”Vi behöver fler ingenjörer i framtiden”

Jag tänkte lite på det där – igen – när jag i ett nyhetsbrev från Svenskt Näringsliv läste om ett seminarium de anordnat som handlade om anställning av utländsk arbetskraft. Syftet var att informera om de aktuella regelverken kring detta, eftersom de av många företag uppfattas som på tok för komplicerade. Säkert är de knöliga, men det som fångade mitt intresse var det som stod att läsa apropå Migrationsverkets långa handläggningstider.

”Det kan ta upp till två år för att få ett besked. Det är enormt lång tid för den privatperson som vill komma till Sverige för att jobba men även för det mottagande företaget. Få företag kan förutse framtiden på så lång sikt och risken att förutsättningarna kan hinna ändras på så lång tid är överhängande.”

Det är klart. Vill jag börja jobba eller anställa någon så vill jag göra det idag, inte om två år. Men observera att företagen här inte tillskrivs någon större förmåga att förutse framtiden ”på så lång sikt” som två år. Ändå vet de (det är bara att googla lite) att fler behöver studera till ingenjör. Trots att det dröjer allra minst tre år, förmodligen någonstans mellan 4 och 6 år, innan de börjar komma ut från högskolan.

Observera: Jag håller det inte alls för uteslutet att det behövs fler ingenjörer och tekniker i framtiden; tvärtom. Men det är gymnasieingenjörer, inte civil- och högskoleingenjörer som är den kritiska gruppen. Talar vi om högskoleutbildade ingenjörer råder det däremot inga tvivel om att de kommer att bli fler. Det brukar faktiskt vara obekant för de flesta.

Av SCB:s senaste långtidsprognos framgick att antalet yrkesverksamma civil- och högskoleingenjörer bara från 2006 till 2012 ökade med 30 000, till totalt 165 000. Till 2025 beräknas tillgången öka till 225 000. Enligt SCB:s beräkningar växer det till och med fram ett visst överskott till den tidpunkten. Allt räknat enbart på dem som examineras (och det gör långtifrån alla nybörjare).

Om SCB kan ha fel? Absolut. Allt bygger på antaganden som är mer eller mindre rörliga, och det är de fullt medvetna om. Men att de räknar rätt rejält på sina bedömningar, det måste man ge dem. I den senaste räknas på tiden ända fram till 2035, då överskottet vänt tillbaka ned och det åter blivit jämnt skägg mellan tillgång och efterfrågan på högskoleutbildade ingenjörer.

Kan någon annan ha mer rätt? Säkert. Men om vi ska tro Svenskt Näringslivs nyhetsbrev alltså knappast något enstaka företag eller, skulle jag tillägga, en viss bransch. Uppenbarligen inte så länge det inte rör sig om en tidshorisont väsentligt kortare än 2 år.

Ja, jag vet. Allt det här bygger bara på en halvspydig övertolkning av ett enda nyhetsbrev från – i det här fallet – Svenskt Näringsliv. Alltså bara ännu ett i mängden av alla de påståenden som dyker upp på nätet.

Som det här, om du läser det.

Olle Dahlberg

"Vill helst se utsikten lite längre upp. Men boken är inte fel."

Relaterade inlägg
Lämna ett svar