Äntligen Saab

Peter Larsson, samhällspolitisk direktör

Det finns inga bra ord för att uttrycka känslan när nu GM gett ett besked om att sälja Saab. ”Äntligen” och med samma eftertryck som Gert Fylking brukade ropa när någon fått Nobelpriset i litteratur är väl det ord som ligger närmast till hands.

Alla medarbetare vid Saab, hela Trollhättan och Västsverige har prövats hårt det senaste året. Sällan har vi sett prov på sådan uthållighet. Det borde inrättas ett uthållighetspris.
Håkan Danielsson som är ordförande för Ingenjörerna (akademikerna) vid Saab kan allt om ventilation, strömning och hur bilar ska utformas för att uppnå allra bästa komfort. Han har under GM-tiden farit som en skottspole mellan Rüsselsheim och Trollhättan. En vecka där och en vecka hemma. Han om någon kan bedöma hur det framtida Saab kan möta framtiden. Håkan brukar ofta återkomma till lagandan i Sverige och att det är den stora styrkan i t ex ett utvecklingsprojekt. Möter man ett problem så löser laget det tillsammans och på ett relativt obyråkratiskt sätt.

Det är nog laganda som behövs nu för att återupprätta förtroendet för Saab igen. Laguppställningen måste vara bred och omfatta politik, näringsliv och andra organisationer som behövs. Saab ska tillverka bilar – inte vindkraftverk, som Maud Olofsson föreslog på ett olyckligt sätt och vid helt fel tidpunkt. Vindkraftverk behöver tillverkas, men kanske inte från Europas modernaste bilfabrik. Saab behöver forskning och utveckling – en bra samarbetsarena finns i Fouriertransform med sina 3 miljarder. Organisationen kom till i samband med regeringens bilpaket i december 2008 och efter påtryckningar av bland annat ingenjörsorganisationerna vid de båda bilföretagen. Men hittills har inte många kronor kommit till användning.

Tillverkningen av fordon i Sverige väger tio gånger tyngre en genomsnittet för Europa. Saab är minst i klassen, men en viktig spelare och samarbetspartner för att alla företagen ska kunna utvecklas.

Lyft på hatten. Det blev ett beslut. GM kom över prestigen och nu verkar pusselbitarna falla på plats. Äntligen!

Peter Larsson

"Stort intresse för allt som rör sig. Konsumerar tre till fyra tidningar, ekot och morgonsoffan i TV till frukost för att sedan ta mig an en ny dag full av idéer om hur världen kan bli bättre."

Relaterade inlägg
Kommentarer ( 4 )
  1. Palle
    2010-01-27 at 11:54

    Bra inlägg!

    Synd bara att du nämner det blå lagets absolut mest illa pålästa spelare, Maud. Often en smolk i en annars väl sammansatt bägare.

    Men, det viktigaste och kanske mest förbisedda faktum med Spykers uppköp är att SAAB för första gången faktiskt har en chans att ta sig ur den svenska ingenjörsfällan. Dvs, att vi forskar i världsklass (ingen brist på fiffiga innovationer i en SAAB. inte) för att sedan inte ge företag och individer en chans att tjäna några vettiga pengar på det. Dvs, den gamla socialistiska politiken som ännu segar sig genom årtiondena. Någon som minns Gunnar Sträng, kanske?

    Kan vi faktiskt börja applicera lite marknadstänk på våra uppfinningar och tänkande i framkant så har SAAB en definitiv chans. Däremot tror jag att många av de anställda på SAAB öppnat champagneflaskan aningen i förtid: Det är inte säkert att den bästa platsen för den utvecklingen är i Sverige. Jag är dessvärre ganska övertygad om motsatsen.

    Men det är en annan, och långt mer fackpolitisk, fråga.

  2. Hagås Berthe
    2010-03-15 at 15:20

    Tyvärr hittar jag inte många artcklar som handlar om hur vi melemmar har det idag, även utanför SAAB.

    Som medlem känner jag förtvivlan och besvikelser då jag får erbjudanden om allt möjligt (t.ex. carrier seminarier) från Sverigesingenjörer under en tid då alla medlemmar kämpar för sin överlevnad. Förbundet verkar leva utanför den värld jag lever i idag. AG:na har nästan förintat de lokala facken på många ställen idag. Förbundet gör ingenting mot detta, utan alltid hänvisar till de lokala facken. De lokala facken är i mångt fall redan avväpnade av arbetsgivarna.
    Arbetsgivarna har genomskådat svagheterna och utnyttjar tillfällen för att flytta fram positionerna. De spelar ensam genom att hänvisa till LAS som de tolkar hur dem vill.
    På många platser har stora företag förändrat lönestruktur som de vill utan att förbunden reagerar. T.ex sänker man fasta löner i förmån till så kallade rörlig som inte är pensionsgrundande. De lokala facken har varken jurister eller experter i LAS. Ändå hänvisas pressade medlemmar från förbundet till det lokala. Det känns inte rätt att minna avgifter går idag till någonting som är fjärran från min och många andra medlemmars situation idag.

  3. Malin Lindström
    2010-03-18 at 11:12

    Hej Berthe!
    Tråkigt att höra att du inte är riktigt nöjd. Självklart kan Sveriges Ingenjörer alltid bli bättre och det arbetar vi på kansliet med dagligen.

    Jag vill ändå berätta att vi var bland de första förbunden som startade en inkomstförsäkring, just för att medlemmarna ska få hjälp om de blir uppsagda. Jag vill också berätta för dig att de förtoendevalda på arbetsplatserna har full tillgång till både ombudsmän och förbundsjurister bl a genom jouren som du också kan ringa. Jag vet att det är tufft för en del av er men många uppskattar det stöd som vi erbjuder, både att kunna gå på karriärseminarier, få cv:et granskat och att få möjlighet till kostnadsfri coaching.

    Du får gärna höra av dig till mig om du vill prata mer om din situation eller om du har någon fråga!

    Hälsningar Malin Lindström, ombudsman och ansvarig för förbundets Karriärcenter

  4. Hagås Berthe
    2010-03-25 at 17:24

    Malin,
    Karriär utbildning är idag en lux jag inte har råd eller tid med. För många år sedan levde jag i den tron att akademiker inte kan sparkas, byttas, nedvärderas eller för den delen förödmjukas av AG:are i Sverige. Då behövdes inte kamp anda i kåren. Idag är situationen det motsatta. Många gånger är SEKO och Unionen mer beväpnade på arbetsplatserna då deras förbund är närvarande på ett helt annat sätt. Därför vågar inte AG attackera de på samma sätt och om han gör det ställer förbunden på ett helt annat sätt än vad ni kan göra då ni inte är förberedda för detta. Jag menar att ni inte lever riktigt i den värld vi medlemmar konfronteras med idag. Det pågår krig på många ställen där en del stora AG har bestämt sig för att krossa det fackliga. De lyckas med det också, då de lokala inte är beväpnade tillräckligt och då de saknar täckning från förbunden. Om det fortsätter som det gjort idag så kan vi säga bye – bye LAS, bye bye faket ”hallow lonleness” och kämpa individuellt mot varje AG. Eftersom alla inte kan kämpa för sin rätt, kommer alt vara på AG.ns villkor.

Lämna ett svar