Skatta bort utbildning!

Patrik Björnström, utredare

Av högskoleverkets rapport (se inlägg nedan) framgår att det framöver riskerar att bli överskott på tex civilingenjörer.  Jag tror inte det, inte heller för andra kategorier av välutbildade. Detta av två skäl:
1) Marknaden är dynamisk och välutbildade människor tenderar att lättare få arbete än de med lägre utbildning. 
2) Ekonomiska orsaker kommer att strypa den relativa tillgången på välutbildad arbetskraft.

Varför då? Jo, om det är så att värdet av utbildning sakta inflateras bort i form av att arbetsmarknaden hela tiden anställer allt högre utbildade eftersom dessa tenderar att bli relativt billigare sjunker den ekonomiska avkastningen på utbildningen i sig. Det andra ekonomiska skälet är att skattesystemet äter upp den eventuella ekonomiska avkastning som en investering i utbildning  ger. 

90 procent av den svenska populationen tjänar mer än 20000 kronor i månaden. Den tionde percentilen av alla med högskoleutbildning tjänade över 37 500 kronor. Den mest välavlönade tiondelen med gymnasieutbildning kom upp i 26 000 kronor och i det närmaste hela gruppen kollektivanställda ligger i lönespannet mellan 20000 och 30000 kronor. Till det lägger vi marginalskatterna där första brytpunkten går vid 28000 kronor i månaden och det ”tillfälliga” andra steget går vid 42000 kronor i månaden.

Att trycka ihop denna ur internationellt perspektiv lilla löneskillnad med kraftiga marginalskatter och marginaleffekter hämmar utbudet av välutbildad arbetskraft då det knappast kan sägas vara ekonomiskt rationellt att skaffa sig en längre kvalificerad utbildning.

Jag vill därför påstå att allt prat om högre skatt på arbetsinkomster är direkt kontraproduktivt för det långsiktiga utbudet av välutbildad arbetskraft i Sverige, och därmed för såväl vår ekonomiska utveckling som vår välfärd.

Ingenjörsbloggen
Relaterade inlägg
Kommentarer ( 2 )
  1. Emil
    2010-03-12 at 10:14

    Enligt din punkt 1) antar jag att du med arbete inkluderar även mindre kvalificerade uppgifter. Såna jobb man som civilingenjör egentligen inte vill ha.

    Håller till viss del med om dina ekonomiska argument, men frågan är hur lång tid det tar innan de får tillräcklig effekt för att det ska tippa över vågskålen. Antagligen väldigt lång tid. Nu till exempel är väl högskoleplatserna välfyllda på grund av lågkonjunkturen så även i det kortast möjliga scenariot skulle det ta nära ett decennium innan det skulle få någon större effekt.

  2. Patrik Björnström
    2010-03-12 at 10:22

    Sant.
    Det förstnämnda är olyckligt då det är slöseri med både mänskliga och ekonomiska resurser men positivt ur perspektivet att det trots allt ger möjlighet till arbete. Vad gäller det andra tror jag inte att det räcker med tio år. Vår eftersläpning har pågått sedan mitten på 70-talet och vi får det inte lättare i framtiden om vi dessutom ”lyckas” strypa incitamenten till utbildning och utveckling i ännu större utsträckning.

Lämna ett svar