Avtal utan Akademikerförening är som att köra mobiltelefoni via NMT

Jens Nilsson, lokalföreningsrekryterare

Det har näppeligen undgått någon att Sveriges ingenjörer och Unionen har kommit överens om ett nytt avtal med Teknikarbetsgivarna och Industri- och Kemigruppen.

Oavsett avtalsområde finns det en sak som är enormt viktig för att de centrala avtalen ska kunna tillämpas fullt ut och att lokala avtal ska kunna tecknas: en Akademikerförening på plats, som företräder medlemmarna på arbetsplatsen. Annars missar man massor av möjligheter och det vore alltså som att idag bygga mobiltelefoninät och mobiltelefoner baserade på NMT, eller t o m på den gamla MTA-standarden. Långsamt, rigitt och därmed inte utvecklingsbart. Alltså diametralt motsatt till hur våra medlemmar är och de branscher som ni är yrkesverksamma inom!

Att företaget har tecknat kollektivavtal är för övrigt en grundförutsättning för att en Akademikerförening ska kunna ha förhandlingsmandat och driva de frågor som är relevanta för er, som kan vara allt ifrån lön, kompetensutveckling, arbetsmiljö. För att citera Jonas Milton, VD för Almega, inför avtalsrörelsen: ”Idag är olikheten snarast norm”. Det är alltså bara ni lokalt som kan veta vilka frågor som är viktiga för er.

På IT- och Telekom-företag (Almega) leder jag (Jens Nilsson) ett framgångsrikt projekt åt Civilekonomerna, Jusek och Sveriges ingenjörer som handlar om att ge stöd åt medlemmar inom det avtalsområdet med att etablera Akademikerföreningar och inom AHT (Handels- och Tjänsteföretagen inom Almega, där bl a bemanningsföretag ingår) leder Madelen Nilsson verksamheten (Lise Iderström vikarierar). Där är hela tolv Akademikerförbund involverade.

Det finns en oro hos en del av våra medlemmar över att Akademikerföreningar är svaga och ska bli överkörda lokalt. Det är en oro som går att hantera genom att de förtroendevalda snabbt efter bildande av Akademikerföreningen planerar in för utbildning, att man snabbt drar igång en konstruktiv dialog med arbetagivaren och, mycket viktigt, att en omfattande dialog förs mellan medlemmarna och Akademikerföreningen. Och naturligtvis även att en gedigen kontakt skapas mellan Akademikerföreningen och branschansvariga ombudsmän, samt med förbundsjurister i förekommande fall.

På många av de företag där Akademikerföreningar har dragits igång har det aldrig tidigare funnits någon lokalfacklig verksamhet. Det innebär att det är helt nytt för arbetsgivaren, för de förtroendevalda och för medlemmarna. Nyckeln är med andra ord kommunikation i alla relevanta riktningar och en förståelse för att det kan ta tid innan alla pusselbitar faller på plats lokalt. Men det är en naturlig del av ett modernt arbetsliv, att det finns en lokal Akademikerpart som kan förhandla utifrån verksamhetens förutsättningar. Det är NI som kan verksamheten. Inte vi. Och nu är det ett synnerligen bra läge att etablera en Akademikerförening, när det centrala avtalet antingen är klart, eller står i begrepp att bli klart inom en mycket snar framtid. Och ni får gott om stöd från förbunden.

Tveka inte att kontakta mig – Jens Nilsson, eller Lise Iderström – om att veta mer om hur ni kan gå tillväga för att etablera en Akademikerförening vid ert företag och/eller vill veta mer om vad det egentligen handlar om, via telefon 086138000 (vx), eller e-post  jens.nilsson [a] sverigesingenjorer.se, alternativt lise.iderstrom [a] civilekonomerna.se (Handels- och Tjänsteföretagen),  087832750 (vx).

Vi har båda mångårig erfarenhet av lokalfackligt engagemang och sticker inte alls under stol med att det finns svåra saker att hantera lokalt, men det är roligt, kompetens- och karriärutvecklande och innebär att man lyfter blicken från sitt eget skrivbord. Att det finns en Akademikerförening bidrar till att maximera nyttan av medlemskapet och, icke att förglömma, det är bra för företaget.

Skriven av Jens Nilsson, f.d lokalföreningsrekryterare. 

Ingenjörsbloggen
Relaterade inlägg
Lämna ett svar