forbundets-fortroendevalda

    5. ”Jag har på fullmäktige aldrig hört talas om att vi skall utbilda fler ingenjörer med syfte att kunna dumpa våra egna löner. Den tanken är befängd!”

    Det är ingen som påstått det heller. Det som däremot har framförts är att SI har intresse av fler ingenjörer utbildas för att organisationen ska kunna växa så SI får mer makt, status och lön. Med SI avses i detta fallet främst de som är anställda av SI och får sin lön via medlemsavgifterna. De är till övervägande del inte är ingenjörer själva (utan jurister och ekonomer), så de drabbas inte direkt av en försämrad arbetsmarknad för ingenjörer. För ett exempel på hur SI använder medlemsavgifterna i syfte att växa ytterligare, se http://fumbloggen.blogspot.com/2007/11/18-miljoner-p-tv-r.html .

    Att organisationer på detta vis agerar i egenintresse om det inte finns någon motkraft är ytterst vanligt. Det är exempelvis därför vårt myndighetsväsende ständigt expanderar. Den som är intresserad av teorin bakom fenomenet rekommenderas att läsa http://en.wikipedia.org/wiki/Public_choice_theory .

    Men problemet med denna ambition att utbilda fler ingenjörer är att det får kraftigt negativa konsekvenser för medlemmarna. Det leder till lägre antagningsbetyg till ingenjörsutbildningarna, sämre kvalificerade examinerade ingenjörer, mindre kvalificerade arbeten, lägre status och lägre lön. Detta är naturligtvis inget SI kan erkänna för medlemmarna utan tvingas därför mörka och framför andra dåligt underbyggda argument för varför medlemmarna skulle gynnas av att det blir fler ingenjörer. Men hittills har ingen lyckats presentera något hållbart argument och därför dras slutsatsen att SI driver denna ståndpunkt för egen vinnings skull.

  20. Peter Larsson
    Peter Larsson
    2010-12-15 at 17:34

    Industri och verksamhet som bygger på ingenjörskompetens har en mycket stor roll i den svenska ekonomin. Traditionella näringar som basindustrin och verkstadsindustrin har i nutid kompletterats med elektronik, it och tillhörande näringar. Konsultyrket har blivit allt viktigare för ingenjörer i takt med att företagen ökar sin outsourcing. Även inom kommunal verksamhet är man beroende av insatser från konsulter.

    Det finns många sätt att illustrera att i stort sett alla verksamheter stegvis har blivit mer kunskapsintensiva. Att i monteringen sätta samman en bil tar numera 15-17 timmar. Däremot har antalet ingenjörstimmar ökat radikalt. Produktionen inom basindustrin kräver allt färre personer i den hantverksmässiga driften. Den är automatiserad och produktionsprocesser allt mer förfinade. Även det som traditionellt räknas som basindustri levererar idag produkter med ett högt kunskapsinnehåll. Parallellt utvecklas nya branscher, där produktionen redan från början är kunskapsintensiv, som t e x IT och Biotech.

    Den pågående strukturomvandlingen leder till att behoven av akademiskt utbildad kompetens ökat. Inom exempelvis verkstadsindustrin har det skett en fördubbling de senaste 15 åren, samtidigt som andelen lågutbildad arbetskraft har halverats. Strukturomvandlingen innebär vidare en omfördelning från branscher med lägre kunskapsinnehåll till sådana med högre, och företag har idag vuxit fram i verksamheter som inte ens existerade för 15-20 år sedan.

    En annan faktor som ska tas in i bedömningen av behoven är generationsväxlingen, som bl.a. berör ingenjörer inom ett stort antal verksamheter och yrkesområden. En stor grupp 40-talister genomgick kortare ingenjörsutbildningar och fick jobb inom infrastruktur och viss typ av industriell verksamhet. Även deras arbetsuppgifter har givetvis fortsatt att utvecklas. När de ersätts måste det därför i viss utsträckning ske genom anställning av främst högskoleingenjörer, och i någon utsträckning också av civilingenjörer. Men så är inte genomgående fallet. Även i framtidens näringsliv kvarstår behovet av ingenjörer med kortare utbildning. Detta är också ett skäl till att Sveriges Ingenjörer ställt sig positivt till att ett fjärde tekniskt år åter införs som påbyggnad på gymnasieskolans teknikprogram.

    Den tredje faktorn som måste tas med i detta sammanhang är att ungdomars intresse för naturvetenskap, teknik och matematik har minskat under senare år. Det är en utveckling som Sverige delar med ett stort antal länder inom främst OECD. Processen har kartlagts i många nationella och internationella studier. Senast har den svenska Teknikdelegationen pekat på detta faktum. Konkret återspeglas det i att antalet förstahandssökande till högskolans civil- och högskoleingenjörsutbildningar stadigt har fallit sedan 1990-talets slut. De senaste två åren ökade de sökande på nytt, men det handlar mer om konjunktur och demografi, och hösten 2010 var antalet totalt fortfarande bara 70 procent av genomsnittet för åren 1995-1999.

    Ingenjörer bidrar till utveckling och tillväxt och ingenjörens bidrag ska värdesättas vid lönerevisionen. Sveriges Ingenjörer driver i centrala och lokala löneförhandlingar att varje individ ska ha ett bra och fungerande lönesamtal med sin lönesättande chef och därmed ett inflytande över sin egen lön.

    Verksamhetens produktivitet och ingenjörens bidrag till effektivisering, utveckling och förnyelse ska värderas och vara relaterade till varandra och ge tydliga signaler för ingenjörens löneutveckling. Lönen är ett styrmedel som måste användas till att stimulera ännu bättre arbetsinsatser. Utbildning, kunskap och spetskompetens måste löna sig!

    Även deras arbetsuppgifter har givetvis fortsatt att utvecklas. När de ersätts måste det därför i viss utsträckning ske genom anställning av främst högskoleingenjörer, och i någon utsträckning också av civilingenjörer. Men så är inte genomgående fallet. Även i framtidens näringsliv kvarstår behovet av ingenjörer med kortare utbildning. Detta är också ett skäl till att Sveriges Ingenjörer ställt sig positivt till att ett fjärde tekniskt år åter införs som påbyggnad på gymnasieskolans teknikprogram.

    Peter Larsson samhällspolitisk direktör på Sveriges Ingenjörer

  21. Ingenjörsbloggen
    Ingenjörsbloggen
    2010-12-15 at 17:36

    Tack för alla kommentarer och replikskiften. Nu sätter bloggredaktionen streck i debatten. /Bloggredaktionen

Lämna ett svar