En julnöt att knäcka

Jag skulle vilja ha ett svenskt bregrepp som beskriver följande.  Ingenjören har en viktig roll inom området arbetsmiljö. Levipriset ska inspirera lärare som aktivt verkar för att utveckla och stimulera kvaliteten i undervisningen av teknologer i arbetsmiljö. Förbundet kan bli bättre på att visa på arbetsmiljöeffekter som kan komma fram vid tekniska innovationer. I all produktutveckling bör ingenjören ha förståelse för att produkten ska anpassas till människan och människan behov. Det finns tekniska lösningar som avlastar och skyddar medarbetare mot skador. Det finns många goda exempel på produkter och produktionssystem där tekniska lösningar, bättre organisationsmodell, ökad vinst, bra ergonomi och god arbetsmiljö är förenad.

Men vad ska det heta?

Nedan finns lite ihop-sopad information från bland annat nätet  som kan ge vägledning…

Ingenjörsvetenskap handlar om teknik och naturvetenskap, men vad mer? Vad är rimligt att ingå i utbildningen av civil- och högskoleingenjörer vid de tekniska högskolorna förutom tekniska och naturvetenskapliga ämnen?
Specifikt är vi här intresserade av vad de kommande ingenjörerna får sig till livs inom två områden: ”människan i tekniska system” (human factors engineering) och ”ingenjören i ekonomiska system”, allt utifrån ett företagsperspektiv och ett praktiserande ingenjörsperspektiv.

Högskoleförordningen
I bilaga 2 till förordningen (1993:100) finns intaget vilka krav som ska uppfyllas för att få en viss högskoleexamen. För civilingenjörsexamen krävs bl a att ”visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling”. För examen krävs också att ”visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter”.

Wikipedia
”Ingenjörsvetenskap är den vetenskapliga disciplin som be-handlar implementering av vetenskap på material, byggna-tioner, maskiner, system och processer för att förverkliga ett specifikt mål.
Amerikanska ingenjörsrådet för professionell utveck-ling (ECPD, senare ABET) definierar ingenjörsvetenskap som the creative application of scientific principles to design or develop structures, machines, apparatus, or manufacturing processes, or works utilizing them singly or in combination; or to construct or operate the same with full cognizance of their design; or to forecast their behavior under specific operating conditions; all as respects an intended function, economics of operation and safety to life and property.”
Den som arbetar med ingenjörsvetenskap kallas ingenjör.”

Ingenjör
”Civilingenjör finns överallt där specialkompetens och problemlösningsförmåga behövs, från forskningscentra till produktionsanläggningar. Som civilingenjör jobbar du både med teknik och människor – civilingenjörer blir ofta projekt-ledare, konsulter eller chefer. Du kan också använda din tekniska kompetens för att lösa större problem inom före-tagsledning, miljö eller management, eller välja att specia-lisera dig i teknikens framkant som forskare.”
”Högskoleingenjören behöver ett genuint intresse för hur saker och ting fungerar och en förmåga att snabbt sätta sig in i ny teknik. Som högskoleingenjör lär du dig hur du tar befintlig teknik och utvecklar nya användningsområden, processer eller tillverkningssätt.
Man kan säga att civilingenjören uppfinner motorn och högskoleingenjören bygger motorcykeln.”
(Från presentationen av civil- resp. högskoleingenjörsprogram-men vid Linköpings Tekniska Högskola.)

Historik KTH
I KTHs årsredovisning 1999 finns ett avsnitt ”Ett sekel på KTH” som ger en historisk tillbakablick. KTH har sina rötter från 1827 och vid 100-årsjubileet 1927 sa dåvarande rektorn i sitt högtidstal bl a följande:
”Varje ingenjörsverksamhet har till slut ett socialt mål och varje teknisk omvälvning har högst betydande följder för hela vår kultur. Varje uppfinnare och varje arbetsledares upp-gift ingriper i hög grad på andra människors liv, och det torde vara få levnadsbanor, som av sina utövare kräva så stor männi-skokännedom, självbehärskning och goda karaktärsegen-skaper i övrigt som ingenjörens. Varje ingenjör i ansvarsställ-ning bör därför vara en kulturpersonlighet.”
Begreppet ingenjörsvetenskap myntades i början av seklet för att ge status och i detta skulle rymmas ingenjörens industrimässiga arbetssätt med modellering och ”trial and error”. Disciplinen avsågs  också kunna inta en plats bredvid de traditionella vetenskaperna.
De tekniska högskolorna hade sitt ursprung snarare i industriell produktion än i akademisk tradition men slog in på en väg med ökad vetenskaplighet och teori i utbildningen. Det är tydligt hur framväxten av nya utbildningar anpassade sig till samhällsutvecklingen. De klassiska svenska industrierna mekanik-kemi-gruvhantering kompletterades i och med urba-niseringen med arkitektlinjen 1877. Det elektrifierade sam-hället, där telekommunikationen växte fram, behövde elektro-tekniklinjen 1901. Utvecklingen av såväl förbränningsmotorer som transportteknik resulterade i skeppsbyggnadslinjen (sedermera farkostteknik). Teknisk fysik föddes 193 i samband med industrins ökade behov av vetenskapligt utvecklingsarbe-te och datatekniklinjen kom 1983 med datoriseringen. Under slutet av 1980-talet tillkom för industrins behov de kortare högskoleingenjörutbildningarna. På det ekonomiska upp-svinget under decenniet följde utbildningen i industriell ekono-mi 1990. Nu gör nya området som bio-, medie- och informa-tionsteknik entré inför nästa sekels utmaningar.
1915 öppnades möjligheterna för mer organiserad forskning. Diskussionerna gick höga om huruvida  detta skulle främja landets utveckling och hur mycket praktiskt ingenjörs-arbete respektive forskning som skulle ingå. Först 1932 blev det inskrivet i högskolans stadgar att den skulle bedriva veten-skaplig forskning.
Om KTH idag och synen på arbetslivsinriktade inslag i grund-utbildningen kan man finna antydningar bl a i årsredovis-ningarna.
”All teknik har mänskligt ursprung men måste också i sin tillämpning vara mänsklig och verka för utveckling i positiv mening.” (Rektor 1999). ”Utbildning och forskning är av hög internationell klass och täcker ett brett område – från natur-vetenskap till alla grenar inom tekniken samt omfattar även arkitektur, industriell ekonomi, samhällsplanering, arbets-vetenskap och miljöteknik.” (1999)
”Tendensen är tydlig, tekniken i olika kombinationer är i centrum för den samhälleliga och industriella utvecklingen; teknik-ekonomi, teknik-konst, teknik-medicin, teknik-sam-hällsvetenskap, teknik-juridik … Framtidens ingenjörer är alla bärare av en mångfald kompetenser, förutom de tekniska och naturvetenskapliga, och kan alla medverka i att utveckla teknik i nya sammanhang till gagn för samhälle och industri.” Rektor 2000)
”Under rubriken Teknik och Hälsa verkar idag tre forskargrupper med inriktningar mot teknik i vården, design, arbetsmiljö, säkerhet och hälsa …” (2003) ”För att stärka KTH Syds forskningsprofil inom tillämpade områden och samtidigt utveckla samarbetet med näringslivet …” (2003)
”… har vidgat KTHs arbetsfält till att omfatta internationellt gångbar utbildning och forskning inom områden som medicin, samhällsvetenskap, humaniora och konst. Nya teknologier integreras med traditionella discipliner, inte bara i industriell verksamhet, utan också som kunskapsbas för det nya kunskapssamhället.” ((Rektor 2005)
”Historien har visat att den forskning och utbildning de tekniska universiteten står för kan lösa många av världens  stora problem idag. Om vi ges förtroende och resurser. Ingen-jören är samhällsutvecklingens motor – då, nu och i framtiden.” (Rektor 2006)

Arbetslivsintegrerat lärande – Chalmers
”För företag och organisationer finns det många olika anledningar att komma i kontakt med studenter på Chalmers. I vårt arbete med arbetslivsintegrerat lärande är vi angelägna om ett ökat samarbete med arbetsgivare. Så kontaktbehovet är ömsesidigt.
Önskvärt är att allt kontaktskapande bidrar till studen-ternas förberedelse för arbetslivet. För att skapa kontakter, kan det t ex handla om att komma och presentera företaget för studenterna, hålla workshop eller erbjuda lämpliga problem-ställningar för examensarbete.”
”Målet för grundutbildningen på Chalmers är att de utexaminerade studenterna är attraktiva på arbetsmarknaden och förberedda för ett livslångt lärande. Studierna ska vara bildande och ge studenterna ett kritiskt förhållningssätt till kunskap och möjlighet att sätta in den i ett större samman-hang. Arbetslivsintegrerat lärande utvecklas inom grundutbild-ningen genom mentorprogram, gästföreläsningar, praktik-perioder, projekt och, inte minst, examensarbeten.” (2007)
”… excellens utgör grunden i vår problemlösande och värdeskapande tekniska utbildning och forskning. Tillsammans ger vår verksamhet positiva effekter i samhället inom så vitt skilda områden som energisystem fordonssäkerhet, material-teknik, samhällsbyggnad, hållbar bosättning, produktutveck-ling, informations- och kommunikationsteknologi, teknik för människan, transportsystem, säkert och tryggt samhälle, resurskretslopp och bilogiska system. Jag anser att ett tekniskt universitet som Chalmers har ett ansvar att ta en ledande roll i samhällets utveckling.” (Rektor 2007)
”Chalmers ska vara en internationellt erkänd förebild för utbildning, forskning och samverkan inom framtidens ingenjörsvetenskap, arkitektur och sjöfart. Verksamheten är baserad på gedigen vetenskaplig grund och ett både syste-matiskt och kreativt angreppssätt och syftar till utveckling av tekniska lösningar för människans behov och för världens hållbara utveckling.” (Rektor 2007)
”Chalmers studenter efterfrågar idag en ökad arbets–livsintegrering i undervisningen. Denna efterfrågan matchas av ett behov från arbetsmarknaden och ett stort intresse från Chalmers ledning att utveckla fler och nya former av möten mellan studenter och näringsliv, offentlig sektor samt forsk-ning.” (Rektor 2007)
”Under 2006 har en strategi antagits för att synliggöra forskarutbildningens villkor och kvalitet. … Utöver djupa ämnesmässiga kunskaper och forskningsmetodik är ledar-skap, entreprenörskap, internationalisering och industriell innovationsutveckling några aspekter som bör lyftas fram i utbildningen.” (Rektor 2006)
”Ända sedan avskaffandet av den obligatoriska prak-tiken 2003 har Studentkåren drivit frågan att förändra former-na för hur näringslivet är representerat i utbildningen. Student-kåren ser det som mycket viktigt att studenterna tidigt i utbildningen får en kontakt med näringslivet för att enklare kunna göra rätt val inom utbildningen och bli mer motiverade. Styrelsen tog i november ett beslut om att påbörja ett projekt som syftar till att ta fram en modell för arbetsintegrerat lärande. Studentkåren ser positivt på utvecklingen och kommer att fortsätta arbeta för att satsningen ska bära frukt.” (2006)
”Morgondagens tekniska lösningar måste ha tydligare fokus på människans samtliga levnadsvillkor och på jordens hållbara utveckling ur ett globalt och långsiktigt perspektiv. … Dagens tekniska lösningar måste omvandlas så att de passar bättre i det komplexa samspelet mellan ekologiska, sociala och ekonomiska system. Chalmers verksamhet måste ligga i linje med denna inriktning om högskolan ska få samhällets förtroende att medverka till de framtida lösningarna.” (2008)
”Utvecklingsstrategin utnyttjar inre och yttre synergi-effekter för att understödja långsiktiga kunskapsutveck-lingsprojekt. Centralt för utvecklingsstrategin är de mötesplat-ser mellan forskning, näringsliv och samhälle som Chalmers erbjuder och där högskolans studenter, lärare och forskare samspelar med och utvecklar sina nätverk och möter om-världens behov.” (2008)
”Initiativseminarier är en del av strategin för att lyfta fram framstående insatser och nya styrkeområden. … Semi-narierna ska peka på utmaningar där Chalmers kunskap posi-tivt kan bidra till utvecklingen mot ett hållbart samhälle.” Ett av fyra teman 2008 har varit den mänskliga faktorn. ”Människa-maskininteraktion (MMI), människa-datorinteraktion (MDI) människa-maskinsystem och människa-tekniksystem är begrepp som beskriver det forskningsområde där man studerar samspelet mellan människa och tekniken. Det kan handla om utformningen av kontrollrummet i ett kraftverk, en flygmaskins cockpit eller om hjärt-lungmaskinens användargränssnitt, men också om vardagsprodukter som mobiltelefoner, DVD-spelare, mikrovågsugnar och parkeringsautomater. Målet är effektiv, säker och tillfredsställande design men också bättre kon-kurrenskraft.” (2008)

(Årsredovisningarna från Lund, Luleå och Linköping görs för hela universitetet och ger föga inblick i de tekniska fakul-teternas speciella tänkande.)

Utbildningen
Utbildningen i ett ämne kan ses i tre steg: förekomst av ämnesbärande institution (FoU-verksamhet), enskilda kurser samt kurser ingående i reguljära utbildningsprogram.
Kurser kan vara orienterande (skapa insikt), ge grund-kunskaper eller ingå i utbildning till specialistkompetens.
Det primära intresset här är hur många blivande ingenjörer som får orientering om området  ”människan i tekniska system”. Sökord kan vara ergonomi, human factors engineering, arbetsvetenskap, människa (som i människa-maskinsystem). risk/riskhantering m fl
Jag skall här inte gör någon genomgång av läget vid de tekniska högskolorna utan nöjer mig i en första fas med att se om ämnesområdet på något sätt tycks ha ”fått fäste” vid högskolan.

KTH. Vid Skolan för Industriell Teknik och Management, finns Industriell Arbetsvetenskap. Här finns bl a ett forsknings-program om uthålliga arbetssystem, som är både konkurrens-kraftiga och återskapande då det gäller mänskliga resurser. Ett annat forskningsområde är human factors engineering.
Några kursexempel:
Arbete, teknik, människa (6 hp): Ämnet är relevant för alla blivande civilingenjörer, från ledare av organisationer till utvecklare av system. Deras attityder kring teknik och människor kan i hög grad komma att påverka hur dessa frågor behandlas i industrin, vilket i sin tur kan komma att vara avgörande för effektivitet och människors välbe-finnande i systemet. Ett mål för ämnet är att bidra till en utveckling som gynnar såväl mänskligt välbefinnande som effektiva och konkurrenskraftiga verksamheter.
Riskhantering i komplexa system (6 hp): Teknikens utveckling har möjliggjort skapandet av stora komplexa tekniska system, t ex energisystem och transportsystem. Samtliga system innehåller risker och trots säker-hetsmedvetna organisationer sker ibland det som inte får/kan ske. Även om ingen teknik/organisation är absolut säker så kan olyckor förebyggas genom systematisk risk-hantering.
Human Factors Engineering – Människa-maskinsystem (6 hp) är en numera nedlagd kurs: Det övergripande målet med ämnet är att öka människa-maskinsystems effek-tivitet, säkerhet, användbarhet och arbetstillfredsställelse i dessa. Kursens syfte är att bidra till att civilingenjörer i större utsträckning inkluderar mänskliga aspekter i utform-ning och utveckling av produkter, tekniska system och arbeten för att nå detta mål.
Vid KTH finns också mastersprogrammen ”Ergonomi och människa, teknik, organisation” (60 hp) och ”Människa-datorinteraktion” (60 hp) samt en mängd kurser som berör ”människan i tekniska system.”

Chalmers. Här finns bl a Inst. för produkt- och produk-tionsutveckling med bl a avdelningen Design and Human Factors och ett användarlab för utformning av användar-gränssnitt. Utbildningsprogrammet Teknisk Design (300 hp) sker ”med användaren i centrum”. Det finns en tvär-institutionell forskarskola Människa-Teknik-Design och det finns FoU kring uthålliga produktionssystem:
”Det uthålliga samhället ställer nya krav på framtida produktionssystem i de flesta branscher. Traditionell ekono-misk konkurrenskraft måste kompletteras med miljökrav , t ex minimal energiåtgång och obefintliga utsläpp av skadliga ämnen. En uthållig arbetsmiljö får inte heller vara farlig eller ergonomiskt felaktigt utformad. … Forskningsprogrammet SIMTER skapar möjligheter för produktionsutvecklare att visua-lisera olika automations- och effektivitetsnivåer i produk-tionsflöden, samtidigt som man utför ergonomisk analys och bedömning av miljöeffekter.”

Luleå Tekniska Universitet, LTU. Här finns Inst. för Arbetsvetenskap med inriktningen ”analys, design och utveckling av produkter, produktionssystem och arbets-organisation utifrån människors fysiologiska, psykologiska, sociala och kulturella förutsättningar.” Här finns också Centrum för Riskanalys och Riskhantering, CRR med inrikt-ningen ”att identifiera och analysera risker i tekniska, beteendevetenskapliga och sociala system”. Här finns också Arena för risk och säkerhet – för att skapa och vidmakthålla ett säkert samhälle”. Man har här två spår: Teknik och säkerhet samt Människa och säkerhet.
Vid t ex avd. för Industriell Produktionsmiljö vid inst. för arbetsvetenskap forskar man bl a om produktion och arbetsmiljö. En gemensam utgångspunkt är en helhetssyn på arbete, människa och teknik. Det handlar t ex om produktionsdesign – forskning om och utveckling av metoder för planering och utformning av långsiktigt hållbara produktionssystem, organisationer och arbets-platser anpassade efter människans villkor och förutsättningar. Härvid tillämpas riskanalyser, arbets-analyser, ergonomiska analyser, modellbygge och dator-simulering.
Karakteristiskt för utbildningsprogrammet Teknisk Design (300 hp resp. 180 hp) är ”samspelet mellan människa och teknik, kopplingen till näringslivet samt profileringen mot ekologisk hållbarhet”.
”På programmet lär du dig att utveckla och utforma produkter eller arbetsplatser och produktionslösningar som är funktionella samtidigt som de är anpassade efter människors behov och förutsättningar och hållbara ur ett ekologiskt perspektiv. ”
”Inom inriktningen produktdesign lär du dig konstruera och utforma attraktiva och användarvänliga produkter. Med gedigna kunskaper inom bl a konstruktion, ergonomi och industriell design har du de förutsättningar som krävs för att vara med och utforma morgondagens produkter.”
”Inriktningen produktionsdesign handlar om att skapa och utforma arbetsplatser där människor och teknik samverkar på ett optimalt sätt. … Du lär dig utveckla och skapa avancerade och effektiva arbetsplatser med väl fungerande organisation och god arbetsmiljö.”
”Samspelet mellan människa och teknik är en viktig ingrediens när det gäller att utveckla och formge fram-tidens produkter och arbetsplatser. Som civilingenjör i Teknisk Design får du både helhetssyn och spetskunskaper om teknikutveckling baserad på människors behov och förutsättningar.”

Linköpings Tekniska Högskola, LiTH. Här finns vid Inst. för ekonomisk och industriell utveckling Industriell Arbets-vetenskap med bl a ”Virtual Reality and Simulation Lab”. Här finns också Centrum för Människa-Teknik-Samhälle, CMTS, som ”arbetar med tekniskt och systemmässigt komplexa frågeställningar.” Man driver också i samverkan med andra högskolor en magisterutbildning i ergonomi och MTO (Människa-Teknik-Organisation).
Lund Tekniska Högskola, LTH.  Inom Inst. för Designvetenska-per finns enheten Ergonomi och Aerosolteknologi. Här ges bl kurserna Användbarhetsutvärdering (usability evaluation), Människa, teknik, organisation och hantering av risker, Män-niskan i samspel med tekniska system samt människa-datorinteraktion. Vid högskolan finns ett utbildningsprogram ”Riskhantering” (300 hp) och ett mastersprogram ”Risk management and safety engineering” (120 hp)
Ergonomi och Aerosolteknologi, EAT,beskriver sin verksam-het så här: Man arbetar inom fem områden som på olika sätt arbetar med samspelet mellan människan, det tek-niska systemet och miljön. Aerosolteknologi studerar aerosoler, t ex i inomhusluft; Människa, teknik, organisa-tion och riskhantering  studerar metoder att identifiera och åtgärda systemsvagheter i organisation och teknik, utform-ning av säkra system, säkerhetskultur och säkerhets-ledning; Människa-tekniksystem forskar i hur människan, kognitivt och fysiskt, använder teknik och utformar interaktiva system, bl a Virtual Reality; Organisations-design och förändringsledarskap forskar om förändrings-processer, i arbetslivet, i ledarskap, visualisering samt lärande och strategisk affärsutveckling; termisk miljö be-handlar människans samspel med det termiska klimatet, bl a riskbedömningsmodeller och skyddskläder för extrema miljöer.
På högskolan finns också HOFRIM – Human and Organisational Factors and Risk Management – en samarbets-grupp mellan tre olika multidisciplinära centra: Change@Work, LUCRAM och Metalund.

Ovanstående indikerar att vid de tekniska högskolorna finns institutioner och utbildningar som avhandlar annat än teknik och naturvetenskap och att områden som t ex  ”människan i tekniska system” och ”ingenjören i ekonomiska system” mycket väl kan etableras och att exponera de blivande civil- och högskoleingenjörerna härför, för att orientera (skapa insikt), ge grundkunskaper eller ingå i utbildning till specialistkompetens.

Magnus Skagerfalt
Relaterade inlägg
Lämna ett svar