Den nya gymnasieingenjören börjar ta form – men hur blir det med innehållet?

Olle Dahlberg, utredare utbildning&arbetsmarknad

Utbildningsdepartementet har under våren haft ett PM om ”Ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan” ute på remiss. Sveriges Ingenjörer har nu skickat in sina synpunkter och den till äventyrs nyfikne hittar förbundets yttrande här.

För att gymnasieingenjör ska bli ett bra utbildningsalternativ, som kan bidra till att täcka behovet av ingenjörskompetens på nivån före högskoleingenjör, menar vi att vissa förutsättningar måste vara uppfyllda. De mest centrala är följande två:

– Att det fjärde året utformas så att det att det tillsammans med de föregående tre åren på Teknikprogrammet verkligen lever upp till att vara en ingenjörsutbildning. I departementets PM betonas att begreppet gymnasieingenjör är viktigt i sig, eftersom det är både ”välkänt och respekterat i arbetslivet och står för en erkänd och utvecklingsbar kompetensnivå”. Även om det alltså är lockande att göra återbruk av begreppet, får det inte stanna vid det. Ingenjörsprägeln måste vara utgångspunkten, inte namnet.

– Att det för varje inriktning i det fjärde året finns ett behov av just sådan ingenjörskompetens på arbetsmarknaden. Vi ser helt enkelt inget skäl att utbilda gymnasieingenjörer, om de sedan inte har några möjligheter att hitta arbete som just ingenjörer. Om behovet av teknisk kompetens är av annat slag, får man också söka en annan lösning – t.ex. i yrkeshögskolan.

Olle Dahlberg

"Vill helst se utsikten lite längre upp. Men boken är inte fel."

Relaterade inlägg
Kommentarer ( 2 )
  1. Örjan Götmalm
    2010-05-29 at 10:36

    Hej,

    Mycket av det vi ser i vårt land idag av teknisk natur är utvecklat av Gymnasieingenjörer som tog sin 4-åriga utbildningsexamen på 60-70 talet. Det stora flertalet av tekniker i Sverige fram till 90-talet var just Gymnasieingjörer. Så den utbildningen har varit avgörande för många av tekniska landvinningar som gjorts i modern tid. Det system som nu finns med 3-årig teknisk grundutbildning (Bsc)och 1-2 år vidare- utbildning svarar mot de utbildningar som finns i Europa idag och bör bevaras.Speciellt den akademinska nivån reda vid de 3-åriga utbildningar upprätthålls så att vårt utbildningssystem inte blir ifrågasatt utomlands och så att det verkligen är fråga om just HÖGSKOLA (University) och inte nått annat. En teknisk gymnasieutbildning tror jag kan bidra till att dels bibehålla eller rent av höja kravnivån på de tekniska högskoleutbildningarna och det är bra. Sen vad gäller Gymnasieingenenjörsutb så vet jag att det finns behov för detta inom industrin. Se bara till att inehållet inte blir en billighetsvariant av högskoleingenjör utan en utbildning som ger andra värden. Sen måste de ges en titel på Engelska så att,man i den mycket internationella affärsvärld vi lever i,förstår vad ubildningen står för och dess status.

    Själv bev jag fackskoleing efter grundskolan. Den gav alltför liten teoreiskt förståelse för att vara av nått större värde. Därefter läste jag in Gymnasiekompentens och gick så 4 år på Teknisk Höskola. (Är 62 och ansv för teknisk utv vid en större organisation. Har jobbat på många olika befattningar i Svensk och utländsk indutri).

    Mvh/Örjan

  2. Olle Dahlberg
    2010-06-01 at 12:53

    ”se till att innehållet inte blir en billighetsvariant av högskoleingenjör”

    Har du några idéer om inriktningar och innehåll, Örjan? Någon annan?

    Olle Dahlberg

Lämna ett svar